Varför skrev ni artikeln? 

För att informera läkarkåren om vad PCR för tbc-diagnostik är bra och dålig på. Vi märkte att läkarna ute på klinikerna hade för hög tilltro till resultatet av PCR-analysen. Metoden är av företaget enbart validerad för mikroskopipositiva luftvägsprov. På denna provtyp är analysen bra. I övrigt förekommer både falskt positiva och falskt negativa resultat. 

Det är mer än 10 år mellan era två studier. Vad har hänt på området under tiden?

Förvånansvärt lite. Kanske för att tbc är en »fattigmanssjukdom«. Den nya artikeln skrevs för att evaluera metoden efter att företaget gått över från vanlig PCR till realtids-PCR. Metoden fick inte högre känslighet av detta och är fortfarande kvalitativ. 

Vad är den vanligaste missuppfattningen om PCR vid tbc-dia­gnostik?

1) Att metoden kan bedöma smittsamhet, 2) att metoden kan bedöma behandlingseffekt och relaps (det kan den inte) och 3) att man önskar PCR på andra provmaterial än luftvägsprov.

Hur många laboratorier för mykobakteriologisk diagnostik finns i Sverige? Vad kännetecknar ett sådant?

Malmö, Göteborg, Stockholm/Karo­linska, Linköping och Umeå har diagnostiska tbc-laboratorier. De är P3-klassade då tbc-bakterier sprids via aero­sol. Tillstånd att bedriva diagnostik söks vart tredje år hos Arbetsmiljöverket, som kontrollerar att säkerheten är tillräckligt hög. Folkhälsomyndigheten har ett referens-tbc-laboratorium med övervakningsfunktion. 

Varför forskar du om just mykobakterier?

Tbc är en globalt viktig sjukdom. Med snabb diagnos och rätt behandling blir patienten frisk. Mykobakterier är spännande organismer.