Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CSSC Läkartidningen 14/2014
Lakartidningen.se 2014-04-01

Obalans i globala miljöprocesser påverkar människors hälsa

Nio globala miljöprocesser är avgörande för att säkra stabila förhållanden på jorden. Det handlar bland annat om klimatet, världshaven, ozonskiktet och den biologiska mångfalden. Alla nio påverkar redan i dag människors hälsa.

Johan Rockström, professor i miljövetenskap, chef

Fredrik Moberg, fil dr, kommunikationsrådgivare/forskare; verksamhetschef, Albaeco

fredrik@albaeco.com

båda Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

Sammanfattat

Miljöförändringar påverkar en rad faktorer som är grundläggande för vår hälsa. 

Allt handlar inte om klimat. Mänskligheten måste även hålla sig inom hållbara gränser för åtta andra globala biofysiska processer för att undvika storskaliga och allvarliga miljöförändringar. 

Vi närmar oss flera av dessa s k planetära gränser. Tre av dem har sannolikt redan passerats, med konsekvenser för hälsa och utveckling och snabbt ökade risker för storskaliga negativa förändringar vad gäller klimatpåverkan, påverkan på kvävets kretslopp och förlust av växt- och djurarter.

Människors hälsa påverkas redan i dag av alla dessa nio globala miljöutmaningar: t ex ökade temperaturer, luftföroreningar, uttunning av ozonskiktet, förlust av biologisk mångfald och markförstöring.

Under det gångna seklet har jordens befolkning fyrfaldigats samtidigt som energikonsumtionen för varje individ har ökat trefaldigt. Tillgänglig billig fossil energi och tekniska framsteg har lett till en enastående utveckling av människors välstånd och livskvalitet, även om fördelningen fortfarande är mycket ojämn. Dessvärre har denna snabba expansion även medfört ett ökat mänskligt tryck på planeten, som nu håller på att nå gränserna för vad biofysiska och ekologiska processer på jorden klarar av för att kunna fortsätta stödja mänsklig välfärd. Det innebär stora risker, inte bara för jordbruk och livsmedelsförsörjning utan också för ekonomi och folkhälsa. 

Sammantaget syns allt fler tecken på att denna storskaliga användning av jordens resurser medför förändringar av den stabila period som rått på planeten under de senaste 10 000 åren. 

Den globala uppvärmningen och dess konsekvenser har uppmärksammats och diskuterats livligt under det senaste decenniet. Halten av koldioxid i atmosfären har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, och jordens medeltemperatur har ökat med 0,85 grader sedan år 1880, vilket är en mycket stor förändring, och närmar sig den högsta medeltemperaturen på jorden sedan vi gick ur den senaste istiden [1]. Klimatet har visserligen alltid varierat mellan varma och kalla perioder, men den otvetydiga och snabba uppvärmningen av klimatsystemet som skett sedan 1950-talet beror till största delen på oss själva, enligt FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) [1]. 

Effekterna är förutom ett varmare klimat också förändrad nederbörd, stigande havsnivåer, smältande glaciärer, minskad biologisk mångfald och förändrade förutsättningar för jordbruket [1]. Allt detta innebär en rad hälsoutmaningar, som beskrivs närmare av Elisabet Lindgren i detta temanummer. 

Globala gränser för hållbar utveckling

Förutom den globala uppvärmningen finns även en rad andra globala miljöutmaningar att hantera för att säkra ett stabilt miljötillstånd på jorden, enligt en granskning av planetens hållbara gränser för fortsatt mänsklig utveckling som publicerades i Nature 2009 [2]. Nio globala miljöprocesser identifierades som avgörande för att säkra stabila förhållanden på jorden till stöd för mänsklig välfärd, och gränsvärden föreslogs för sju av dem (Figur 1). 

Mänskligheten bör hålla sig inom dessa gränsvärden för att kunna utvecklas på ett positivt sätt och inte drabbas av framtida tröskeleffekter i biosfären och klimatet, med potentiellt katastrofala effekter för våra samhällen. För tre av de nio områdena har de hållbara gränserna sannolikt redan passerats: klimatpåverkan, tillförseln av gödande kväve till land och vatten och hastigheten i förlust av olika växt- och djurarter (biologisk mångfald) [1]. För klimatförändringen är koldioxidhalten i atmosfären ett välkänt mått, där den säkra gränsen satts till <350 miljondelar (ppm) koldioxid i atmosfären [3]. I dag är vi uppe i ca 400 ppm [1].

På motsvarande sätt finns gränser för den mängd fosfor som tillförs haven, ozonkoncentration i stratosfären, havsförsurning, global färskvattenkonsumtion och markanvändning för odling. För koncentrationen av luftpartiklar (aerosoler) i atmosfären och kemiska föroreningar har ännu inga gränsvärden kunnat identifieras (Tabell I). 

De nio planetära gränserna är starkt sammanlänkade – om  ett gränsvärde passeras, kommer detta sannolikt att äventyra möjligheterna att hålla sig inom säkra nivåer för flera av de andra. Förändrad markanvändning är t ex kopplad till minst fem andra områden. Avverkning av skogar för att bereda mark för jordbrukets expansion innebär i regel frigörande av växthusgasen koldioxid (som dessutom löser sig i havsvatten och bildar kolsyra som försurar världshaven), förlust av växt- och djurarter, förändringar i vattnets kretslopp och ökad avrinning av gödande näringsämnen [4]. 

Det globala hälsoperspektivet 

Hur hänger då dessa nio planetära gränser ihop med människors hälsa? Ett tydligt exempel gäller vattenförsörjningen i fattiga länder. Varje dag dör >2 000 barn under 5 år av diarrésjukdomar; de allra flesta av dessa sjukdomar orsakas av bristande tillgång på rent vatten och dålig sanitet. Det är fler dödsfall än vad aids, malaria och mässling orsakar tillsammans [5, 6]. 

Med den globala uppvärmningen ökar antalet översvämningar och förstörda grundvattentäkter, med globala epidemier av t ex kolera som följd. Vi ser också helt nya spridningsmönster för flera sjukdomar, vad gäller både smittspridande vektorer och sjukdomsalstrande virus och bakterier. Detta gäller i hög grad också i Sverige, vilket beskrivs närmare av Elisabet Lindgren i detta temanummer.

Ökade temperaturer och stora variationer i nederbörd påverkar även jordbruket i världen. Redan utsatta torra områden förväntas bli ännu torrare, med ökad missväxt, undernäring och ohälsa som följd [7]. En annan hälsoeffekt av förändringar i klimatet är relaterad till att mer än hälften av jordens befolkning i dag bor inom 60 km från kusten. Förändringar i havsnivån (som i IPCC:s senaste utvärderingsrapporter, från hösten 2013, beräknas till 50–100 cm detta århundrade; en höjning jämfört med 2007 års utvärdering) och fler stora stormar innebär negativa konsekvenser för människors överlevnad, försörjning och välmående i många kustnära områden, med stora befolkningsförflyttningar som följd [8]. 

Förutom dessa klimatrelaterade hälsokopplingar påverkas människors hälsa negativt av att vi håller på eller riskerar att passera flera av de andra planetära gränserna, t ex gränserna för luftföroreningar, uttunning av ozonet i stratosfären, förlust av den biologiska mångfalden, markförstöring och havsförsurning. Hälsoskadliga effekter av kemikalier är ett känt och komplicerat problem.  

Miljöförändringarna påverkar många faktorer som är grundläggande för vår hälsa. Detta är särskilt tydligt i många utvecklingsländer där fattigdom, miljö och hälsa är starkt kopplade till varandra och där de ekonomiska, sociala och psykiska konsekvenserna av miljöförändringar är särskilt synliga. Samtidigt är det viktigt att påpeka att den resursanvändning och teknikutveckling som skett hittills även bidragit till att förbättra levnadsförhållandena och minska många individers känslighet för negativa förändringar i miljön. Det gäller livsmedelsförsörjning, bostäder, luftkonditionering, transporter, läkemedel etc. Men även om detta från början utgjort absoluta framsteg till gagn för mänsklig hälsa, är mycket av teknikutvecklingen i dag och i framtiden snarare anpassningar till allt tuffare miljöförutsättningar och brist på resurser som rent vatten och ren luft. 

De väl belagda allt snabbare globala miljöförändringarna pekar tydligt på att investeringar i hållbar miljö utgör en nyckel till god hälsa. Vi har således allt att vinna på att hitta synergierna mellan ekonomisk utveckling och mål för miljö, hälsa, resursanvändning och förnybar energi.

Ekosystem är basen för mänsklig välfärd och hälsa

Den globala studien Millennium ecosystem assessment har tidigare visat att världens ekosystem förlorat ungefär 60 procent av sin kapacitet att leverera s k ekosystemtjänster, vilka vi människor är beroende av för vår välfärd och hälsa [9]. Ekosystem är alla levande växter och djur samt miljön inom ett visst område, t ex en skog eller en sjö. Sådana ekosystem är själva basen för mänsklig välfärd och hälsa och ger oss tjänster som mat- och vattenförsörjning, rening av vatten och jord och minskad risk för extrema väderhändelser, för att nämna några exempel [10]. Träd i stadsmiljöer beräknas t ex utföra ett gratisarbete värt nästan 4 miljarder dollar bara i USA genom att binda >700 000 ton luftföroreningar – och då är inte hälsovinsterna inräknade [11]. 

På global nivå har planetens skogar, mark och hav hittills tagit upp ungefär hälften av våra koldioxidutsläpp och på så sätt bromsat den globala uppvärmningen. Detta utgör, med stor sannolikhet, världens största gratis ekosystemtjänst, eller för att uttrycka det i konventionellt ekonomiska termer, världens största subvention till vår ekonomiska tillväxt.

För att kunna fortsätta understödja våra mänskliga samhällen på det här sättet måste ekosystemen ha en tillräcklig resiliens [12], annars kommer vår välfärd och hälsa att drabbas [9, 13]. Ekologisk resiliens definieras som förmågan hos ett ekosystem att klara av förändring och att vidareutvecklas [14]. Många ekosystem har blivit allt mindre resilienta på grund av stigande temperaturer, övergödning, föroreningar och minskad biologisk mångfald i t ex sjöar, hav och korallrev [15, 16]. 

Fortsätter vi på samma väg som nu är risken att den globala uppvärmningen når över 4 grader inom detta århundrade och att allt fler ekosystem passerar kritiska tröskelnivåer och kollapsar [9, 13, 17]. Då kan enbart förlusten av landbaserade ekosystemtjänster uppgå till 7 procent av världens samlade BNP till år 2050 [13]. 

Vi måste – och kan – bromsa utvecklingen

Vi är den första generationen som har kunskapen om hur människan i sin dominans på planeten orsakar stora förändringar i så många ekosystem att det hotar vår välfärd och hälsa. Av det följer både ansvar och möjligheter att bromsa denna utveckling. En första utmaning är att nå enighet i problembeskrivningen och att inse att det krävs handlingsplaner även på global nivå för att på allvar ändra denna utveckling. En andra utmaning är att inse att hotet mot olika ekosystem också är en fråga om människors hälsa. 

För hälso- och sjukvården handlar det också om att identifiera hur hälsan och sjukvården kan påverkas av fortsatta förändringar i klimat och miljö och att verka för att samhället kan hantera förutsedda och oförutsedda problem.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Intergovernmental panel on climate change (IPCC). Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Working Group I contribution to the 5th Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Final Draft. 30 sep 2013. http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1
  2. Rockström J, Steffen W, Noone, K, et al. A safe operating space for humanity. Nature. 2009;461:472-5.
  3. Hansen J, Sato M, Kharecha P, et al. Target atmospheric CO2: where should humanity aim? Open Atmospheric Science Journal. 2008;2:217-31.  
  4. Food and agriculture organization of the united nations (FAO). State of the World’s Forests 2012. Rome: Food and Agriculture Organization of the United Nations; 2012. http://www.fao.org/docrep/016/i3010e/i3010e.pdf
  5. Liu L, Johnson HL, Cousens S, et al; Child Health Epidemiology Reference Group of WHO and UNICEF. Global, regional, and national causes of child mortality: an updated systematic analysis for 2010 with time trends since 2000. Lancet. 2012;379:2151-61.
  6. Prüss-Üstün A, Corvalan C. Preventing disease through healthy environments. Towards an estimate of the environmental burden of disease. Geneva: World Health Organization; 2006.
  7. World Health Organization. Global health risks: mortality and burden of disease attributable to selected major risks. Geneva: World Health Organization; 2009. 
  8. Parry ML, Canziani OF, Palutikof JP, et al. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, 2007. Cambridge/New York: Cambridge University Press; 2007. http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg2/en/contents.html
  9. Millennium ecosystem assessment. Ecosystems and human well-being: synthesis. Washington DC: Island Press; 2005. http://www.millenniumassessment.org/documents/document.356.aspx.pdf
  10. Jordan SJ, Hayes SE, Yoskowitz D, et al. Accounting for natural resources and environmental sustainability: linking ecosystem services to human well-being. Environ Sci Technol. 2010;44:1530-6. 
  11. Nowak D, Crane D, Stevens J. Air pollution removal by urban trees and shrubs in the United States. Urban Forestry & Urban Greening. 2006;4:115-23. 
  12. Walker BH, Salt D. Resilience thinking: sustaining ecosystems and people in a changing world. Washington: Island Press; 2006.
  13. The economics of ecosystems and biodiversity. An interim report. European Communities, 2008. http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/economics/pdf/teeb_report.pdf
  14. Holling CS. Resilience and stability of ecological systems. Annu Rev Ecol Evol Syst. 1973;4:1433-6.
  15. Scheffer M, Carpenter S, Foley J, et al. Catastrophic shifts in ecosystems. Nature. 2001;413:591-6.
  16. Hughes TP, Baird AH, Bellwood DR, et al. Climate change, human impacts, and the resilience of coral reefs. Science. 2003;301:929-33.
  17. Turn down the heat: why a 4°C warmer world must be avoided. A report for the World Bank. Washington DC: International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank; 2012. http://climatechange.worldbank.org/sites/default/files/Turn_Down_the_heat_Why_a_4_degree_centrigrade_warmer_world_must_be_avoided.pdf

Kommentarer (1)

  • Utgör klimatförändringar ett påverkbart hot mot vår hälsa?

    2014-04-15 11:00 | Tema: Framtidens miljö och hälsa rör klimatfrågan, och man utgår från att människan skapar katastrofal global uppvärmning genom utsläpp av s.k. växthusgaser. FNs klimatpanel IPCCs nyutkomna rapport 5:2 (AR5 WGII) har uppmärksammats mycket i media, dock mest den s.k. Summary for Policymakers (SPM), som är skriven av politiker för politiska syften, och i mycket frångår det vetenskapliga underlaget.

    Hur sannolik är då en global uppvärmning >4 grader C, och hur mycket är människans fel? IPCC skapades 1988 i syfte att finna bevis för mänsklig påverkan på klimat och miljö, för politiska mål, men trots massiva ekonomiska satsningar med understöd av politik och media i 25 år saknas övertygande bevis. Arrhenius hypotes från 1896 om koldioxidens växthusgaseffekt som orsak till istidsväxlingar utgjorde grunden, sedan koldioxidhalten i atmosfären befanns vara stadigt stigande från de första observationerna på 1950-talet till nu 0,04%. Proxydata tyder på stor variation, med mycket hög halt under vissa tidsåldrar. Det hävdas att mer koldioxid skulle driva temperaturökning, dock är korrelationen dålig, och koldioxidökning följer oftare på temperaturökning än tvärtom. För perioden med direkta temperaturmätningar (LT 14/2014 s. 622, Figur 1), ser man tydligt att temperaturuppgången 1910-1940 är exakt samma som den 1970-2000, med avkylningar 1880-1910 och 1940-1970. Idag är den globala medeltemperaturen stabil sedan 17 år. Detta kontrasterar till fortsatt ökad koldioxidnivå och fossilförbränningen som började 1950. Att dagens temperatur skulle vara unik är obestyrkt, många värmerekord från 1930-talet står sig, och det var lika varmt under Romartiden och Vikingatiden, medan den s.k. Lilla Istiden från 1350-1850 var en besvärlig tid för mänskligheten. Att 1900-talets temperaturökning skulle varit exceptionellt snabb kan inte bekräftas, då upplösningen i temperaturuppgifter från geologiska fynd inte är tillräckligt hög.

    Kolomsättningen sker främst via växtlighet och nedbrytning av biologiskt material. Atmosfären innehåller bara några procent av CO2-nivåerna i havet, och fossilförbränning bidrar med en mindre del. Koldioxidens värmehållande egenskap är exponentiell, så den mesta koldioxidorsakade uppvärmningen är redan i stort uppnådd. Teorin att koldioxidökning skulle leda till katastrofal temperaturökning bygger på tanken att CO2 driver vattenånga. Detta kan dock inte påvisas, temperaturfördelningen i atmosfären talar emot teorin, och hela frågan med molnbildning som dämpar avkylning och samtidigt hindrar solinstrålning är oerhört komplex.

    Att koldioxid inte är giftigt behöver förstås inte påpekas här. Satellitmätningar har visat att jorden idag är grönare och bördigare, så att livsmedelsproduktionen stadigt förbättrats, och IPCC skriver att denna förbättring förväntas fortsätta vid ytterligare måttlig temperaturstegring.

    Föreligger det några negativa klimatrelaterade förändringar idag? Solida studier visar att väderrelaterade katastrofer har inte ökat i intensitet eller frekvens, men rapporteringen har förstås ökat, liksom de ekonomiska förlusterna, medan dödsfallen har minskat i välutvecklade länder och nu främst drabbar de fattigaste. Översvämningsproblem beror ju till stor del på byggnation i låglänt terräng och urbanisering med hårdgjorda flodbäddar utan våtmarker. Flyktingproblemen idag är ju helt politiskt betingade. Havsnivån fortsätter att stiga med ett par mm/år, oförändrat sedan 1850, och katastrofuppgifter är alltid baserade på sammanblandning av olika mättekniker, och osannolik isavsmältning. Jordens totala istäcke är idag rekordstort.

    Hur blir det då i framtiden? Förebud om klimatkatastrofer återkommer i historien. En snar ny istid ansågs vara den stora faran på 1960-talet. Dagens projektioner om värmerelaterade katastrofer baseras uteslutande på datorbaserade modeller, som blivit alltmer komplicerade, men inte bättre. Tvärtom ökar skillnaden mot uppmätta verkliga data alltmer. Orsaken är förstås otillräcklig kunskap om de komplicerade förloppen i ett kaosartat system som klimatet. Dessutom vet vi att viktiga faktorer saknas i modellerna, som molnbildning och solrelaterade faktorer inklusive kosmisk strålning som uppvisat stark relation till klimatutfall. I IPCCs AR5 WGI, som beskrivit teorin bakom klimatet anges ”low confidence” för de flesta klimatrelaterade katastrofer. IPCC anger ökad osäkerhet avseende temperatur utifrån koldioxidökning, den s.k. klimatkänsligheten, med ett större temperaturintervall, innefattande 1 grad per dubblering av klodioxidnivån. I skarp motsats beskrev politikerna detta i AR5 WGI SPM som att säkerheten ökat avseende klimathotet, vilket flitigt refererats. I realiteten vet vi inget om framtiden, och nedkylning är lika troligt som uppvärmning.

    Slutligen, vad bör vi göra? Sparsamhet är en dygd, men att begränsa fossilförbränningen så att det ger resultat på CO2-nivåer är en omöjlighet, då hela vårt välstånd och försörjning bygger på god och säker tillgång till energi, och detta kan vi inte missunna de fattiga i världen. Sot och partiklar är en viktig hälsofara, och luftrening angelägen och möjlig. Vedeldning inomhus för uppvärmning och matlagning måste elimineras genom ökad tillgång på elenergi. Vindkraft och storskalig bioenergi kräver alltför stora investeringar, subventioner och inte minst markarealer, ger stora miljöskador, och har inte på något sätt bidragit till förbättrad energibalans, där bakslaget i Tyskland bör nämnas. Fokus på koldioxidreduktion ger felaktiga prioriteringar från mer angelägna åtgärder. En god ekonomi ger möjlighet till uppbyggnad av en stark infrastruktur och ett bättre hälsoläge vilket innebär att oundvikliga väderkatastrofer får mindre katastrofala följder. Den s.k. försiktighetsprincipen när vi inte vet vilken väg som är rätt, och vår möjlighet att påverka är minimal, är därför direkt kontraindicerad. Modern kärnkraft nyttjar dagens avfall och sedan torium har möjlighet att lösa jordens elenergiproblem långt innan olje- och naturgasreserverna är slut, och klimatet riskerat att spåra ur.

    Gunnar Juliusson, professor, överläkare, Hematologi, Skånes universitetssjukhus, Lunds Universitet

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Nu utreds behovet av introduktion till ST

Nyheter | Professor Jens Schollin ska på regeringens uppdrag analysera behovet av att införa en obligatorisk introduktion innan läkares specialiseringstjänstgöring. Detta som en del i en förnyad läkarutbildning. () 28 JUL 2016

bild

Landsomfattande demonstrationer planeras mot en försämrad vård

Nyheter | Den 4 september arrangeras aktiviteter och demonstrationer över hela landet för att protestera mot försämringarna inom vården. Protesterna är ett privat initiativ från tre sjuksköterskor och går under parollen »Slut på rean – en annan vård är möjlig«. () 28 JUL 2016

Annons Annons

Tre substanser narkotikaklassas

Nyheter | Tiletamin, som liknar ketamin, samt bensodiazepinerna Nifoxipam och 3-hydroxifenazepam klassas som narkotika från och med den 6 september. Det beslutade regeringen i dag, efter rekommendation från Läkemedelsverket. () 28 JUL 2016

bild

Läkaren Gunhild Stordalen bland de mest lyssnade sommarpratarna

Nyheter | Av årets sommarpratare hittills är det läkaren och miljöaktivisten Gunhild Stordalen som har fått flest lyssnare via efterhandslyssning på webben, enligt Sveriges radios mätning. () 28 JUL 2016

Kardiella förändringar vanliga hos barn med njursjukdom

Nya rön | Kardiella förändringar är vanliga hos barn med kronisk njursjukdom, och de kan kvarstå efter njurtransplantation, visar en avhandling. Strikt blodtryckskontroll med målblodtryck vid 50:e percentilen bör eftersträvas. () 28 JUL 2016

Liraglutid minskade mortalitet i högriskgrupp av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. (1 kommentar) 27 JUL 2016

bild

»Hitintills förskonad ... blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. (3 kommentarer) 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016