Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CSSC Läkartidningen 14/2014
Lakartidningen.se 2014-04-01

Obalans i globala miljöprocesser påverkar människors hälsa

Nio globala miljöprocesser är avgörande för att säkra stabila förhållanden på jorden. Det handlar bland annat om klimatet, världshaven, ozonskiktet och den biologiska mångfalden. Alla nio påverkar redan i dag människors hälsa.

Johan Rockström, professor i miljövetenskap, chef

Fredrik Moberg, fil dr, kommunikationsrådgivare/forskare; verksamhetschef, Albaeco

fredrik@albaeco.com

båda Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Sammanfattat

Miljöförändringar påverkar en rad faktorer som är grundläggande för vår hälsa. 

Allt handlar inte om klimat. Mänskligheten måste även hålla sig inom hållbara gränser för åtta andra globala biofysiska processer för att undvika storskaliga och allvarliga miljöförändringar. 

Vi närmar oss flera av dessa s k planetära gränser. Tre av dem har sannolikt redan passerats, med konsekvenser för hälsa och utveckling och snabbt ökade risker för storskaliga negativa förändringar vad gäller klimatpåverkan, påverkan på kvävets kretslopp och förlust av växt- och djurarter.

Människors hälsa påverkas redan i dag av alla dessa nio globala miljöutmaningar: t ex ökade temperaturer, luftföroreningar, uttunning av ozonskiktet, förlust av biologisk mångfald och markförstöring.

Under det gångna seklet har jordens befolkning fyrfaldigats samtidigt som energikonsumtionen för varje individ har ökat trefaldigt. Tillgänglig billig fossil energi och tekniska framsteg har lett till en enastående utveckling av människors välstånd och livskvalitet, även om fördelningen fortfarande är mycket ojämn. Dessvärre har denna snabba expansion även medfört ett ökat mänskligt tryck på planeten, som nu håller på att nå gränserna för vad biofysiska och ekologiska processer på jorden klarar av för att kunna fortsätta stödja mänsklig välfärd. Det innebär stora risker, inte bara för jordbruk och livsmedelsförsörjning utan också för ekonomi och folkhälsa. 

Sammantaget syns allt fler tecken på att denna storskaliga användning av jordens resurser medför förändringar av den stabila period som rått på planeten under de senaste 10 000 åren. 

Den globala uppvärmningen och dess konsekvenser har uppmärksammats och diskuterats livligt under det senaste decenniet. Halten av koldioxid i atmosfären har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, och jordens medeltemperatur har ökat med 0,85 grader sedan år 1880, vilket är en mycket stor förändring, och närmar sig den högsta medeltemperaturen på jorden sedan vi gick ur den senaste istiden [1]. Klimatet har visserligen alltid varierat mellan varma och kalla perioder, men den otvetydiga och snabba uppvärmningen av klimatsystemet som skett sedan 1950-talet beror till största delen på oss själva, enligt FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) [1]. 

Effekterna är förutom ett varmare klimat också förändrad nederbörd, stigande havsnivåer, smältande glaciärer, minskad biologisk mångfald och förändrade förutsättningar för jordbruket [1]. Allt detta innebär en rad hälsoutmaningar, som beskrivs närmare av Elisabet Lindgren i detta temanummer. 

Globala gränser för hållbar utveckling

Förutom den globala uppvärmningen finns även en rad andra globala miljöutmaningar att hantera för att säkra ett stabilt miljötillstånd på jorden, enligt en granskning av planetens hållbara gränser för fortsatt mänsklig utveckling som publicerades i Nature 2009 [2]. Nio globala miljöprocesser identifierades som avgörande för att säkra stabila förhållanden på jorden till stöd för mänsklig välfärd, och gränsvärden föreslogs för sju av dem (Figur 1). 

Mänskligheten bör hålla sig inom dessa gränsvärden för att kunna utvecklas på ett positivt sätt och inte drabbas av framtida tröskeleffekter i biosfären och klimatet, med potentiellt katastrofala effekter för våra samhällen. För tre av de nio områdena har de hållbara gränserna sannolikt redan passerats: klimatpåverkan, tillförseln av gödande kväve till land och vatten och hastigheten i förlust av olika växt- och djurarter (biologisk mångfald) [1]. För klimatförändringen är koldioxidhalten i atmosfären ett välkänt mått, där den säkra gränsen satts till <350 miljondelar (ppm) koldioxid i atmosfären [3]. I dag är vi uppe i ca 400 ppm [1].

På motsvarande sätt finns gränser för den mängd fosfor som tillförs haven, ozonkoncentration i stratosfären, havsförsurning, global färskvattenkonsumtion och markanvändning för odling. För koncentrationen av luftpartiklar (aerosoler) i atmosfären och kemiska föroreningar har ännu inga gränsvärden kunnat identifieras (Tabell I). 

De nio planetära gränserna är starkt sammanlänkade – om  ett gränsvärde passeras, kommer detta sannolikt att äventyra möjligheterna att hålla sig inom säkra nivåer för flera av de andra. Förändrad markanvändning är t ex kopplad till minst fem andra områden. Avverkning av skogar för att bereda mark för jordbrukets expansion innebär i regel frigörande av växthusgasen koldioxid (som dessutom löser sig i havsvatten och bildar kolsyra som försurar världshaven), förlust av växt- och djurarter, förändringar i vattnets kretslopp och ökad avrinning av gödande näringsämnen [4]. 

Det globala hälsoperspektivet 

Hur hänger då dessa nio planetära gränser ihop med människors hälsa? Ett tydligt exempel gäller vattenförsörjningen i fattiga länder. Varje dag dör >2 000 barn under 5 år av diarrésjukdomar; de allra flesta av dessa sjukdomar orsakas av bristande tillgång på rent vatten och dålig sanitet. Det är fler dödsfall än vad aids, malaria och mässling orsakar tillsammans [5, 6]. 

Med den globala uppvärmningen ökar antalet översvämningar och förstörda grundvattentäkter, med globala epidemier av t ex kolera som följd. Vi ser också helt nya spridningsmönster för flera sjukdomar, vad gäller både smittspridande vektorer och sjukdomsalstrande virus och bakterier. Detta gäller i hög grad också i Sverige, vilket beskrivs närmare av Elisabet Lindgren i detta temanummer.

Ökade temperaturer och stora variationer i nederbörd påverkar även jordbruket i världen. Redan utsatta torra områden förväntas bli ännu torrare, med ökad missväxt, undernäring och ohälsa som följd [7]. En annan hälsoeffekt av förändringar i klimatet är relaterad till att mer än hälften av jordens befolkning i dag bor inom 60 km från kusten. Förändringar i havsnivån (som i IPCC:s senaste utvärderingsrapporter, från hösten 2013, beräknas till 50–100 cm detta århundrade; en höjning jämfört med 2007 års utvärdering) och fler stora stormar innebär negativa konsekvenser för människors överlevnad, försörjning och välmående i många kustnära områden, med stora befolkningsförflyttningar som följd [8]. 

Förutom dessa klimatrelaterade hälsokopplingar påverkas människors hälsa negativt av att vi håller på eller riskerar att passera flera av de andra planetära gränserna, t ex gränserna för luftföroreningar, uttunning av ozonet i stratosfären, förlust av den biologiska mångfalden, markförstöring och havsförsurning. Hälsoskadliga effekter av kemikalier är ett känt och komplicerat problem.  

Miljöförändringarna påverkar många faktorer som är grundläggande för vår hälsa. Detta är särskilt tydligt i många utvecklingsländer där fattigdom, miljö och hälsa är starkt kopplade till varandra och där de ekonomiska, sociala och psykiska konsekvenserna av miljöförändringar är särskilt synliga. Samtidigt är det viktigt att påpeka att den resursanvändning och teknikutveckling som skett hittills även bidragit till att förbättra levnadsförhållandena och minska många individers känslighet för negativa förändringar i miljön. Det gäller livsmedelsförsörjning, bostäder, luftkonditionering, transporter, läkemedel etc. Men även om detta från början utgjort absoluta framsteg till gagn för mänsklig hälsa, är mycket av teknikutvecklingen i dag och i framtiden snarare anpassningar till allt tuffare miljöförutsättningar och brist på resurser som rent vatten och ren luft. 

De väl belagda allt snabbare globala miljöförändringarna pekar tydligt på att investeringar i hållbar miljö utgör en nyckel till god hälsa. Vi har således allt att vinna på att hitta synergierna mellan ekonomisk utveckling och mål för miljö, hälsa, resursanvändning och förnybar energi.

Ekosystem är basen för mänsklig välfärd och hälsa

Den globala studien Millennium ecosystem assessment har tidigare visat att världens ekosystem förlorat ungefär 60 procent av sin kapacitet att leverera s k ekosystemtjänster, vilka vi människor är beroende av för vår välfärd och hälsa [9]. Ekosystem är alla levande växter och djur samt miljön inom ett visst område, t ex en skog eller en sjö. Sådana ekosystem är själva basen för mänsklig välfärd och hälsa och ger oss tjänster som mat- och vattenförsörjning, rening av vatten och jord och minskad risk för extrema väderhändelser, för att nämna några exempel [10]. Träd i stadsmiljöer beräknas t ex utföra ett gratisarbete värt nästan 4 miljarder dollar bara i USA genom att binda >700 000 ton luftföroreningar – och då är inte hälsovinsterna inräknade [11]. 

På global nivå har planetens skogar, mark och hav hittills tagit upp ungefär hälften av våra koldioxidutsläpp och på så sätt bromsat den globala uppvärmningen. Detta utgör, med stor sannolikhet, världens största gratis ekosystemtjänst, eller för att uttrycka det i konventionellt ekonomiska termer, världens största subvention till vår ekonomiska tillväxt.

För att kunna fortsätta understödja våra mänskliga samhällen på det här sättet måste ekosystemen ha en tillräcklig resiliens [12], annars kommer vår välfärd och hälsa att drabbas [9, 13]. Ekologisk resiliens definieras som förmågan hos ett ekosystem att klara av förändring och att vidareutvecklas [14]. Många ekosystem har blivit allt mindre resilienta på grund av stigande temperaturer, övergödning, föroreningar och minskad biologisk mångfald i t ex sjöar, hav och korallrev [15, 16]. 

Fortsätter vi på samma väg som nu är risken att den globala uppvärmningen når över 4 grader inom detta århundrade och att allt fler ekosystem passerar kritiska tröskelnivåer och kollapsar [9, 13, 17]. Då kan enbart förlusten av landbaserade ekosystemtjänster uppgå till 7 procent av världens samlade BNP till år 2050 [13]. 

Vi måste – och kan – bromsa utvecklingen

Vi är den första generationen som har kunskapen om hur människan i sin dominans på planeten orsakar stora förändringar i så många ekosystem att det hotar vår välfärd och hälsa. Av det följer både ansvar och möjligheter att bromsa denna utveckling. En första utmaning är att nå enighet i problembeskrivningen och att inse att det krävs handlingsplaner även på global nivå för att på allvar ändra denna utveckling. En andra utmaning är att inse att hotet mot olika ekosystem också är en fråga om människors hälsa. 

För hälso- och sjukvården handlar det också om att identifiera hur hälsan och sjukvården kan påverkas av fortsatta förändringar i klimat och miljö och att verka för att samhället kan hantera förutsedda och oförutsedda problem.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Intergovernmental panel on climate change (IPCC). Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Working Group I contribution to the 5th Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Final Draft. 30 sep 2013. http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1
  2. Rockström J, Steffen W, Noone, K, et al. A safe operating space for humanity. Nature. 2009;461:472-5.
  3. Hansen J, Sato M, Kharecha P, et al. Target atmospheric CO2: where should humanity aim? Open Atmospheric Science Journal. 2008;2:217-31.  
  4. Food and agriculture organization of the united nations (FAO). State of the World’s Forests 2012. Rome: Food and Agriculture Organization of the United Nations; 2012. http://www.fao.org/docrep/016/i3010e/i3010e.pdf
  5. Liu L, Johnson HL, Cousens S, et al; Child Health Epidemiology Reference Group of WHO and UNICEF. Global, regional, and national causes of child mortality: an updated systematic analysis for 2010 with time trends since 2000. Lancet. 2012;379:2151-61.
  6. Prüss-Üstün A, Corvalan C. Preventing disease through healthy environments. Towards an estimate of the environmental burden of disease. Geneva: World Health Organization; 2006.
  7. World Health Organization. Global health risks: mortality and burden of disease attributable to selected major risks. Geneva: World Health Organization; 2009. 
  8. Parry ML, Canziani OF, Palutikof JP, et al. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, 2007. Cambridge/New York: Cambridge University Press; 2007. http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg2/en/contents.html
  9. Millennium ecosystem assessment. Ecosystems and human well-being: synthesis. Washington DC: Island Press; 2005. http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf
  10. Jordan SJ, Hayes SE, Yoskowitz D, et al. Accounting for natural resources and environmental sustainability: linking ecosystem services to human well-being. Environ Sci Technol. 2010;44:1530-6. 
  11. Nowak D, Crane D, Stevens J. Air pollution removal by urban trees and shrubs in the United States. Urban Forestry & Urban Greening. 2006;4:115-23. 
  12. Walker BH, Salt D. Resilience thinking: sustaining ecosystems and people in a changing world. Washington: Island Press; 2006.
  13. The economics of ecosystems and biodiversity. An interim report. European Communities, 2008. http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/economics/pdf/teeb_report.pdf
  14. Holling CS. Resilience and stability of ecological systems. Annu Rev Ecol Evol Syst. 1973;4:1433-6.
  15. Scheffer M, Carpenter S, Foley J, et al. Catastrophic shifts in ecosystems. Nature. 2001;413:591-6.
  16. Hughes TP, Baird AH, Bellwood DR, et al. Climate change, human impacts, and the resilience of coral reefs. Science. 2003;301:929-33.
  17. Turn down the heat: why a 4°C warmer world must be avoided. A report for the World Bank. Washington DC: International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank; 2012. http://climatechange.worldbank.org/sites/default/files/Turn_Down_the_heat_Why_a_4_degree_centrigrade_warmer_world_must_be_avoided.pdf

Kommentarer (1)

  • Utgör klimatförändringar ett påverkbart hot mot vår hälsa?

    2014-04-15 11:00 | Tema: Framtidens miljö och hälsa rör klimatfrågan, och man utgår från att människan skapar katastrofal global uppvärmning genom utsläpp av s.k. växthusgaser. FNs klimatpanel IPCCs nyutkomna rapport 5:2 (AR5 WGII) har uppmärksammats mycket i media, dock mest den s.k. Summary for Policymakers (SPM), som är skriven av politiker för politiska syften, och i mycket frångår det vetenskapliga underlaget.

    Hur sannolik är då en global uppvärmning >4 grader C, och hur mycket är människans fel? IPCC skapades 1988 i syfte att finna bevis för mänsklig påverkan på klimat och miljö, för politiska mål, men trots massiva ekonomiska satsningar med understöd av politik och media i 25 år saknas övertygande bevis. Arrhenius hypotes från 1896 om koldioxidens växthusgaseffekt som orsak till istidsväxlingar utgjorde grunden, sedan koldioxidhalten i atmosfären befanns vara stadigt stigande från de första observationerna på 1950-talet till nu 0,04%. Proxydata tyder på stor variation, med mycket hög halt under vissa tidsåldrar. Det hävdas att mer koldioxid skulle driva temperaturökning, dock är korrelationen dålig, och koldioxidökning följer oftare på temperaturökning än tvärtom. För perioden med direkta temperaturmätningar (LT 14/2014 s. 622, Figur 1), ser man tydligt att temperaturuppgången 1910-1940 är exakt samma som den 1970-2000, med avkylningar 1880-1910 och 1940-1970. Idag är den globala medeltemperaturen stabil sedan 17 år. Detta kontrasterar till fortsatt ökad koldioxidnivå och fossilförbränningen som började 1950. Att dagens temperatur skulle vara unik är obestyrkt, många värmerekord från 1930-talet står sig, och det var lika varmt under Romartiden och Vikingatiden, medan den s.k. Lilla Istiden från 1350-1850 var en besvärlig tid för mänskligheten. Att 1900-talets temperaturökning skulle varit exceptionellt snabb kan inte bekräftas, då upplösningen i temperaturuppgifter från geologiska fynd inte är tillräckligt hög.

    Kolomsättningen sker främst via växtlighet och nedbrytning av biologiskt material. Atmosfären innehåller bara några procent av CO2-nivåerna i havet, och fossilförbränning bidrar med en mindre del. Koldioxidens värmehållande egenskap är exponentiell, så den mesta koldioxidorsakade uppvärmningen är redan i stort uppnådd. Teorin att koldioxidökning skulle leda till katastrofal temperaturökning bygger på tanken att CO2 driver vattenånga. Detta kan dock inte påvisas, temperaturfördelningen i atmosfären talar emot teorin, och hela frågan med molnbildning som dämpar avkylning och samtidigt hindrar solinstrålning är oerhört komplex.

    Att koldioxid inte är giftigt behöver förstås inte påpekas här. Satellitmätningar har visat att jorden idag är grönare och bördigare, så att livsmedelsproduktionen stadigt förbättrats, och IPCC skriver att denna förbättring förväntas fortsätta vid ytterligare måttlig temperaturstegring.

    Föreligger det några negativa klimatrelaterade förändringar idag? Solida studier visar att väderrelaterade katastrofer har inte ökat i intensitet eller frekvens, men rapporteringen har förstås ökat, liksom de ekonomiska förlusterna, medan dödsfallen har minskat i välutvecklade länder och nu främst drabbar de fattigaste. Översvämningsproblem beror ju till stor del på byggnation i låglänt terräng och urbanisering med hårdgjorda flodbäddar utan våtmarker. Flyktingproblemen idag är ju helt politiskt betingade. Havsnivån fortsätter att stiga med ett par mm/år, oförändrat sedan 1850, och katastrofuppgifter är alltid baserade på sammanblandning av olika mättekniker, och osannolik isavsmältning. Jordens totala istäcke är idag rekordstort.

    Hur blir det då i framtiden? Förebud om klimatkatastrofer återkommer i historien. En snar ny istid ansågs vara den stora faran på 1960-talet. Dagens projektioner om värmerelaterade katastrofer baseras uteslutande på datorbaserade modeller, som blivit alltmer komplicerade, men inte bättre. Tvärtom ökar skillnaden mot uppmätta verkliga data alltmer. Orsaken är förstås otillräcklig kunskap om de komplicerade förloppen i ett kaosartat system som klimatet. Dessutom vet vi att viktiga faktorer saknas i modellerna, som molnbildning och solrelaterade faktorer inklusive kosmisk strålning som uppvisat stark relation till klimatutfall. I IPCCs AR5 WGI, som beskrivit teorin bakom klimatet anges ”low confidence” för de flesta klimatrelaterade katastrofer. IPCC anger ökad osäkerhet avseende temperatur utifrån koldioxidökning, den s.k. klimatkänsligheten, med ett större temperaturintervall, innefattande 1 grad per dubblering av klodioxidnivån. I skarp motsats beskrev politikerna detta i AR5 WGI SPM som att säkerheten ökat avseende klimathotet, vilket flitigt refererats. I realiteten vet vi inget om framtiden, och nedkylning är lika troligt som uppvärmning.

    Slutligen, vad bör vi göra? Sparsamhet är en dygd, men att begränsa fossilförbränningen så att det ger resultat på CO2-nivåer är en omöjlighet, då hela vårt välstånd och försörjning bygger på god och säker tillgång till energi, och detta kan vi inte missunna de fattiga i världen. Sot och partiklar är en viktig hälsofara, och luftrening angelägen och möjlig. Vedeldning inomhus för uppvärmning och matlagning måste elimineras genom ökad tillgång på elenergi. Vindkraft och storskalig bioenergi kräver alltför stora investeringar, subventioner och inte minst markarealer, ger stora miljöskador, och har inte på något sätt bidragit till förbättrad energibalans, där bakslaget i Tyskland bör nämnas. Fokus på koldioxidreduktion ger felaktiga prioriteringar från mer angelägna åtgärder. En god ekonomi ger möjlighet till uppbyggnad av en stark infrastruktur och ett bättre hälsoläge vilket innebär att oundvikliga väderkatastrofer får mindre katastrofala följder. Den s.k. försiktighetsprincipen när vi inte vet vilken väg som är rätt, och vår möjlighet att påverka är minimal, är därför direkt kontraindicerad. Modern kärnkraft nyttjar dagens avfall och sedan torium har möjlighet att lösa jordens elenergiproblem långt innan olje- och naturgasreserverna är slut, och klimatet riskerat att spåra ur.

    Gunnar Juliusson, professor, överläkare, Hematologi, Skånes universitetssjukhus, Lunds Universitet

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Nu kommer patienten på besök via videolänk

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. () 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. () 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men ibland är den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt är att lära sig konsten att ta ledigt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för vården

Debatt | Jag ser inte att det behövs en statlig kriskommission för sjukvården, men ett omställningsarbete som leds av staten. Det skriver sjukvårdsminister Gabriel Wikström (bilden) som svar på inlägget »En sjukvårdspolitikers ansvar«. () 23 JUN 2016

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Jobb i fokus

145 lediga jobb på

Annons
Annons
Annons Annons Annons