Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CE4D Läkartidningen 36/2013
Lakartidningen.se 2013-09-03

Psykisk ohälsa och alkohol har en nära koppling

Den självrapporterade psykiska ohälsan bland äldre ungdomar i Sverige har ökat, och det finns stora skillnader mellan könen. Trenden för alkoholkonsumtion har delvis varit en annan.

Curt Hagquist, fil dr, professor, föreståndare, Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet

curt.hagquist@kau.se

Per-Anders Rydelius, med dr, professor, överläkare, barn- och ungdomspsykiatri, Karolinska institutet; Stockholms läns landsting

Sammanfattat

Såväl alkoholkonsumtionen som den självrapporterade psykiska ohälsan bland ungdomar ökade kraftigt från mitten av 1980-talet. 

Bland flickor fortsatte den psykiska ohälsan att öka till mitten av 2000-talet, medan ökningen bland pojkar planade ut efter slutet av 1990-talet. Bland pojkar vände alkoholkurvan nedåt efter millennieskiftet, bland flickor i slutet av 2000-talet. 

På individnivå är sambandet starkt mellan alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa. Det finns en högriskgrupp, framför allt pojkar, som inte trivs med livet och som intensivkonsumerar alkohol. 

Kunskapen om sambandet mellan ungdomars alkoholkonsumtion och psykiska ohälsa är ett viktigt incitament för att utveckla förebyggande insatser i samhället.

Allt sedan 1990-talets ekonomiska kris har ungas psykiska hälsa fått stor uppmärksamhet i medierna. Återkommande larmrapporter har gett näring åt en mediebild av att allt fler unga mår allt sämre [1]. Slutsatserna från Kungl Vetenskapsakademiens state of the science-konferens i april 2010 om trender i barns och ungdomars psykiska hälsa klargör kunskapsläget: »Panelens bedömning är att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet … Det är slående hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt för mindre barn. Utifrån underlaget kan panelen inte uttala sig om barn i åldern 0–10 år« [2].

Delvis olika trender

Trenden för intensivkonsumtion av alkohol bland ungdomar pekar åt ett delvis annat håll än trenden för självrapporterad psykisk ohälsa. Av Figur 1 framgår att såväl alkoholkonsumtionen som den psykiska ohälsan bland ungdomar i årskurs 9 ökade från mitten av 1980-talet och in på 1990-talet. Bland flickor fortsatte den psykiska ohälsan att öka till mitten av 2000-talet, medan alkoholkonsumtionen låg relativt konstant under större delen av 1990- och 2000-talen. Bland pojkar vände alkoholkurvan nedåt efter millennieskiftet, medan den psykiska ohälsan vände nedåt först i slutet av 2000-talet efter att ha legat på en relativt konstant nivå från slutet av 1990-talet till mitten av 2000-talet. 

De könsmässiga skillnaderna i psykisk ohälsa är fortfarande stora, medan de har utjämnats beträffande alkoholkonsumtion. I början av 2010-talet var alkoholkonsumtionen bland flickor något högre än bland pojkar, från att vid mitten av 1980-talet ha varit betydligt lägre bland flickor än bland pojkar. Samtidigt var andelen alkoholkonsumenter bland ungdomar i årskurs 9 i början av 2010-talet den lägsta på 40 år [3].

Oklara orsaker

Vad som orsakat ökningen av självrapporterad psykisk ohälsa bland äldre ungdomar i Sverige är en öppen fråga. Stora förändringar inom skolan [4, 5], i familjen [6] och på arbetsmarknaden [7] är exempel på faktorer som antagits ligga bakom den negativa utvecklingen. Behovet av mer empirisk kunskap om tänkbara orsaker till den ökande psykiska ohälsan bland ungdomar, t ex olika former av missbruk, uttalades också vid Kungl Vetenskapsakademiens konferens [2]. Många frågetecken kringgärdar också nedgången i alkoholkonsumtion bland ungdomar i 15–16-årsåldern. 

Särskilt anmärkningsvärd är den minskade alkoholkonsumtionen mot bakgrund av att totalkonsumtionen av alkohol i den vuxna befolkningen ökat under de senaste decennierna.

Komplexa aggregerade samband

Deskriptiva data från Socialstyrelsens patientregister indikerar att trender och aggregerade samband är komplexa inte enbart för självrapporterad psykisk ohälsa utan även för självmord, självskadebeteende eller annan psykiatrisk problematik vid jämförelse med självrapporterad alkoholkonsumtion:

  • Självmordstalet i de yngre åldersgrupperna har som helhet varit ungefär detsamma under de två senaste decennierna.
  • Ungas sjukhusvård för självskadebeteenden och psykiatriska diagnoser har ökat under det senaste decenniet, dvs under en period då alkoholkonsumtionen bland ungdomar minskat [8].

Resultaten från internationella studier av sambandet mellan alkohol och självmord på aggregerad nivå pekar i olika riktningar: i vissa studier redovisas parallella trender för alkoholkonsumtion och självmord bland unga, i andra studier framträder inte något samband [9]. Ett mindre antal studier har analyserat sambandet mellan alkohol och självmordsförsök på aggregerad nivå [9]. Enligt en norsk studie kunde en ökning av användningen av alkohol och droger under en tioårsperiod förklara en signifikant ökning av andelen självmordsförsök bland flickor, men inte bland pojkar [9].

Beteendeproblem

Under hela 1900-talet och under 2000-talet har de vanligaste orsakerna till att barn och ungdomar aktualiseras inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige varit beteendeproblem, uppförandestörningar och svårigheter med skolanpassningen. Bakom den problembeskrivningen återfinns också alkoholmissbruk bland ungdomar. 

I de svenska långtidsuppföljningar som gjorts av pojkar och flickor som fått barn- och ungdomspsykiatrisk hjälp (och som innefattar tidsperioden 1928–2009) är alkoholrelaterade problem och olika former av kriminalitet mycket framträdande. Orsaken till detta är att svårigheter i social anpassning i högre grad än förekomst av psykisk sjukdom har visat sig vara de vanligaste problemen senare i livet, både bland riskbarn och bland barn i allmänhet, vilket för den intresserade går att läsa i svenska översiktsartiklar [10, 11]. Den nära kopplingen mellan alkoholkonsumtion och psykisk hälsa bland unga framgår tydligt vid analyser av data från SCB:s nationella kartläggning av svenska ungdomars psykiska hälsa höstterminen 2009. Den genomfördes i årskurserna 6 och 9 men endast i årskurs 9 ställdes en fråga om alkoholkonsumtion [12]. 91 627 niondeklassare (80 procent av totalpopulationen i årskurs 9) besvarade frågeformuläret.

Livstillfredsställelse

Av Tabell I framgår att sambandet mellan livstillfredsställelse och intensivkonsumtion av alkohol är mycket starkt. Ungdomar som inte trivs med livet intensivkonsumerar alkohol varje vecka i långt större utsträckning än vad ungdomar som trivs med livet gör. Bland pojkar i denna grupp är intensiv konsumtion av alkohol åtta gånger vanligare och bland flickor fem gånger så vanligt. Omvänt är andelen som aldrig intensivkonsumerar alkohol väsentligt större bland ungdomar som trivs med livet än bland dem som inte gör det, framför allt bland pojkar men även bland flickor. 

Särskilt notabel är den höga andelen intensivkonsumenter av alkohol bland pojkar som inte alls trivs med livet. Denna grupp av ungdomar, framför allt pojkar, med låg livstillfredsställelse och hög alkoholkonsumtion utgör en riskgrupp. Tidigare studier visar att i sådana riskgrupper av både pojkar och flickor finns grupper med komplicerat missbruk av alkohol och droger, social missanpassning och kriminalitetsutveckling [13-16].

Hyperaktivitet och alkohol

I den nationella mätningen höstterminen 2009 fick eleverna besvara fem påståenden om hyperaktivitet hämtade från
Strengths and difficulties questionnaire (SDQ): »Jag är rastlös, jag kan inte vara stilla länge«, »Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt vrida och röra på mig«, »Jag har svårt att koncentrera mig. Jag är lättstörd«, »Jag tänker mig för innan jag gör olika saker«, »Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med«. Samtliga hade tre svarsalternativ: »stämmer inte«, »stämmer delvis«, »stämmer helt«. Utifrån Rasch-analys har svaren summerats till en skala, som därefter kategoriserats i högre grad (13 procent med högsta värdena), medelhög grad (mellangruppen, 72 procent) och lägre grad av hyperaktivitet (14 procent med lägsta värdena).

I Tabell II redovisas sambandet mellan intensivkonsumtion av alkohol och hyperaktivitet bland elever i årskurs 9, som är mycket starkt. Andelen ungdomar som varje vecka intensivkonsumerar alkohol är mångdubbelt större bland dem med högre grad av hyperaktivitet än bland dem med lägre grad. Omvänt är andelen som aldrig intensivkonsumerar alkohol väsentligt större bland ungdomar med lägre grad av hyperaktivitet än bland dem med högre grad. Dessa resultat ligger i linje med tidigare studier [13, 17, 18].

Olika förklaringsmodeller

Vad som ligger bakom de starka och väldokumenterade sambanden på individnivå mellan alkoholkonsumtion och olika former av psykisk ohälsa är mindre belyst än sambanden i sig själva, till stor del beroende på att flertalet studier baseras på tvärsnittsdata och därför inte kan ge svar på frågor om kausalitet. I litteraturen används vanligtvis tre modeller för att förklara sambandet mellan alkoholkonsumtion och psykisk hälsa: 

  • Psykisk ohälsa som orsak till alkoholmissbruk; alkoholen ses som ett sätt hantera depressiva känslor, dvs en form av självmedicinering. 
  • Alkoholmissbruk som orsak till psykisk ohälsa; alkoholen ger negativa fysiologiska effekter och sociala problem i skolan och i familjen. 
  • En tredje bakomliggande faktor som påverkar både psykisk hälsa och alkohol, t ex dåliga familjeförhållanden och relationer liksom samsjuklighet [19].

Alkoholkonsumtion och psykiska besvär bland ungdomar kan också ses som delar av ett bredare spektrum av problembeteenden. Starka samband har också påvisats mellan psykosomatiska besvär och multipla riskbeteenden som alkohol-, narkotika- och tobaksanvändning och oskyddat sex [20]. Liknande resultat redovisas också i en amerikansk tvillingstudie. Bland ungdomar med multipla riskbeteenden (rökning, bruk av alkohol eller olagliga droger, problem med polisen, samlag) före 15-årsåldern var psykiatriska diagnoser i 17- och 20-årsåldern betydligt vanligare än bland andra ungdomar [21].

Att nedstämdhet kan leda till ökad alkoholkonsumtion, samtidigt som hög alkoholkonsumtion hos ungdomar kan visa sig som en depression, utgör i ett kliniskt perspektiv ett differentialdiagnostiskt problem eftersom det kräver annan behandling än sedvanlig depression [22, 23]. 

Överlappande problem

I flera nordiska studier publicerade under senare år har sambandet mellan externaliserade problem och ungdomars alkoholkonsumtion studerats. I en norsk studie bland ungdomar i åldern 13–19 år framkom starka samband mellan berusning och uppmärksamhets- och uppförandeproblem bland både pojkar och flickor och bland flickor även för ängslan och depression [24]. En finsk studie visar att lärarskattning av hyperaktivitet och uppförandeproblem i 8-årsåldern predicerar självskattad hög alkoholkonsumtion i 18-årsåldern [25]. I en kunskapsöversikt från Staten folkhälsoinstitut dras slutsatsen att utagerande psykiska besvär ökar risken för hög alkoholkonsumtion senare i livet [26].

Olika typer av psykiska problem överlappar varandra och styrkan i sambandet mellan ADHD-symtom och alkoholkonsumtion kan försvagas när medierande faktorer beaktas. I linje med detta visar en svensk tvillingstudie att sambandet mellan ADHD-symtom och tidig alkoholanvändning minskade kraftigt när samtidig kontroll gjordes för uppförandeproblem [27]. Hyperaktivitet och impulsivitet men inte ouppmärksamhet kvarstod dock som en viktig prediktor för tidig alkoholanvändning. Liknande resultat har också redovisats i en amerikansk tvillingsstudie [28]. En viktig slutsats från den svenska studien var också att det huvudsakligen var genetiska faktorer som påverkade sambandet mellan hyperaktivitet/impulsivitet och tidig alkoholanvändning. Även kamratanknytning har identifierats som en medierande faktor; barn med ADHD dras till och påverkas negativt av barn som i högre grad än andra använder alkohol eller andra droger [29].

Starka samband med ungdomars alkoholkonsumtion har också redovisats i studier om depressiva besvär. En finsk tvillingstudie visar att depressiva besvär i 14-årsåldern predicerade förhöjd alkoholkonsumtion 3,5 år senare, både bland pojkar och bland flickor [30]. Sambandet mellan depressiva besvär och ungdomars alkoholkonsumtion är reciprokt. Alkoholkonsumtion i ungdomen predicerar depression/depressiva besvär senare i livet, och omvänt predicerar depression/depressiva besvär alkoholkonsumtion senare i livet [26]. I kunskapsöversikten från Folkhälsoinstitutet redovisas också studier som visar att självskadebeteende är vanligare bland ungdomar som högkonsumerar alkohol, och alkoholkonsumtion förekommer i samband med skadetillfället för 12–48 procent av fallen [26].

Modererande faktorer

I den nämnda norska studien framkom också att sambandet mellan psykisk hälsa och alkoholberusning var starkare bland yngre än bland äldre ungdomar [24]. Inte endast ungdomarnas ålder utan även deras kön kan moderera sambandet mellan alkoholkonsumtion och psykisk hälsa, vilket tydligt framgår av en amerikansk populationsstudie baserad på data från 20 000 ungdomar ingående i National Longitudinal Study of Health. Högre grad av depressiva besvär var kopplat till högre grad av alkoholbesvär initialt bland flickor och till snabbare ökning över tid av alkoholproblem bland pojkar. 

Även det omvända sambandet modererades av ungdomarnas kön och ålder. Högre grad av alkoholbesvär var kopplad till högre grad av depressiva besvär, initialt, särskilt bland flickor. Effekten av alkoholkonsumtion på depressiva besvär var också väsentligt lägre i tidig vuxenålder än i tidig ungdom, särskilt bland flickor [19].

Prevention

Den samlade kunskap som finns om sambandet mellan ungdomars alkoholkonsumtion och psykiska hälsa utgör ett starkt incitament för drogförebyggande och hälsofrämjande insatser till ungdomar. En svensk studie om hur miljöfaktorer påverkar samvariationen mellan internaliserade besvär och ungdomars alkoholkonsumtion ger indirekt stöd till strategin att intervenera mot riskfaktorer som är gemensamma för alkoholkonsumtion och depressiva besvär [31].

Vissa program med fokus på skyddsfaktorer snarare än på riskfaktorer syftar i praktiken till att både främja den psykiska hälsan och motverka alkoholkonsumtion bland ungdomar. Ett av de mest populära programmen i denna kategori är SET (social och emotionell träning). Programmet är manualbaserat och syftar till att genom övningar, träning och rollspel stärka elevernas sociala kompetens, öka självkännedomen och hantera känslorna. 

Programmen har dock ännu inte utvärderats på ett systematiskt sätt enligt den standard som används av SBU [32]. SET är i detta avseende inget undantag. SBU konstaterar i en systematisk litteraturöversikt att inget av det hundratal program som i Sverige används för att förebygga psykisk ohälsa bland barn har utvärderats i Sverige med randomiserade studier med minst ett halvårs uppföljningstid [32].

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. 

Referenser

  1. Beckman L, Hagquist C. Hur mår barn och ungdomar i Sverige? Analys av den officiella bilden, mediebilden och bilden från forskningen. Karlstad: Karlstad University Studies; 2010. Rapport 2010:5.
  2. Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. State-of-the-science konferensuttalande 12–14 april 2010. Stockholm: Kungliga vetenskapsakademien. www.buph.se
  3. Leifman H. Skolelevers drogvanor 2012. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2013. Rapport 133.
  4. Cederquist ÅV. Psychiatric and psychosomatic symptoms are increasing problems among Swedish schoolchildren. Acta Paediatrica. 2006;95(8):901-3.
  5. Hjern A, Alfven G, Östberg V. School stressors, psychological complaints and psychosomatic pain. Acta Paediatrica. 2008;97(1):112-7.
  6. Östberg V, Alfven G, Hjern A. Living conditions and psychosomatic complaints in Swedish schoolchildren. Acta Paediatrica. 2006;95(8):929-34.
  7. Lager ACJ, Bremberg SG. Association between labour market trends and trends in young people's mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public Health. 2009;9(1):325. 
  8. Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012. Artikel nr 2012-3-6.
  9. Rossow I, Grøholt B, Wichstrøm L. Intoxicants and suicidal behaviour among adolescents: Changes in levels and associations from 1992 to 2002. Addiction. 2005;100(1):79-88.
  10. Engqvist U, Rydelius PA. Barn och ungdomar inom BUP – hur går det för dem? Psykisk hälsa. 2005;46(4):39-44.
  11. Engqvist U. Hur går det för barn- och ungdomspsykiatrins patienter? Psykisk hälsa. 2009;50(2):53-8.
  12. Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga. Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Statens folkhälsoinstitut; 2011. Rapport nr R 2011:09.
  13. Rydelius PA. Alcohol-abusing teen-age boys: testing a hypothesis on the relationship between alcohol abuse and social background factors, criminality, and personal-ity in teenage boys. Acta Psychiatr Scand. 1983a;68(5):368-80. 
  14. Rydelius PA. Alcohol-abusing teen-age boys: Testing a hypothesis on alcohol abuse and personality factors, using a personality inventory. Acta Psychiatr Scand. 1983b;68(5):381-5. 
  15. Mattson C, Rydelius PA. Missbruk bland tonårsflickor. Pilotundersökning från Maria ungdomsklinik, Stockholm. Alkohol och Narkotika. 1987;81(3):3-9.
  16. Marti CN, Stice E, Springer DW. Substance use and abuse trajectories across adolescence: a latent trajectory analysis of a community-recruited sample of girls. J Adolesc. 2010;33(3):449-61. 
  17. Monshouwer K, Harakeh Z, Lugtig P, et al. Predicting transitions in low and high levels of risk behavior from early to middle adolescence: the TRAILS study. J Abnorm Child Psychol. 2012;40:923-31.
  18. Rossow I, Kuntsche E. Early onset of drinking and risk of heavy drink-ing in young adulthood – a 13-year prospective study. Alcohol Clin Exp Res. 2013;37 Suppl 1:E297-304.
  19. Marmorstein NR. Longitudinal associations between alcohol prob-lems and depressive symp-toms: early adolescence through early adulthood. Alcohol Clin Exp Res. 2009;33(1):49-59. 
  20. Simpson K, Janssen I, Boyce WF, et al. Risk taking and recurrent health symptoms in Canadian adolescents. Prev Med. 2006;43(1):46-51. 
  21. McGue M, Iacono WG. The association of early adolescent problem behavior with adult psychopathol-ogy. Am J Psychiatry. 2005;162(6):1118-24. 
  22. Rydelius PA. De yngsta alkoholmissbrukarna. Alkohol och Narkotika. 1982;6:10-7.
  23. Getachew B, Hauser SR, Taylor RE, et al. Alcohol-induced depressive-like behavior is associated with cortical norepinephrine reduction. Pharmacol Biochem Behav. 2010;96(4):395-401. 
  24. Strandheim A, Holmen TL, Coombes L, et al. Alcohol intoxication and mental health among adolescents – a population review of 8983 young people, 13-19 years in North-Trøndelag, Norway: the young-HUNT study. Child Adolesc Psychiatry Ment Health. 2009;3(1):18.
  25. Niemelä S, Sourander A, Poikolainen K, et al. Childhood predictors of drunkenness in late adolescence among males: a 10-year population-based follow-up study. Addiction. 2006;101(4):512-21. 
  26. Malmgren L, Ljungdahl S, Bremberg S. Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion – hur hänger det ihop? En systematisk kunskaps-översikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2008. Rapport 2008:37.
  27. Chang Z, Lichtenstein P, Larsson H. The effects of childhood ADHD symptoms on early-onset sub-stance use: a Swedish twin study. J Abnorm Child Psychol. 2012;40(3):425-435.
  28. Elkins IJ, McGue M, Iacono WG. Prospective effects of attention-deficit/hyperactivity disorder, conduct disorder, and sex on adolescent substance use and abuse. Arch Gen Psychiatry. 2007;64(10):1145-52. 
  29. Marshal MP, Molina BS, Pelham Jr WE. Childhood ADHD and adoles-cent substance use: an examination of deviant peer group affiliation as a risk factor. Psychol Addict Behav. 2003;17(4):293-302. 
  30. Sihvola E, Rose RJ, Dick DM, et al. Early-onset depressive disorders predict the use of addictive substances in adolescence: a prospective study of adolescent Finnish twins. Addiction. 2008;103(12):2045-53. 
  31. Edwards AC, Larsson H, Lichten-stein P, et al. Early environmental influences contribute to covariation between internalizing symp-toms and alcohol intoxication frequency across adolescence. Addict Behav. 2011;36(3):175-82. 
  32. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU; 2010. Rapport nr 202.

Summary

The association between adolescents' alcohol consumption and mental ill-health on an aggregate level is complex, including self-reported mental ill-health as well as suicide, deliberate self-harm and other psychiatric problems. The self-reported mental ill-health among 15-16-year-old girls in Sweden increased considerably from the middle of the 1980s to the middle of the 2000s, while the increase in alcohol consumption was substantially smaller. Among 15-16-year-old boys the alcohol consumption trend curve turned downwards following the turn of the millennium, while the mental ill-health trend levelled out after the end of the 1990s. The gender differences in alcohol consumption have, over time, evened out, while the differences in self-reported mental ill-health remain. The association between alcohol consumption and mental ill-health is, on an individual level, very strong. A high-risk group among adolescents, particularly among boys, are those who do not experience any life satisfaction and who also binge drink alcohol.

Kommentera

Kommentera
bild

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Alla valdes enhälligt om

Nyheter | Ordförande Heidi Stensmyren, andre vice ordförande Ove Andersson och övriga ledamöter i förbundsstyrelsen vars poster var uppe till val – alla valdes om. Allt enligt valberedningens förslag. () 25 MAJ 2016

bild

Problem att få randa inom gyn

Nyheter | Om ingenting görs kommer ett 30-tal ST-läkare i allmänmedicin i Stockholms län nästa år att få förlänga sin ST för att de inte kunnat randa sig i gynekologi. Läget är akut, enligt Eliya Syed, ST-läkare och ordförande i en grupp som arbetar för att få till en förändring. () 25 MAJ 2016

Annons Annons

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Gårdagens hearing: »Ersättnings-systemen motverkar kontinuitet«

Nyheter | Bättre ersättningssystem var en av nyckelfaktorerna som lyftes upp när den bristande kontinuiteten i vården diskuterades under en hearing som inledde årets förbundsfullmäktige. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Äldre läkare ska slippa jour

Nyheter | Det rådde en stor enighet kring Stockholms läkarförenings motion om äldre läkares rätt att slippa jourarbete. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Möjlighet kontrollera tid ska öka

Nyheter | Läkarförbundet ska arbeta för att arbetad tid redovisas på ett lättfattligt, översiktligt och transparent sätt. () 25 MAJ 2016

bild

»Doktor Gas« tjänade sitt land

Kultur | Forskaren Fritz Habers liv pendlade mellan triumf och tragedi, svek och lojalitet, civilkurage och opportunism. Dels var han inblandad i produktionen av stridsgas som förorsakade massdöd i första världskrigets skyttegravar, dels uppfann han en metod som bidrog till att rädda miljoner människor från svältdöden. För den senare insatsen fick han Nobelpriset 1918. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Tar greppet på ledarskapsfrågan

Nyheter | Läkarförbundet ska bli mer drivande i chefskapsfrågan på tre principiellt olika nivåer, enligt förslag från fyra av förbundets yrkesföreningar och Sveriges läkarförbund student. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Fokus i stället på »utsatta gruppers« psykiska ohälsa

Nyheter | Kvinnliga läkares förenings motion om psykisk ohälsa bland kvinnliga läkare fick en ny att-sats under fullmäktigemötet. Andemeningen behölls och fokus ska ligga på utsatta grupper. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Behov av ombudsmän ska utredas

Nyheter | Nordvästra Götalands läkarförenings motion om att Läkarförbundet »åter utreder behovet av lokala/regionala ombudsmän« bifölls. () 25 MAJ 2016

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2016 Motion om lönestatistik bifölls

Nyheter | Skaraborgs läkarförenings motion om att verka för att den partsgemensamma lönestatistiken för föregående år ska komma senast den 10 mars bifölls efter viss diskussion. () 25 MAJ 2016

Bättre lönepåslag vid chefskap!

Nyheter | När läkare tar på sig chefsskap ska löneökningen få vara 25 procent och uppåt. Det ska Läkarförbundet nu verka för. () 25 MAJ 2016

Krafttag för bättre IT-stöd

Nyheter | Läkarförbundet ska lägga kraft på att förbättra IT-stöden för läkare på sex punkter, enligt ett fullmäktigebeslut. () 25 MAJ 2016

Första steget
mot genetiskt skräddarsydd behandling
av giftstruma

Nya rön | I en studie från Sverige och ytterligare tre europeiska länder sågs ett samband mellan agranulocytos som biverkan av tyreostatika och en del av arvsmassan som kodar för HLA-typer, där den starkaste associationen var med HLA-B*27:05.  () 25 MAJ 2016

Krav på fackligt inflytande över återbetalda premier avslogs

Nyheter | Fackliga organisationer borde få inflytande över hur återbetalda AFA-premier används, tyckte Upplands allmänna läkarförening, som ville att Läkarförbundet skulle driva detta. Men det blev avslag från fullmäktige. () 25 MAJ 2016

Avtal kan ge kompensation när läkare deltar i utvecklingsarbete

Nyheter | Läkarförbundet ska verka för avtal med arbetsgivarparten som gör det lättare för läkare att delta i nationellt utvecklingsarbete, till exempel kring intyg eller beslutsstöd. () 25 MAJ 2016

Förbundsfullmäktigemöte pågår

Nyheter | Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren talade om läkarens viktiga roll i hälso- och sjukvården när hon öppnade årets fullmäktigemöte på tisdagseftermiddagen. () 24 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons