Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C3HT Läkartidningen 43/2014
Lakartidningen.se 2014-10-21

Kliniska beslutsstöd kan ge hjälp i den komplexa vården

Hälso- och sjukvården blir alltmer komplex, alltmer specialiserad, alltmer svåröverskådlig. Ett bra kliniskt beslutsstöd kan ge struktur och hjälp vid behandling av den enskilda patienten. 

Rikard Lövström, leg läkare, institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet

rikard.lovstrom@liu.se

Mikael Hoffmann, överläkare, chef, stiftelsen NEPI (Nätverk för läkemedelsepidemiologi)

Lars L Gustafsson, professor, överläkare, avdelningen för klinisk farmakologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet; Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm

Sammanfattat

Kliniskt beslutsstöd kan göra det lättare för läkaren att göra rätt och svårare att göra fel.

Det finns evidens för att beslutsstöd påverkar kliniskt handlande, men mer forskning behövs.

Ett beslutsstöd består av programvara/gränssnitt och tre olika informationskällor: information om patienten, ämnesspecifik information samt beslutsalgoritmer/rekommendationer.

Vårdens behov måste styra utvecklingen. Läkare – enskilt och via organisationer – måste ställa tydliga krav på behov och medicinsk förvaltning.

Arbetet med beslutsstödens informationskällor behöver samordnas nationellt och principerna för öppna data användas så långt som möjligt.

Innan ett beslutsstöd införs bredare måste pilotstudier, utvärderingar och riskanalyser genomföras.

Dagens hälso- och sjukvård blir alltmer specialiserad, vårdtiderna blir kortare, och mer avancerad hälso- och sjukvård bedrivs utanför vårdinrättningar [1, 2]. Patienter, särskilt de med kroniska sjukdomar, är i dag pålästa genom att information finns tillgänglig bl a via internet oavsett plats och tid på dygnet [3]. Läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal förväntas basera sina beslut på nationella och regionala rekommendationer [4]. Ökade krav på dokumentation innebär samtidigt en administrativ börda för läkarna och försvårar patient–läkarmötet [5]. 

Sjukvårdens komplexa arbetsmiljö kräver överblick så att patienterna får hälso- och sjukvård utifrån behov och enligt aktuella rekommendationer. Medicinsk dokumentation bör underlättas. Dessa utmaningar kan mötas med väl utformade kliniska beslutsstöd (clinical decision support systems; CDSS) (Fakta 1). Sverige var tidigt ett föregångsland [6-11], men ändå används i dag förvånansvärt få beslutsstöd i klinisk praxis här [12]. 

Syftet med denna artikel är att beskriva hur kliniska beslutsstöd kan bidra till säkrare och bättre vård. Artikeln beskriver vad som krävs för att utveckla, införa och arbeta med beslutsstöd och belyser Sveriges goda förutsättningar för detta. Behovet av nationell samling kring utveckling och medicinsk förvaltning av informationskällor, vikten av behovsanalys samt formuleringen av en strategi som stimulerar utveckling av beslutsstöd diskuteras.

Kliniskt beslutsstöd ger patientspecifika råd

Ett beslutsstöd kopplar ihop relevant patientinformation med medicinsk kunskap och presenterar resultatet så att det blir enklare att fatta beslut. Det finns ingen entydig definition av kliniska beslutsstöd [12], men grundläggande är att beslutsstödet ger patientspecifika rekommendationer och att datorns logiska kapacitet och förmåga att snabbt hitta information utnyttjas (Fakta 1).

Ett beslutsstöd ska aktivt uppmärksamma läkaren i situationer där det finns information som kan vara viktig för att fatta rätt beslut. Detta skiljer beslutsstöd från kunskapsstöd, som är sammanställningar av strukturerad medicinsk kunskap utan koppling till den aktuella patienten och där läkaren själv måste söka efter information.

Behöver tre typer av information

Ett beslutsstöd kan sägas bestå av fyra olika delar. Utöver programvara/gränssnitt behövs tre skilda typer av information som alla måste vara så väl strukturerade att datorn kan tolka och koppla ihop dem i ett kliniskt beslutsstöd (Figur 1):

  • relevant och strukturerad patientinformation från journalen (t ex varnings- och uppmärksamhetsinformation, diagnoser, laboratorievärden, pågående behandlingar)
  • ämnesspecifik information (om t ex läkemedel)
  • rekommendationer och riktlinjer (formulerade som beslutsalgoritmer). 

Alla tre typer av information/kunskaper måste vara aktuella och använda sig av en gemensam terminologi. För detta krävs en medicinsk förvaltning av både källor och vårdprogram med instruktioner om hur olika typer av information ska »kopplas ihop«. Om t ex en patients läkemedelsöverkänslighet inte är dokumenterad som en varning på ett standardiserat sätt i journalen eller om det saknas information om vilka läkemedel som korsreagerar, kan beslutsstödet i sina beslutsalgoritmer inte koppla ihop varningen med den ämnesspecifika informationen. Då riskerar användaren att vilseledas eller få felaktiga råd. 

Koppling mellan patientspecifik information och generell kunskap måste göras på ett evidensbaserat sätt, och beslutsalgoritmerna beskriver hur denna hopkoppling ska göras. 

Effekterna är inte väl studerade

Beslutsstöd har effekter, men dessa är inte väl studerade. En internationell översikt visade 2005 att många beslutsstöd förbättrade kliniskt arbete och patientresultat [13], men en senare översikt fann att beslutsstöd enbart förbättrar vårdprocesserna med ringa evidens för kliniska effekter eller minskad arbetsbörda [14].

En detaljerad bild över vilka kliniska beslutsstöd som används i svensk hälso- och sjukvård saknas. En systematisk genomgång år 2007 [12] identifierade 32 beslutsstöd. Få beslutsstöd var i kliniskt bruk, men respondenterna hade önskemål om fler. Forskarna konstaterade att mer forskning behövs för att dels identifiera avgränsade områden där beslutsstöd kan göra skillnad, dels utveckla och testa modeller så att systemen uppfyller verksamhetens och användarnas krav. Vetenskapliga utvärderingar av användbarhet och uppföljning av risk och nytta med beslutsstöden måste därför vara en naturlig del av all utveckling och införande av beslutsstöd [15, 16].

Beslutsstöd i Sverige

Beslutsstöd kan använda internationella, nationella eller lokala kunskapskällor och vara mer eller mindre integrerade i journalsystemen. Vi ger här några exempel på beslutsstöd som används eller är på väg att introduceras i svensk hälso- och sjukvård.

Ett uppskattat beslutsstöd, InfCare HIV, hanterar all viktig information som behövs för behandling av patienter med diagnosen HIV (Figur 2) [17]. Det ger en översikt över patientens utredningar, behandlingar och sjukdomsstatus och tillåter jämförelser med resultat för liknande patienter. Vanligen hämtas patientinformation från journalsystem, men i enstaka fall tillförs de manuellt av läkaren beroende på hur väl beslutsstödet integrerats med journalsystemet. 

Läkaren följer i beslutsstödet överskådligt patientens utveckling, planerar och ordinerar behandling och utredning, som automatiskt dokumenteras i patientjournalen. Rapportering till kvalitetsregister kan ske automatiskt, men ursprungskällan är patientens journal. Genom beslutsstödets grafiska presentation blir det enkelt för den behandlande läkaren att upptäcka avvikelser i behandlingsresultatet. 

Detta beslutsstöd integrerar klinisk verksamhet med forskning, vilket borgar för goda möjligheter till fortsatt utveckling. En viktig lärdom är att det är utvecklat i nära samverkan med ansvariga läkare över hela landet. 

Ett vanligt beslutsstöd är interaktionskontroll av läkemedel. De flesta läkare kommer ofta i kontakt med detta, oavsett vilket journalsystem de arbetar i. Det bygger på en kunskapsdatabas som är nationell, Sfinx [18]. Interaktionskontrollen graderar behovet av en klinisk bedömning, vilket markeras med både text och färgsignaler. Sfinx är nationellt etablerad, har god vetenskaplig kompetens i den medicinska förvaltningen och också betydande internationell spridning [18]. Den är tillgänglig via Svensk informationsdatabas för läkemedel (SIL), som är ett för hälso- och sjukvården gemensamt sätt att distribuera flera kvalitetssäkrade kunskapsdatabaser [19]. 

Janusfönstret [20] är ett exempel på ett gränssnitt i journalsystem som bygger på separat programvara för flera beslutsstöd baserade på separata kunskapsstöd, t ex interaktionskontroll [21], fosterpåverkan [22], amning och läkemedelsdosering vid nedsatt njurfunktion. Janusfönstrets delar är framtagna för att gemensamt stödja flera olika aspekter av ordination av läkemedel. 

Ett flexibelt beslutsstöd som går att anpassa till nya behandlings- eller terapirekommendationer har utvecklats av en journalsystemsleverantör, Cambio, och introduceras som en integrerad del av patientjournalen Cosmic [23]. Programvaran är anpassad till svensk terminologi, och riktlinjer kan struktureras och sparas i ett format som sedan kan tolkas i beslutsstödet. Den första applikationen rör behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer, och beslutsalgoritmen bygger på internationellt etablerade råd [24]. Den viktigaste fördelen med detta beslutsstöd är att anpassning för nya typer av behandlingsrekommendationer förenklas.

Ett beslutsstöd för att dosera antikoagulantia, Journalia, är baserat på en för detta stöd specifik algoritm som använder aktuella PK(INR)-värden [25]. 

Ett kunskapsstöd som används inom telefonrådgivning och stödjer legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov är Rådgivningsstödet RGS [26, 27].

Ett annat exempel är miniQ [28], ett beslutsstöd som bygger på bl a Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, och det används framför allt vid läkemedelsgenomgångar [29]. Vetenskaplig beskrivning och utvärdering saknas för detta beslutsstöd. Detta kan förbättras även för övriga använda kliniska beslutsstöd.

Bör utvecklas stegvis i tät kontakt med användare

Nyttan och begränsningarna med varje beslutsstöd måste vara uppenbar för läkaren. De måste vara lätta att använda och inte störa i tid och otid utan bara märkas när det är viktigt så att läkaren inte tröttas ut. Varningar måste ges vid rätt tidpunkt så att de får avsedd verkan utan att i onödan störa arbetsflödet. Samtidigt får ett stöd inte invagga i falsk trygghet genom att låta bli att signalera när det är befogat [15, 16, 22]. 

Beslutsstöd måste vara användbara. Forskning om användbarhet inkluderar begreppen användbarhet och användarcentrerad utveckling enligt internationella ISO-standarder [30-32]. Vid utvärdering av beslutsstöd internationellt används ofta också begreppen »perceived usefulness« och »easiness to use« [33]. För att uppnå god användbarhet behöver beslutsstöd, liksom alla IT-stöd, utvecklas stegvis i tät kontakt med användare [32]. 

Informationen i patientjournalen måste vara strukturerad

För att ett beslutsstöd med hjälp av beslutsalgoritmer ska kunna koppla ihop informationskällor med patientinformation måste informationen vara strukturerad och använda samma termer. Ostrukturerad information i patientjournalen innebär risk för att ett beslutsstöd inte kommer att fungera som avsett. När en funktion, t ex ordination av läkemedel i slutenvården, används på skilda sätt i olika verksamheter [34] gör det att strukturen på läkemedelsinformationen varierar över landet. 

Detta talar för att beslutsstöd i nuläget ofta behöver införas lokalt så att inte aktuella fungerande arbetssätt störs. Lokalt överenskommet arbetssätt bör vara basen för hur systemen används. 

Om informationen är möjlig att komma åt överallt och utvecklingen av beslutsstöd sker på nationell nivå, går det att skapa nationella beslutsstöd. Lokalt utvecklade system bör integreras i så hög grad att användningen blir smidig och dubbeldokumentation minimeras.

Många kunskapskällor har potential

Det finns en övertro på att information på webbplatser automatiskt används bara för att den finns tillgänglig. Men det är väl känt att rätt information måste göras enkelt tillgänglig i den kliniska situationen för att ha någon betydelse för hälso- och sjukvårdens personal. Det krävs många åtgärder för att uppnå detta [35]. Dessutom är det viktigt att trovärdiga experter och organisationer med en tydlig jävspolicy förvaltar det medicinska innehållet [36]. 

I dag har myndigheter som Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Folkhälsomyndigheten viktig kunskap tillgänglig, bl a på sina webbplatser. Det inkluderar nationella riktlinjer hos Socialstyrelsen och produktresuméer hos Läkemedelsverket. Dessa är dock ostrukturerade och inte maskintolkningsbara. Det är näst intill omöjligt att enkelt och snabbt hitta rätt i dessa dokument i klinisk vardag. 

Det finns också en rad kunskapskällor hos vårdgivare som kan stå under medicinsk förvaltning och ha viktigt innehåll, men bristande struktur kan ändå göra dem oanvändbara för ett beslutsstöd. Tabell I ger exempel på några olika typer av intressanta kunskapskällor. 

Många fler kunskapskällor skulle kunna ingå i beslutsstöd om regeringens riktlinjer för myndigheterna att göra sin information tillgänglig enligt principen »öppna data« följdes [37-39]. E-delegationen (en kommitté under Näringsdepartementet med uppdrag att driva på e-utvecklingen inom offentlig sektor) vill att informationen görs tillgänglig för att kunna användas i beslutsstöd (Fakta 2). Särskilt betonar E-delegationen att även om det finns information som inte är lämpad för att göras fritt tillgänglig för alla, bör den ändå struktureras på samma sätt. 

Kräver multidisciplinärt samarbete

Beslutsstöd av hög kvalitet kräver multidisciplinärt samarbete (Figur 3). Nationellt behöver Sverige stödja initiativ där kunskaper samlas, värderas, stegvis införs i vården och utvärderas vetenskapligt för att kunskapen snabbt och enkelt ska kunna användas i hälso- och sjukvården. Stat och huvudmän behöver enas om styrning och finansiering av arbetet, och arbetet bör ske i nära samarbete med forskare.

Läkarnas egna yrkesorganisationer har en viktig roll genom att mobilisera läkarna att arbeta med dessa frågor och för att stödja samarbete mellan olika specialiteter och mellan vård och leverantörer av teknik och journalsystem. Utvecklingen bör ske intimt kopplad till de verksamheter som kan dra nytta av beslutsstöden.

Införande, underhåll och ständiga utvärderingar

Innan beslut tas om införande av ett beslutsstöd är det viktigt att en förutsättningslös riskanalys med en systematisk genomgång av inte bara nytta utan även möjliga risker vid användning av beslutsstödet i klinisk vardag genomförs. Både positiva och negativa effekter av ett beslutsstöd måste följas upp. Vetenskapliga utvärderingar och annan systematiskt dokumenterad utvärdering är en förutsättning för att veta att beslutsstöden har avsedd effekt men också för att kunna dra nytta av erfarenheterna i fortsatt utveckling.

När ett beslutsstöd väl är infört är det ett stort arbete att hålla den medicinska kunskapen aktuell. För att minska dubbelarbete behöver överlappande kunskapskällor samordnas. Den medicinska förvaltningen måste ta ansvar för att medicinska experter följer upp hur beslutsstöden används och vid behov reviderar kunskapsinnehåll och gränssnitt [15]. 

En samlad nationell strategi kring kunskapskällor kan främja utveckling av nya beslutsstöd för personal inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg och vid apotek, men även för patienter och anhöriga. 

Nationellt förvaltningsansvar behövs

Hur informationstekniken utformas och används avgör om den administrativa bördan ökar eller minskar. Vi går mot bättre struktur, mer tillgängliga kunskapskällor och mer användbar teknik. För att detta ska fungera behöver vi ta ett nationellt ansvar för förvaltning av tidigare lokalt utvecklade kunskapskällor, t ex stöd för läkemedelsbehandling av barn [40, 41]. 

För att förvalta viktiga men arbetskrävande kunskapskällor och tekniska lösningar behöver vi därför ha en tydlig nationell strategi för framtidens beslutsstöd som baseras på användarnas behov.

Bidra själv till bättre beslutsstöd

Du kan själv bidra till att hälso- och sjukvården får bättre beslutsstöd:

  • Identifiera vilka som är dina kliniska problem.
  • Ta reda på om och i så fall hur ett beslutsstöd skulle kunna hjälpa dig i beslutssituationen.
  • Sök upp var arbete görs och/eller samla dig med dina kollegor med liknande behov, via t ex Svenska Läkaresällskapet.
  • Bidra i prioriteringen kring vilka beslutsstöd som är viktiga i närtid respektive på längre sikt.
  • Ställ krav på stegvis och flexibel utveckling, utvärdering och anpassning av beslutsstöden. Medverka i förvaltningen av innehållet (kunskapen) som ligger till grund för beslutsstödet och ställ krav på en vetenskaplig utvärdering av effekterna.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Fakta 1. Information och kunskap i vården

Informationskälla: En källa där information samlats men utan någon aktiv förvaltning. 

Kunskapskälla: En informationskälla som bearbetas och förvaltas av ansvarig medicinsk kompetens. Inkluderar såväl datoriserade som icke-datoriserade kunskapskällor.

Kunskapsstöd (eller kunskapsdatabas): En datorbaserad kunskapskälla som presenterar kunskap men utan någon direkt koppling till specifik patientinformation. Kunskapen rör ett kliniskt område och innehåller t ex vägledning, rekommendationer, termdefinitioner och förslag på indikatorer. 

Kliniskt beslutsstöd: Ett dator­stött system som baserat på kunskapsstöd aktivt kan ge patientspecifika råd och rekommendationer kring prevention, prognos, diagnostik, behandling och uppföljning för läkare, annan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter. 

(Modifierat från Gustavsson J et al [12].)

Fakta 2. E-delegationens fem steg

E-delegationens fem steg för att göra information från myndigheter tillgänglig enligt principen »öppna data« [37]

Steg 1: Publicera informationen på webben i det format den befinner sig i just nu

Steg 2: Publicera informationen i maskinläsbar strukturerad form

Steg 3: Publicera informationen i öppet format/öppen standard

Steg 4: Gör informationen åtkomlig via API (application programming interface) som medger automatisk tillgång till information

Steg 5: Publicera information som länkade data så att olika informationskällor kan kopplas ihop

Referenser

  1. Edvardsson D, Sandman PO, Börell L. Implementing national guidelines for person-centered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived person-centeredness, staff strain, and stress of conscience. Int Psychogeriatr. 2014;(26):1-9.
  2. Gustafsson LL, Wettermark B, Godman B, et al. The »wise list« − a comprehensive concept to select, communicate and achieve adherence to recommendations of essential drugs in ambulatory care in Stockholm. Basic Clin Pharmacol Toxicol. 2011;108:224-33.
  3. Eriksson H, Majanen P. Patient.nu: med världen som hälsoleverantör och internet som vårdcoach. Lund: Studentlitteratur AB; 2012. 
  4. Socialstyrelsen. Mot en effektivare kunskapsstyrning. Kartläggning och analys av nationellt och regionalt stöd för en evidensbaserad praktik i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009. Artikelnr 2009-10-124.
  5. Vårdanalys. Ur led är tiden. Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens. Stockholm: Myndigheten för vårdanalys; 2013. Rapport 2013:9. 
  6. Hall P, Halling H. Faktabank för patientvård. Läkartidningen. 1970;67:1583-7.
  7. Timpka T. Knowledge-based decision support for general practitioners: an integrated design. Comput Methods Programs Biomed. 1987;25:49-60.
  8. Krusinska E, Babic A, Chowdhury S, et al. Integrated approach for designing medical decision support systems with knowledge extracted from clinical databases by statistical methods. Proc Annu Symp Comput Appl Med Care. 1991;353-7.
  9. Gilljam H, Andersson M, Bergman U, et al. Bedside. Den handburna penndatorn för komplett journalföring i sluten vård. Läkartidningen. 1995;92:2293-300.
  10. Linnarsson R, Nordgren K. A shared computer-based problem--oriented patient record for the -primary care team. Medinfo. 1995;8(Pt 2):1663.
  11. Persson M, Bohlin J, Eklund P. Development and maintenance of guideline-based decision support for pharmacological treatment of hypertension. Comput Methods Programs Biomed. 2000;61:209-19.
  12. Gustavsson J, Fors U, Ellenius, J. Analys av förekomst och behov av medicinska beslutsstödssystem i Sverige. Slutrapport. Stockholm: Karolinska institutet, institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME); 2007.
  13. Garg AX, Adhikari NK, McDonald H, et al. Effects of computerized clinical decision support systems on practitioner performance and patient outcomes: a systematic review. JAMA. 2005;293:1223-38.
  14. Bright TJ, Wong A, Dhurjati R, et al. Effect of clinical decision-support systems: a systematic review. Ann Intern Med. 2012;157:29-43.
  15. Gustafsson LL. Medicinsk och akademisk ledning krävs för IT-stöd for läkemedel. Principerna för god praxis för beslutsstöd (GDSP) bör följas. Läkartidningen. 2012;109:1398-9. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18365
  16. Hayward J, Thomson F, Milne H, et al. »Too much, too late«: mixed methods multi-channel video recording study of computerized decision support systems and GP prescribing. J Am Med Inform Assoc. 2013;20:e76-84.
  17. Dalgaard LS, Søgaard OS, Jensen-Fangel S, et al. Use of InfCare HIV to identify and characterize suboptimally treated HIV patients at a Danish HIV clinic: a cross-sectional cohort study. Scand J Infect Dis. 2012;44:108-14.
  18. Jämförelse av interaktionsmodulerna i EES och SFINX. Rapport från Läkemedelsverket, 14 jun 2011. Uppsala: Läkemedelsverket;  2011 [citerat 18 sep 2014]. http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2011/Utvardering-av-interaktionsmodulerna-SFINX-och-EES-/
  19. Inera AB. Svensk informationsdatabas för läkemedel (SIL) [citerat 1 apr 2014]. http://www.silinfo.se
  20. Sjöborg B, Bäckström T, Arvidsson LB, et al. Design and implementation of a point-of-care computerized system for drug therapy in Stockholm metropolitan health region − Bridging the gap between knowledge and practice. Int J Med. 2007;76:497-506.
  21. Böttiger Y, Laine K, Andersson ML, et al. SFINX − a drug-drug interaction database designed for clinical decision support systems. Eur J Clin Pharmacol. 2009;65:627-33.
  22. Nörby U, Kallen K, Eiermann B, et al. Drugs and Birth Defects: a knowledge database providing risk assessments based on national health registers. Eur J Clin Pharmacol. 2013;69:889-99.
  23. Chen R, Valladares C, Corbal I, et al. Early experiences from a guideline-based clinical decision support for stroke prevention in atrial fibrillation. Stud Health Technol Inform. 2013;192:244-7.
  24. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer (preliminär version). Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
  25. Stockelberg D, Stigendal L, Eriksson H. Antikoagulantiasjuksköterska – en ny subspecialitet? Hög tid för en ny och viktig utbildning. Läkartidningen. 1999;96:1205. http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/1999/19145.pdf
  26. Vårdguiden 1177, Västra Götalandsregionen. Rådgivningsstödet webb – ett stöd i din verksamhet [citerat 10 mar 2014]. http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Om-1177/rgs-webb/
  27. Marklund B, Ström M, Månsson J, et al. Computer-supported telephone nurse triage: an evaluation of medical quality and costs. J Nurs Manag. 2007;15:180-7.
  28. Landstinget Västmanland. miniQ – ett beslutsstöd vid läkemedelsgenomgång för äldre [citerat  28 mar 2014]. http://www.ltv.se/Om-landstinget/Stimulansmedel/Lakemedelsgenomgangar_/MiniQ/
  29. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010. Artikelnr 2010-6-29. 
  30. International Organization for Standardization. ISO 9241-11:1998. Ergonomic requirements for office work with visual display terminals (VDTs) − Part 11: Guidance on usability [citerat 31 mar 2014]. http://www.iso.org/iso/home/store/catalogue_tc/catalogue_detail.htm?csnumber=16883
  31. International Organization for Standardization. ISO 9241-210:2010. Ergonomics of human-system interaction − Part 210: Human-centred design for interactive systems [citerat 31 mar 2014]. http://www.iso.org/iso/home/store/catalogue_tc/catalogue_detail.htm?csnumber=52075
  32. Scandurra I. Störande eller stödjande? Om eHälsosystemens användbarhet 2013. Slutrapport från projektet eHälsosystemens användbarhet 2013. Stockholm: Kommunal, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet; 2013. 
  33. Holden RJ, Karsh BT. The technology acceptance model: its past and its future in health care. J Biomed Inform. 2010;43:159-72.
  34. Palm H. Förstudie om uppföljning av användningen av rekvisitionsläkemedel på individnivå. Stockholm: Center för e-hälsa i samverkan; 2013. Dnr S2013/3284/FS.
  35. Grol R, Grimshaw J. Evidence-based implementation of evidence-based medicine. Jt Comm J Qual Improv. 1999;25:503-13.
  36. Bates DW, Gawande AA. Improving safety with information technology. N Engl J Med. 2003;348:2526-34.
  37. E-delegationen. Öppna data/PSI [citerat 18 sep 2014]. http://www.edelegationen.se/Stod-och-verktyg/Oppna-data-psi/
  38. VINNOVA. Öppna data skapar möjlighet till innovation [citerat 10 mar 2014]. http://www.vinnova.se/sv/Var-verksamhet/Strategiskt-viktiga-kunskapsomraden/Tjanster-och-IKT/Oppen-innovation/Oppna-data/
  39. Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter. Stockholm: E-delegationen; 2013. http://www.edelegationen.se/Documents/Vagledningar%20mm/Vägledning-för-vidareutnyttjande-av-offentlig-information.pdf
  40. ePed. Erfarenhets- och evidensbaserad databas för barnläkemedel [citerat 10 mar 2014]. http://eped.se
  41. Lövtrup M. Nationella läkemedelsstrategin: Unikt beslutsstöd för barnsjukvård kan införas nationellt. Läkartidningen. 2014;111:CRH3. 

Summary

Clinical decision support systems (CDSS) can facilitate tasks for the physicians by making it easier both to do the right thing and to avoid making mistakes. CDSS have been shown to influence clinical decision-making but more research is needed to show effect on actual clinical outcomes. A CDSS consists of three types of information sources – patient-specific, information specific to the therapeutic decision, and guidelines in the form of decision algorithms. National coordination of information sources/knowledge bases is needed. The principles of Open Data ought to be employed as far as possible. It is the specific needs of the decision maker in the real life clinical settings that have to define the scope of CDSS. Physicians – individually and through professional bodies – have to express their demands on needs and take an active part in development of CDSS. Pilots, structured evaluations and risk assessments have to be performed before widespread implementation of any CDSS.

Kommentarer (3)

  • Teknologisk lekstuga?

    2014-10-21 21:13 | Dagens LT leder tanken till rubriken - elakt formulerat. Man fjärmar sig från patientens tankevärld och leder in tanken på kroppen som matematisk konstruktion utan emotionell laddning - den laddning som gör oss till mänskliga varelser. Är det här vi finner vårdens kris? Trots alla tekniska framsteg, så tycks människan inte "få nog" eller må bättre. Vi blir allt duktigare på att finna avvikelser som går att utreda, behandla vilka i sin tur leder till bieffekter...
    Möjligen är det mitt allmänmedicinska erfarenhetsmönster som leder till denna fundering? Vi representerar kanske inte denna verklighet utan är "grindvakt" till den superspecialiserade teknologin? Vi är "triageverksamheten" och våra verktyg är annorlunda. Samtal, aktivt lyssnande, expektans, kunskap om närsamhället, kontinuitet, coaching och en självklar baskunskap i den medicinska vetenskapens för och nackdelar, vinster och risker? Framtiden verkar ligga i att förvandla den specialiserade vården till dataprogram, och ge den allt viktigare Allmänmedicinen rollen att lotsa in dem som behöver till denna automatiserade teknologi, behandla dem som inte klara av detta, och stödja dem som inte passar in. Två medicinska specialitetsvärldar som blir beroende av varandra, men lever i två olika "paradigm"?

    Robert Svartholm, allmänläkare, Björknäs HC, Boden

    Jäv:

  • Både gott omdöme och kliniska beslutsstöd behövs

    2014-10-22 12:42 | Det ena ersätter inte det andra.
    Kliniska beslutsstöd kan inte ersätta gott kliniskt omdöme, helhetssyn och förståelse för patientens situation och behov. Men ibland behöver även den mest kompetenta kliniskt aktive läkaren hjälp och stöd. Då kan väl utformade kliniska beslutsstöd vara en hjälp att ge den vård som bäst svarar mot patientens behov. Vi ser inget motsatsförhållanden i gott omdöme och kliniska beslutsstöd så länge fokus i patient-läkarmötet är patienten och patientens behov.

    Rikard Lövström, leg läkare, IMT (artikelförfattaren)

    Jäv:

  • Komplement till medicinsk litteratur

    2014-10-24 08:57 | Jag håller helt med Rikard uttalande, ingen som idag arbetar med beslutstöd vill robotisera vården. Vi ser istället beslutsstöden som just stöd på samma sätt som man som läkare ibland behöver konsultera FASS eller annan medicinsk litteratur innan man fattar beslut om eller bildar sig en uppfattning om diagnos eller behandlingsbehov. Ingen ska någonsin ta ifrån läkaren dennes självklara roll, men vi vill ge goda underlag i de fall de behövs.

    Peter Lindgren, Projektledare, Inera

    Jäv: Arbetar idag med system som innefattar beslutsstöd

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons