Markus Fahlström, sjukhusfysiker, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Varför skrev ni artikeln? 

Tanken kom fram efter en stor uppdatering av våra lokala riktlinjer för pacemakerliknande system. Våra lokala riktlinjer innehåller alltid en grundlig litteraturgenomgång och skrivs av sjukhusfysiker tillsammans med sakkunniga läkare, radiologer och röntgensjuksköterskor. Vi bestämde oss för att på nationell nivå sammanfatta litteraturen och tydliggöra risker och våra egna erfarenheter, då vi anser att kunskapen är mycket viktig.

Blev du överraskad av något i litteraturgenomgången?

Litteraturen har varit omfattande och sträckt sig över lång tid. Det var ändå överraskande att det fanns så många olika publikationer. Ofta fanns också viss divergens i metod, mer specifikt undersökningsparametrar. 

Men sammantaget råder ändå en stark konsensus. 

Varför behövs lokala riktlinjer?

Vi är flera inblandade från olika professioner och avdelningar för handläggning av dessa patienter. Alla är beroende av varandra för att MR-undersökningen ska genomföras på ett säkert sätt och frågeställningen besvaras adekvat. De lokala riktlinjerna styr kommunikation och handläggning och är ett viktigt verktyg för effektiv och säker vård.

Vad tycker du är artikelns viktigaste budskap till läkare? 

Artikeln vänder sig till remitterande läkare från alla specialiteter, kardiologer och radiologer men också till röntgensjuksköterskor och sjukhusfysiker. Vi vill poängtera möjligheten för denna patientgrupp att bli undersökt med MR samt föreslå praktisk handläggning, men också att man måste känna till riskerna och hur man minimerar dem så att patienter inte nekas MR i onödan.