Vilken är den viktigaste förändringen i de nya riktlinjerna?

I STEMI-riktlinjerna är det rekommen­dationen att man även vid atypiska EKG-förändringar ska vara mera frikostig med koronarangiografi vid klinisk misstanke om akut koronarsyndrom; tidig diagnostik vid hjärtinfarkt har stor betydelse för prognosen. I riktlinjerna om trombocythämning är det uppmaningen att kontinuerligt omvärdera durationen av behandling med dubbel trombocythämning utifrån patientens blödningsrisk och risken för ny ischemisk händelse.    

Kan riktlinjerna förbättra vården och prognosen för dessa patienter? 

Definitivt. Riktlinjer är en sammanställning av all aktuell vetenskap på dessa områden.  

Är det något du saknar i riktlinjerna?

Riktlinjerna täcker väl de flesta områden. Glädjande nog har STEMI-riktlinjerna för första gången dedicerat ett kapitel åt MINOCA (hjärtinfarkt utan signifikanta kranskärlsförträngningar), vilket man har saknat tidigare.  

Riktlinjerna lyfter fram tidig hemgång för lågriskpatienter: Vad innebär det för svensk primärvård? 

Belastningen på primärvården torde inte bli större. Lågriskpatienter defineras bl a som personer <70 år. Dessa patienter kommer att följas upp på samma sätt som tidigare. Däremot kommer tidig utskrivning att ställa krav på slutenvård och framför allt första besöket hos kranskärlssköterskan, eftersom kort sjukhusvistelse begränsar möjligheten till patientundervisning.

Jobbar du själv praktiskt med denna patientgrupp?

Ja, det gör jag. Jag har haft min fot på HIA i närmare 20 år.