Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CZXF Läkartidningen 44-45/2014
Lakartidningen.se 2014-10-28

Dags för »alkoholfri operation« Två standardglas per dag fördubblar risken för postoperativa komplikationer

Sven Wåhlin, överläkare, Beroendecentrum Stockholm

sven.wahlin@sll.se

Hanne Tønnesen, professor, direktör, Clinical Health Promotion Centre, Lunds universitet; WHO Collaborating Centre for Evidence-based Health Promotion in Hospitals and Health Services, Köpenhamn

Sammanfattat

En alkoholkonsumtion över 2 standardglas (à 12 gram alkohol) per dag ger fördubblad risk för postoperativa komplikationer.

Hos högkonsumenter av alkohol som är alkoholfria 4–8 veckor preoperativt minskar postoperativa komplikationer med ca 70 procent.

Komplikationerna beror på alkoholens belastning på flera organsystem och består i bl a infektioner, blödningar, kardiopulmonella komplikationer och försämrad sårläkning. Detta resulterar i ökad dödlighet, längre vårdtider och mer intensivvårdsbehov.

Information om riskökning vid högkonsumtion av alkohol bör inkluderas i kirurgiska patientsäkerhetsrutiner, och patienter med högkonsumtion bör erbjudas intensivt stöd för preoperativ alkoholfrihet.

Patientsäkerhetsarbetet för opererande specialiteter har ofta fokuserat på teknik, organisation och rutiner. Bland patientbundna riskfaktorer har på senare år tobaksrökning uppmärksammats som en påverkbar individuell riskfaktor. Rutiner har skapats för att rökstopp, eller åtminstone ett allvarligt försök därtill, ska föregå varje elektiv operation. Nu kommer allt fler studier om alkoholens betydelse för operationskomplikationer. Vi uppdaterar här kunskapsläget, beskriver några kända mekanismer som kan förklara riskökningen och diskuterar kring implementering.

Riskabel alkoholkonsumtion är vanlig

I genomsnitt dricker svensken (15 år och äldre) 9,9 liter ren alkohol per år [1], och ca 70 procent av befolkningen är alkoholkonsumenter [2]. Det är dock stor variation mellan olika individers konsumtion, och antal personer med riskabel alkoholkonsumtion (Fakta 1) beräknas till 1 000 000 [3]. 

Förutom skador och olyckor orsakar alkohol mer än ett sextiotal olika sjukdomstillstånd, varav de vanligaste är olika former av hjärt–kärlsjukdomar, leverskador, cancer och psykisk ohälsa [2]. Enligt en skattning i Sverige avseende år 2009 inträffade det året 4 500 dödsfall där alkohol orsakade eller signifikant bidrog till dödsfallet. Samma år dog 6 400 personer av tobaksrelaterade orsaker [4]. 

Riskbruk av alkohol har uppmärksammats i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. [5]. Nu växer även evidensen för alkoholens betydelse som en oberoende riskfaktor i samband med operation. 

Högkonsumenter har fler postoperativa komplikationer

De första studierna som visade högre frekvens kirurgiska komplikationer hos patienter med kroniskt missbruk eller hög alkoholkonsumtion kom på 1980-talet [6]. Många av de tidiga rapporterna var dock inte utformade för att utvärdera alkoholens effekter; man utgick helt enkelt från studier där patienternas dryckesvanor var redovisade. Man såg t ex att alkoholmissbrukare hade 2–5 gånger ökad postoperativ morbiditet, framför allt på grund av infektioner, blödning och kardiopulmonella komplikationer [7].

Under de senaste 15 åren har mer välgjorda studier publicerats, vilka kunnat visa alkoholkonsumtionens betydelse, även vid lägre konsumtionsnivåer. Den senaste översikten från 2013 identifierade 3 676 studier, varav 55 inkluderades i analysen [8]. Högkonsumenternas riskökning de första 30 postoperativa dagarna var signifikant och i storleksordningen 23–80 procent. Signifikanta riskökningar sågs för alla infektioner (riskkvot [RR] = 1,73), sårkomplikationer (RR = 1,23), lungkomplikationer (RR = 1,80), förlängd sjukhusvistelse (RR = 1,23) och intensivvård (RR = 1,29). 

Vid låg eller måttlig alkoholkonsumtion sågs ingen ökning av total dödlighet. En subanalys av de studier där högkonsumtion var klart definierad, som exempelvis minst 24 gram per dag (kvinnor) eller 36 gram per dag (män), visade dock att patienter med klart definierad högkonsumtion hade en relativ riskökning för död på 2,68.

Riskökningen tycks vara generell och oberoende av ingreppets art, akut eller planerat, liten eller stor operation samt gälla för olika patientgrupper [9, 10].

Alkoholintervention minskar komplikationerna

Kan man minska riskerna genom intervention för högkonsumenter? Redan 1999 visade en randomiserad kontrollerad studie att högkonsumenter som genomgick kolorektal kirurgi sänkte sin komplikationsfrekvens från 74 procent till 31 procent om de fick intensiv alkoholintervention bestående av samtal, abstinensprofylax och kontrollerat disulfiramintag under 1 månad före operation [10]. 

2012 kom en Cochraneöversikt av effekten av preoperativ alkoholintervention på operationskomplikationer [11]. Det finns ännu få randomiserade intervenerande studier, och Cochraneanalysen identifierade bara två studier som var tillräckligt välgjorda för inklusion. Cochraneanalysens slutsats var att högkonsumerande patienter som fick intensiv alkoholintervention under 4–8 veckor preoperativt utvecklade signifikant färre postoperativa komplikationer, och minskningen var ca 70 procent jämfört med kontroller. Alkoholintervention i de två studierna har haft helnykterhet som mål och bestått av t ex patientutbildning, abstinensprofylax, återfallsprevention och kontrollerad disulfirambehandling. 

Farmakologisk stödbehandling med disulfiram har i flera metaanalyser visats vara effektiv för att uppnå nykterhet på kort sikt [12, 13]. Liknande program används också i en nu pågående randomiserad studie, Scand-Ankle, vilken undersöker effekten på komplikationer efter ankeloperation bland patienter med hög alkoholkonsumtion. Hittillsvarande resultat visar att 6 av 10 patienter i alkoholinterventionsgruppen är biokemiskt validerat nyktra i 6 veckor preoperativt mot 1 av 10 i kontrollgruppen [14]. En kliniskt kontrollerad studie om effekten av alkoholreduktion genom enbart kort rådgivning (brief intervention) preoperativt kunde inte visa reducerad komplikationsfrekvens i interventionsgruppen [15].

Biverkningarna av alkoholfri operation är små. Vanligast är omaket att ändra sin levnadsvana. Utveckling av allvarlig abstinensreaktion kan lätt undvikas med rätt intervention.

Hur mycket är för mycket?

Finns något tröskelvärde som kan kategorisera riskpatienter respektive icke-riskpatienter med avseende på alkohol? De tidiga studierna har haft ett högt gränsvärde för definitionen av riskpatienter vid kirurgi, oftast ca 60 gram alkohol/dag, vilket motsvarar 5 standardglas, eller nästan en flaska vin eller 20 cl sprit [9, 16]. Senare studier har visat ökade risker vid ca 2 standardglas per dag. Denna mängd 2 veckor preoperativt dubblerade postoperativa komplikationer [17]. Vi känner dock inte till någon nedre riskgräns; information om potentiella risker bör därför övervägas till alla.

Identifiera riskpatienterna

Avgörande är främst mängden alkohol veckorna före operation, inte om alkoholberoende eller alkoholproblematik i övrigt föreligger. Detta medför att vanliga screeningmetoder för alkoholproblem, t ex AUDIT (alcohol use disorders identification test) eller den kortare versionen AUDIT-C, inte är fullt adekvata [17]. 

En alkoholanamnes inför kirurgi kan helt enkelt börja med en fråga om när patienten senast drack någon alkohol. Om det är flera månader sedan, påverkar det inte operationsrisken. Annars kan anamnesen fortsättas med vad man vanligtvis dricker och hur mycket [5]. Denna kartläggning är enklare och blir säkrare med den teknik som kallas »timeline follow-back«. Läkaren intervjuar då patienten om alkoholkonsumtionen systematiskt, dag för dag 4 veckor tillbaka i tiden. Man börjar föregående vecka och går successivt tillbaka i tiden. Ett förenklat sätt är att intervjua systematiskt om den senaste veckan och fråga om denna var representativ även för de 3 veckorna dessförinnan [14]. Vid elektiva ingrepp kan patienten själv i lugn och ro, med stöd av sin almanacka, skriva ned sin konsumtion de senaste 4 veckorna [18, 19].

Biologiska markörer har använts för identifiering, men är en grovmaskig metod med låg sensitivitet och låg specificitet [7, 9]. En alkoholanamnes har bara falskt negativa svar (låg sensitivitet); de som uppger riskfyllt drickande, har det också. Alkoholmarkörer kan dock komplettera och användas för validering av nykterhet och som motivationshöjande återkoppling till patienten om det förbättrade hälsoläget på grund av nykterheten.

För att anamnesen ska upplevas relevant för patienten bör man först informera kort om den ökade operationsrisken med alkoholkonsumtion. Efter kartläggningen följer man upp med erbjudande om mer information och stöd för att ändra vanorna om det behövs. Det är vanligt att patienter underskattar sin alkoholkonsumtion. Som alltid i kliniken måste man använda sitt sunda förnuft i värdering av svaren, men undvika moralisering och att väcka skuld eller skam. Alkohol är en påverkbar riskfaktor och bör hanteras på samma sätt som andra kirurgiska riskfaktorer. Det är visat att högkonsumerande patienter upplever intensiv preoperativ alkoholintervention relevant och att följsamheten är hög [20].

Orsaker till de ökade operationsriskerna

Vad ligger till grund för den ökade komplikationsfrekvensen? Patofysiologin inkluderar framför allt sämre hemostas, sänkt akut infektionsförsvar, ökad kardiovaskulär belastning och sämre sårläkningsförmåga. Dessa förutsättningar föreligger redan när patienten kommer till operation. Därtill finns ett förhöjt kirurgiskt stressvar under och omedelbart efter operationen. Nedan anges några av alkoholens generella effekter som kan ha betydelse samt vad som observerats i studier av operation på symtomfria högkonsumerande patienter, där kliniska följdsjukdomar uteslutits (i någon studie har även levercirros uteslutits med biopsi) [10].

Hemostas. Alkoholens interaktion med hemostasen är komplex och mångfasetterad angående trombocytfunktion, fibrinolysaktivitet och plasminogenaktivering. Exempelvis minskar blodplättarnas normala aggregation vid exponering för t ex trombin, och detta sitter i många timmar. Däremot ökar blodplättarnas aggregation vid exponering för trombin efter högkonsumtion av alkohol, som ett rekylfenomen [21]. Den huvudsakliga risken i operationssammanhang består emellertid i ökad koagulationstid per- och postoperativt [22]. Vid kirurgi tillkommer också effekten av tromboembolisk profylax.

Infektion. Den generellt ökade alkoholrelaterade infektionsrisken beror framför allt på hämning av det cellulära försvaret. Mekanismerna är välstuderade och mångfasetterade och inkluderar benmärgshämning, transformation till makrofager och NK-celler, migration, kemotaxis, adhesion och cytokin- och interleukinbildning [23]. I operationssammanhang är det visat att det samlade immunsvaret (typ 4-reaktionen) är försämrat bland alkoholpatienter. Detta är ett mått på infektionsförsvarets funktion och korrelerar direkt med den postoperativa infektionsrisken [22]. Här är det framför allt sårinfektioner, urinvägsinfektioner och pneumonier som är relevanta. 

Som exempel visade en klinisk studie på 213 manliga tarmopererade patienter att 38 procent bland de 121 som var högkonsumenter fick pneumonier jämfört med 10 procent respektive 7 procent hos två kontrollgrupper av socialt drickande respektive helnyktra patienter. Som helhet var infektionsfrekvensen ökad 3–4 gånger hos högkonsumenterna. Det var ingen skillnad på ålder, traumapoäng eller nivå av multiorgansvikt omedelbart efter operationen [24]. 

En annan prospektiv studie bland 807 operationspatienter visade att hög alkoholkonsumtion har mer än 3 gånger så stor betydelse för sårinfektioner som både kontaminerade sår och långa operationstider, medan fysiskt status enligt ASA-klassifikation (American Society of Anesthesiologists) inte hade betydelse [25].

Hjärta–kärl. Den ökade kardiovaskulära belastningen har flera komponenter och inkluderar alkoholens blodtryckshöjande effekt, arytmibenägenhet och subklinisk kardiomyopati med dilaterad vänsterkammare och reducerad ejektionsfraktion [26-29]. Dessa tillstånd återfinns också bland högkonsumerande operationspatienter.

Stress. Såväl alkoholkonsumtionen i sig som abstinens medför också en stressbelastning med förhöjd sympatikustonus och aktiverad hypofys–binjureaxel. Detta medför att patienten under operationen utvecklar ökat stressvar med förhöjd adrenalin-, noradrenalin- och kortisolkoncentration i plasma i tillägg till det stressvar som kirurgin medför [10]. Resultatet kan bli ökad belastning på känsliga eller sviktande organ, vilket ytterligare ökar risken för kliniskt relevanta komplikationer.

Sammantaget sett har de flesta högkonsumenter någon form av subklinisk organpåverkan av betydelse för operationskomplikationer; nästan alla har reducerad akut immunkapacitet, påverkad hemostas och ökad stressberedskap, och varannan till var tredje har reducerad hjärtfunktion [10, 22]. Denna påverkan är oftast asymtomatisk, men dysfunktionen beroende på exempelvis hämning av immunceller, reducerad ejektionsfraktion eller förhöjt kirurgiskt stressvar är mätbar och en viktig del av patofysiologin vid utveckling av postoperativa komplikationer. Dessbättre är det visat att de flesta av dessa dysfunktioner är reversibla [11, 29] inom 1 vecka till 2 månader vid nykterhet (Tabell I).

Stort behov av ytterligare forskning

Litteraturen om alkohol som riskfaktor vid operation inkluderar både kliniska kohortstudier och kliniskt kontrollerade och/eller randomiserade studier. Flera viktiga riskfaktorer, t ex ASA-poäng, ålder, kön, operationslängd, kontaminering och traumapoäng, har beaktats liksom ofta tobaksrökning [10, 17, 22]. Några av de äldre studierna kontrollerar dock inte för tobak [7, 25]. Rökning är väletablerad som oberoende riskfaktor [30], och frekvensen rökare är högre bland riskbrukare av alkohol [31], varför storleksordningen av komplikationer kan bli felaktigt högre i riskbrukargruppen i dessa studier.

Det saknas studier som utvärderar effekten av olika sorters alkoholintervention på postoperativa komplikationer. Optimal tid för preoperativ alkoholabstinens i olika situationer bör utvärderas vad gäller såväl patofysiologi som komplikationsfrekvens liksom betydelsen av postoperativ nykterhet under tiden vävnadsregeneration pågår. Eventuellt potentierande effekter av intervention av flera olika ohälsosamma levnadsvanor är också bristfälligt belagda, t ex rökning och alkohol. Även studier på patientrelaterade utfallsmått som livskvalitet och hälsoekonomiska beräkningar är få.

Dags att skapa rutiner för alkoholfria operationer

Det har med tiden blivit alltmer uppenbart att alkohol ökar risken för postoperativa komplikationer i betydande grad och att den alkoholmängd som påverkar är mindre än man tidigare trott. Då kirurger alltid informerar sin patient om operationsrisker och hur de kan minimeras, måste även denna riskfaktor ingå som en naturlig del av patientinformationen, likaväl som information om t ex rökning eller förhöjt blodtryck. 

Det är naturligtvis patienten som bestämmer om sina levnadsvanor. Men kirurg och anestesiolog inkluderar alkoholbruket i riskbedömningen som en naturlig del i patientsäkerhetsarbetet. Patienten ska vara delaktig i denna risk–nyttaanalys, och alla högkonsumenter ska erbjudas evidensbaserad intensiv alkoholintervention. 

Information till en patient om de påtagligt minskade riskerna kan vara ett kraftfullt incitament för en nykter period. Alkohol kan vara ett laddat samtalsämne som ibland upplevs personligt eller moraliserande. Sådan information måste därför vara patientcentrerad och ges sakligt och kunskapsbaserat för att vara trovärdig [32]. Operatör, anestesiolog och primärvården, som ofta är remittent till kirurgi, har alla en roll i att motivera sin riskdrickande patient till nykterhet i samband med operationen.

Riskreduktionen vid alkoholfrihet är så betydande att det bör vara rekommendationen vid de flesta elektiva operationer. Det finns bra stöd för en alkoholfri tidsperiod på 4–8 veckor. När det inte är möjligt att vänta så länge med operation, finns teoretiska skäl att anta att även kortare tids nykterhet och alkoholintervention är av värde. Det har även börjat komma forskningsstöd för detta, inklusive en hälsoekonomisk analys som visar stor potential för kostnadsreduktion vid intensiv alkoholbehandling till patienter inför akut ankelfrakturkirurgi [14]. 

Det kan vara ett dilemma att avgöra om en elektiv operation ska uppskjutas eller inte för att kunna ha en nykter preoperativ fas. Detta får avgöras i en sammanvägd riskbedömning. Det finns inga nationella rekommendationer som stöd för det praktiska genomförandet.

Hittillsvarande studier har visat att det är tidskrävande att skapa rutiner för såväl screening av patienters alkoholvanor som intervention vid högkonsumtion. För att säkerställa och behålla nykterhet har krävts rådgivning med motiverande samtal, patientundervisningsprogram och farmakologisk stödbehandling. Kirurgiska discipliner har vanligen inte rutiner för och vana med detta.

För implementering av alkoholfri operation finns goda erfarenheter från rökfri operation att bygga vidare på. På vissa sjukhus har startats initiativ för att samordna rökfri och alkoholfri operation under arbetsnamn som »Stark inför operation« eller »Sund och säker inför operation«. Berörda vetenskapliga föreningar kan här ha mycket viktiga roller.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fakta 1. Definition av riskbruk [33]

Med riskbruk av alkohol menas vanligen

  • >14 standardglas/vecka för män 
  • >9 standardglas/vecka för kvinnor 
  • ≥5 standardglas vid ett tillfälle för män 
  • ≥4 standardglas vid ett tillfälle för kvinnor
  • Ökad känslighet, t ex graviditet, sjukdom, läkemedels­interaktion, beroenderisk

Med riskbruk av alkohol i relation till kirurgi bedöms riskgränsen i stället vara

  •  ≥2 standardglas per dag 

Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol. Detta finns i t ex 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12 cl vin, 4 cl sprit

Referenser

  1. Leifman H, Trolldal B. Alkoholkonsumtionen i Sverige 2013. Stockholm : Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2014. Rapport 142.
  2. WHO. Global status report on alcohol and health 2014. Genève: World Health Organization; 2014.
  3. Missbruket, kunskapen, vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. Delbetänkande av Missbruksutredningen (SOU 2011:6). Stockholm: Fritzes; 2011.
  4. Statens folkhälsoinstitut. Alkohol. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2010. R 2011:6.
  5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Artikelnr 2011-11-11.
  6. Hervé C, Gaillard M, Roujas F, et al. Alcoholism in polytrauma. J Trauma. 1986;26:1123-6.
  7. Spies CD, Tønnesen H, Andréasson S, et al. Perioperative morbidity and mortality in chronic alcoholic patients. Alcohol Clin Exp Res. 2001;25:164S-170S.
  8. Eliasen M, Grønkjær M, Skov-Ettrup LS, et al. Preoperative alcohol consumption and postoperative complications: a systematic review and meta-analysis. Ann Surg. 2013;258(6):930-42.
  9. Tønnesen H, Nielsen PR, Lauritzen JB, et al. Smoking and alcohol intervention before surgery: evidence for best practice. Br J Anaesth. 2009;102:297-306.
  10. Tønnesen H, Rosenberg J, Nielsen HJ, et al. Effect of preoperative abstinence on poor postoperative outcome in alcohol misusers: randomized controlled trial. BMJ. 1999;318(7194):1311-6.
  11. Oppedal K, Møller AM, Pedersen B, et al. Preoperative alcohol cessation prior to elective surgery. Cochrane Database Syst Rev. 2012;7:CD008343.
  12. Kalra G, De Sousa A, Srivastava A. Disulfiram in the management of alcohol dependence: a compehensive clinical review. Open J Psychiatr. 2014;4:43-52.
  13. Jørgensen CH, Pedersen B, Tønnesen H. The efficacy of disulfiram for the treatment of alcohol use disorder. Alcohol Clin Exp Res. 2011;35:1749-58.
  14. Pedersen B. Scand-Ankle: cost-effectiveness of alcohol cessation intervention in acute fracture surgery [avhandling]. Copenhagen: University of Copenhagen, Department of Clinical Medicine; 2014.
  15. Shourie S, Conigrave KM, Proude EM, et al. The effectiveness of a tailored intervention for excessive alcohol consumption prior to elective surgery. Alcohol Alcohol. 2006;41(6):643-9.
  16. Tønnesen H. Alcohol abuse and postoperative morbidity. Dan Med Bull. 2003;50(2):139-60.
  17. Rubinsky AD, Bishop M, Maynard C, et al. Postoperative risks associated with alcohol screening depend on documented drinking at the time of surgery. Drug Alcohol Depend. 2013;132:521-7.
  18. Sobell MB, Sobell LC, Klajner F, et al. The reliability of a timeline method for assessing normal drinker college students’ recent drinking history: utility for alcohol research. Addict Behav. 1986;11(2):149-61.
  19. Sobell LC, Agrawal S, Annis H, et al. Cross-cultural evaluation of two drinking assessment instruments: alcohol timeline followback and inventory of drinking situations. Subst Use Misuse. 2001;36(3):313-31.
  20. Pedersen B, Alva Jørgensen P, Raffing R, et al. Fractures and alcohol abuse – patient opinion of alcohol intervention. Open Orthop J. 2011;5:7-12.
  21. Renaud SC, Ruf JC. Effects of alcohol on platelet functions. Clin Chim Acta. 1996;246(1−2):77-89.
  22. Tønnesen H, Petersen K, Højgaard L, et al. Postoperative morbidity among symptom-free alcohol misusers. Lancet. 1992;340:334-40. 
  23. Szabo G, Mandreka P. A recent perspective on alcohol, immunity and host defense. Alcohol Clin Exp Res. 2009;33(2):220-32.
  24. Spies C, Nordmann A, Brummer G, et al.  Intensive care unit stay is prolonged in chronic alcoholic men following tumour resection of the upper digestive tract. Acta Anaes-thesiol Scand. 1996;40:649-56.
  25. Rantala A, Lehtonen OP, Niinikoski J. Alcohol abuse: a risk factor for surgical wound infections? Am J Infect Control. 1997;25:381-6.
  26. Kelbæk H, Nielsen BM, Eriksen J, et al. Left ventricular performance in alcoholic patients without chronic liver disease. Br Heart J. 1987;58:352-7.
  27. Schoppet M, Maisch B. Alcohol and the heart. Herz. 2001;26:345-52.
  28. Urbano-Márquez A, Estruch R, Fernández-Solá J, et al. The greater risk of alcoholic cardiomyopa-ssthy and myopathy in women compared with men. JAMA. 1995;274:149-54.
  29. Rupp H, Brilla CG, Maisch B. Hypertension and alcohol: central and peripheral mechanisms. Herz. 1996;21:258-64.
  30. Lindström D, Tønnesen H, Adami J. Rökfrihet vid kirurgiska ingrepp. Rökstopp minskar komplikationsrisken drastiskt. Läkartidningen. 2010;107(43):2634-5. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=15258
  31. Statens folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor 2012 [särskild datakörning]. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2012. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nationella-folkhalsoenkaten/
  32. Tønnesen H (editor). Engage in the Process of Change; Facts and Methods. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe/Clinical Health Promotion Centre; 2012. www.whocc.org
  33. Statens folkhälsoinstitut. Alkohol och hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005. R 2005:11.

Summary

Increasing evidence points out that alcohol intake is a significant risk factor for patient safety at surgery. This review updates the evi­dence, mechanisms and recommendations. The threshold is relatively low; about two standard drinks per day or more for two weeks prior to surgery double the complication rate. The mechanisms include reduced immune capacity, sub-clinical cardiomyopathy, haemostatic imbalance, delayed wound healing and increased stress response to surgery. These organ dysfunctions are significantly improved or even normalised during total abstinence from alcohol for 1 to 9 weeks. Only two RCTs has been performed to evaluate the effect of inten­ssive alcohol intervention prior to elective surgery. A 70 % reduction of postoperative complications was shown in a meta-analysis. The intervention targeted complete alcohol cessation, with a high success rate. Research on acute surgery is missing. We recommend that patients are given information on alcohol and increased surgical risk, that alcohol history taking is standardised and that evidence-based intervention programs for risk reduction are included in the surgical guidelines in order to improve the patient safety.

Kommentera

Kommentera
bild

Långsiktigt arbetade effekt på infektioner Ständig förbättring och delaktig personal viktig del av framgången

Vårdutveckling | Vårdrelaterad infektion är ett stort problem inom slutenvård. Genom ett långsiktigt arbete med ständig fokus på förbättring har intensivvårdsavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge kunnat sänka frekvensen av både ventilatorassocierad pneumoni och central venkateterrelaterad infektion. () 01 JUN 2016

Influensasäsong blev intensiv

Nyheter | Årets influensasäsong blev intensiv och innehöll ovanligt många fall som krävde intensivvård. () 01 JUN 2016

Annons Annons
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  (1 kommentar) 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons