Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2016;113:DUWS Läkartidningen 07/2016
Lakartidningen.se 2016-02-16

Måttlig alkohol­konsumtion ger ingen positiv hälsoeffekt En kritisk forskningsanalys

Sven Andréasson, professor, överläkare, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm 

sven.andreasson@sll.se 

Tanya Chikritzhs, professor, Curtin University, National Drug Research Institute, Perth, Western Australia, Australien 

Frida Dangardt, med dr, leg läkare, Sahlgrenska akademin; Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg; University College, London, Storbritannien

Harold Holder, sen­ior scientist emeritus, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation, Oakland, Kalifornien, USA 

Timothy Naimi, MD, MPH, Boston Medical Center, Section on General Internal Medicine; Boston University Schools of Medicine and Public Health, USA

Tim Stockwell, director, scientist, Centre for Addictions Research of BC, University of Victoria;
British Columbia, Kanada

Huvudbudskap

Det vetenskapliga stödet för skyddande hälsoeffekter av måttligt drickande är svagare än vad som i allmänhet uppfattas.

Inga randomiserade kontrollerade studier har påvisat positiva effekter. Observationsstudier begränsas av metodologiska problem, främst förväxlingsfaktorer och felklassificering. 

Rådgivning till patienter liksom allmänna folkhälsorikt­linjer bör dels avråda från alkoholkonsumtion bland de patienter som inte börjat dricka, dels rekommendera minskad konsumtion bland högkonsumenter. 

Frånvaron av positiva hälsoeffekter stärker argumenten för effektiva alkoholpolitiska åtgärder, i första hand sådana som begränsar alkoholens ekonomiska och fysiska tillgänglighet. 

Under de senaste 40 åren har en rad studier funnit ett samband mellan måttlig alkoholkonsumtion och minskad dödlighet, särskilt minskad risk för hjärt–kärlsjukdom [1]. I denna artikel granskas det vetenskapliga underlaget för dessa skyddande effekter av måttlig alkoholkonsumtion, »lågdoskonsumtion«. Artikeln utgår från en rapport som vi publicerade i december 2014 [2].

Med måttlig alkoholkonsumtion avses i litteraturen allt från mycket obetydlig konsumtion, enstaka glas alkohol per vecka eller mer sporadiskt till 3–4 glas alkohol per dag. Någon enighet om definitionen av detta begrepp finns inte. I många länder finns dock riktlinjer där måttligt drickande anges som lågriskkonsumtion. Riskgränserna har på senare år blivit mer likartade mellan länderna [3]. I Sverige exempelvis menas med lågriskkonsumtion högst 14 (män) respektive 9 (kvinnor) standardglas (12 g alkohol per glas) per vecka eller intag av högst 4 standardglas (män) respektive 3 standardglas (kvinnor) vid samma tillfälle [3]. 

Under senare år har flera tveksamheter uttryckts rörande metodiken i de observationsstudier som utgör evidensbasen för alkoholens positiva hälsoeffekt. Evidensbasen består helt av icke-randomiserade studier. Även om det numera finns ett stort antal sådana studier, delar de alla de ofrånkomliga metodologiska begränsningar som observationsstudier innebär, framför allt att exponeringen inte är randomiserad. 

Uppfattningen att måttligt drickande skulle ha positiva hälsoeffekter har haft ett stort genomslag inom alkoholområdet, med implikationer för såväl kliniker som beslutsfattare. 

Som ett exempel på det senare hävdade general­advokaten Michael Elmer i det s k Franzén-målet i EU-domstolen 1997 att svenska statens argument för Systembolagets detaljhandelsmonopol på alkohol undergrävdes av forskning som visade att måttlig alkoholkonsumtion var hälsosam. 

Begränsningar i befintliga observationsstudier

Observationsstudier är i allmänhet otillräckliga för att styrka kausalitet, även om viktiga undantag finns, exempelvis inom tobaksområdet, särskilt sambandet mellan rökning och lungcancer. Tobaksstudierna uppfyller dock i högre grad än alkoholstudierna de kriterier som talar för kausala samband, ursprungligen formulerade av Bradford Hill [4], som vi i allmänhet tillämpar för att bedöma kausalitetsfrågan i observationsstudier. Dit hör särskilt effektstorlekarna, den kliniska plausibiliteten och de biologiska mekanismerna. 

Inom alkoholområdet saknas randomiserade kontrollerade studier med mortalitet eller morbiditet som utfallsmått, troligen eftersom sådana studier är förenade med stora praktiska och möjligen också etiska problem. Oavsett orsak utgör detta en betydande begränsning. 

I allmänhet brukar resultat från observationsstudier kunna bekräftas i randomiserade kontrollerade studier [5]. Detta är dock inte alltid fallet [6-10]. Hormonersättning är ett särskilt slående exempel. Ett stort antal (fler än de vi nu diskuterar inom alkoholforskningen) välgjorda observationsstudier av ledande epidemiologer talade för en 40-procentig minskning av hjärtinfarkter bland postmenopausala kvinnor som fick hormonersättning. När randomiserade kontrollerade studier genomfördes fann man dock inga effekter [8].  

Förväxlingsfaktorer i studier av alkoholkonsumtion

Förväxlingsfaktorer utgör allvarliga problem i studier av alkoholkonsumtion och hjärt–kärlsjukdom. Europeiska och nordamerikanska studier har visat att flertalet kardiovaskulära riskfaktorer är vanligare och mer uttalade bland dem som inte dricker alkohol än bland måttlighetskonsumenter [11-15]. 

I flertalet studier försöker man kontrollera för dessa skillnader, men det är inte alltid man samlat in data om relevanta möjliga förväxlingsfaktorer. Ibland saknas även de allmänt erkända traditionella riskfaktorerna [16]. 

Problemet är att även om man försöker kontrollera för ett stort antal riskfaktorer är risken ändå stor att betydande förväxlingsfaktorer kvarstår. Dessa medför troligen att resultaten snedvrids till fördel för måttlighetskonsumenter på så sätt att de förefaller ha bättre hälsa. 

Därutöver förefaller också måttligt drickande vara en markör för allmänt välbefinnande, vilket uttrycks i termer av välstånd, utbildning, sociala nätverk, hemförhållanden, psykisk hälsa, fritidsaktiviteter, tandhälsa m m [11, 17, 18]. Dessa förhållanden är viktiga determinanter för dödlighet, och få av dem kan rimligen förklaras av alkoholkonsumtionen i sig [19]. Eftersom det inte finns något troligt kausalsamband mellan t ex utbildningsnivå och alkoholkonsumtion, ter det sig troligt att måttligt drickande är en återspegling av allmänt välbefinnande och god hälsa – inte dess orsak. 

I en stor svensk värnpliktsstudie med 50 000 unga män fann man att icke-konsumenter avvek från måttlighetsdrickare i en rad psykosociala avseenden [20]. Det rörde sig här om unga män som inte tidigare varit alkoholkonsumenter. Det är annars ett vanligt problem i alkoholstudier att man har bristande kunskap om deltagarnas tidigare alkoholvanor. Icke-konsumenterna hade lägre emotionell kontroll, var mer osäkra i sällskap med andra, beskrev sig som mindre populära i skolan, hade färre vänner och var mer oroliga. För alla dessa variabler sågs U-formade kurvor då de sattes i samband med nivån på alkoholkonsumtionen. Icke-konsumenter hade också högre grad av psykopatologi. 

Sambandet mellan olika riskfaktorer och hälsa påverkas av såväl biologiska som psykosociala faktorer. För olika sjukdomar ses olika riskfunktioner, vilket tar sig uttryck i olika form på de kurvor som beskriver dessa samband. Sambanden kan t ex vara linjära (vilket är fallet för sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer) eller exponentiella (vilket är fallet för sambandet med levercirros). J- eller U-formade kurvor kan återspegla en positiv hälsoeffekt vid liten eller måttlig exponering. Svårigheterna är dock större i dessa fall att avgöra hur stort bidraget från biologiska respektive psykosociala faktorer är och därmed riskfunktionens utseende. 

Ett flertal psykosociala förväxlingsfaktorer är överrepresenterade bland icke-konsumenter, t ex psykisk ohälsa, ohälsosamma levnadsvanor, brister i socialt stöd m m [11]. 

Det ska noteras att ett J- eller U-format samband beskrivits mellan alkoholkonsumtion och ett stort antal sjukdomar; detta gäller bl a vanlig förkylning, hörselnedsättning, esofaguscancer etc – och även levercirros [21]. 

Det finns därför skäl att misstänka att det här finns återkommande problem med psykosociala förväxlingsfaktorer. 

Felklassificering av konsumenter och icke-konsumenter 

Inom alkoholforskningen uppstår ofta problem vid klassificering av personer som konsumenter eller icke-konsumenter, vilket kan ge upphov till snedvridning av jämförelser och resultat. Oftast leder sådan snedvridning till att måttlighetskonsumenter förefaller friskare än de egentligen är i jämförelse med icke-konsumenter. 

Det mest välkända exemplet på sådan snedvridning är »sick quitter«-effekt, där tidigare konsumenter blandas med livslånga icke-konsumenter. Eftersom de som slutat dricka alkohol har betydligt större hälsoproblem, leder denna sammanblandning till att icke-konsumentgruppen ser sjukare ut än den annars skulle vara och måttlighetskonsumenterna friskare än de annars skulle vara. 

Det finns en rad andra exempel på felklassificering som snedvrider resultaten i denna forskning. Epidemiologer är beroende av att studiedeltagare kan återge sin alkoholkonsumtion korrekt. Det är dock väl känt från många studier att människor i allmänhet underskattar eller felrapporterar sin konsumtion, vilket bidrar till att en korrekt klassificering av konsumenter och icke-konsumenter försvåras [22]. 

Det är också väl känt att människor med stigande ålder och skröplighet tenderar att antingen sluta dricka alkohol helt eller bara dricka vid enstaka tillfällen. Ofta kategoriseras dessa personer med låg sporadisk konsumtion som icke-konsumenter. Detta skapar en snedvridning, eftersom icke-konsumtionsgruppen därmed framstår som sjukare och måttlighetsdrickarna som friskare i jämförelse. 

När studier i efterhand har justerats för denna felkälla har så gott som hela den skyddande effekten av måttligt drickande försvunnit [23]. 

Felklassificering är dessvärre mer regel än undantag inom detta forskningsområde [16]. 

Nya resultat från epidemiologisk forskning 

På senare år har det publicerats en rad studier som är av betydelse för vår bild av alkoholens hälsoeffekter. Här är några exempel. 

Ökad per capita-konsumtion av alkohol leder inte till minskad hjärt–kärlsjukdom. Om det fanns en betydande hjärtskyddande effekt av måttlig alkoholkonsumtion, borde dödligheten på nationell nivå påverkas av förändringar i totalkonsumtionen av alkohol på nationell nivå. Det har dock inte gått att påvisa några samband mellan per capita-konsumtion av alkohol och hjärt–kärldödlighet i studier runt om i världen [24-30].

Den skyddande effekten ses inte i kulturer där majoriteten inte dricker, exempelvis i en rad etniska grupper i USA eller i Indien eller Kina [29-33]. Detta skulle kunna tala för att måttlig alkoholkonsumtion är relaterad till sociala och kulturella faktorer och att måttlig konsumtion är en markör för god hälsa snarare än en orsak till sänkt risk för hjärt–kärlsjukdom.

Betydelsen av konkurrerande dödsorsaker under livsförloppet diskuteras i en rapport från den stora studien EPIC (European prospective investigation into cancer) [34]. Bland unga finns en större risk att omkomma i olycksfall, medan dödsfall i hjärt–kärlsjukdomar främst inträffar senare i livet. Genom att bara beakta en kategori dödsorsaker åt gången utan att ta hänsyn till andra konkurrerande dödsorsaker i ett annat skede av livet kan resultaten snedvridas. Eftersom alkoholkonsumenter har ökad risk att dö av alkoholrelaterade orsaker tidigare i livet, återstår färre i gruppen som kan utveckla hjärt–kärlsjukdom. Detta kan skapa ett falskt intryck att risken för hjärt–kärlsjukdom är lägre i denna grupp. 

Biologiska skyddsmekanismer ifrågasätts nu

HDL-kolesterol. Att måttligt drickande höjer nivån av HDL-kolesterol har varit den mest övertygande förklaringen till den skyddande effekten. Dock har den hjärtskyddande effekten kommit att ifrågasättas på senare år. En metaanalys av studier på blodfettssänkande mediciner som statiner har visat att de inte hade någon oberoende effekt på dödlighet i hjärt–kärlsjukdom när man kontrollerade för medicinernas effekt på det skadliga kolesterolet, LDL [35]. 

Metaanalyser av försök med mediciner som höjer nivåerna av det goda kolesterolet har inte heller gett förväntat resultat [36]. Vidare finner man från studier baserade på mendelsk randomisering, i detta fall utgående från en genetisk variant som höjer HDL-nivån, ingen effekt av högre HDL-nivåer på risken för hjärtinfarkt [37].

Kärlhälsa. Biomarkörer som HDL-kolesterol tros verka genom att förbättra kärlhälsa och minska ateroskleros. Med stigande alkoholkonsumtion ses dock sämre kärlhälsa. Minst tecken på ateroskleros finner man bland icke-konsumenter [38, 39]. 

Blodtryck. Även om flertalet observationsstudier finner ett linjärt samband mellan alkoholkonsumtion och hypertoni [40], har en del studier funnit en J-formad kurva med lägre blodtryck bland måttlighetskonsumenter [41, 42]. 

I en metaanalys av mendelskt randomiserade studier, som baserades på en genetisk variant relaterad till låg alkoholkonsumtion, finner man dock ett linjärt samband, med lägst blodtryck bland icke-konsumenter [43].

Mendelsk randomisering – viktigt metodtillskott

Eftersom randomiserade kontrollerade studier är svåra eller omöjliga att genomföra inom många områden, erbjuder s k mendelskt randomiserade studier ett intressant alternativ. Inom epidemiologin växer nu antalet sådana studier snabbt, eftersom de i stor utsträckning kan minimera de metodproblem som observationsstudier ofrånkomligen dras med, framför allt i form av förväxlingsfaktorer och felklassificering. Man utnyttjar här slumpmässigt uppkomna genetiska varianter som leder till viktiga skillnader i bl a enzymaktiviteter.

Inom alkoholområdet publicerades nyligen en sådan studie baserad på en metaanalys av 56 studier med över 260 000 försökspersoner [44]. I studien fann man att grupper med genetiskt betingad ineffektiv alkoholmetabolism, som till följd av denna drack mind­re alkohol, också hade lägre – inte högre – dödlighet i hjärt–kärlsjukdom. Denna effekt observerades bland deltagare med låg till måttlig alkoholkonsumtion. Om den skyddande effekten av måttligt drickande var ­reell, borde de lågkonsumerande individerna ha högre risk. 

Något samband mellan denna genetiska variant bland icke-konsumenter och dödlighet kunde inte påvisas. Detta talar för att denna genetiska variant inte påverkar hjärt–kärlsjukdom på annat vis än genom sin effekt på alkoholkonsumtion. 

Även om mendelsk randomisering inte är invändningsfri [45], lika lite som observationsstudier eller randomiserade studier, är den ett viktigt tillskott i metodarsenalen.

Långtgående slutsatser kan inte motiveras

Vi konstaterar i denna artikel att ett stort antal epidemiologiska studier har beskrivit U- eller J-formade kurvor, liksom ett antal systematiska översikter. Vi har inte gjort någon ny systematisk litteraturöversikt eller metaanalys. En sådan hade med stor säkerhet funnit samma sak. 

Problemet är att alla de observationsstudier som ingår i översikterna lider av samma inneboende begränsningar, som är ofrånkomliga i observationsstudier. Detta illustrerar att även ett stort antal studier av detta slag kan vara konsekvent missvisande. En ny översikt eller metaanalys skulle därför sannolikt inte tillföra ny kunskap. 

Vårt syfte har i stället varit att kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen inom området. Vi har då pekat på metodologiska svagheter i genomförda studier. Vi har också beskrivit ny kunskap som ifrågasätter de hittills antagna mekanismerna bakom de skyddande effekterna. Slutligen har vi klargjort att de skyddande effekterna i stor utsträckning är sammanvävda med sociala och kulturella faktorer. 

Vi har också funnit att ny epidemiologisk metodik, mendelsk randomisering, inte visar några skyddande effekter av måttligt drickande.  

Vår slutsats är att det vetenskapliga stödet för skyddande hälsoeffekter av måttlig alkoholkonsumtion är svagare än vad som i allmänhet har uppfattats och inte motiverar de långtgående slutsatser som dragits.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Den rapport som denna artikel utgår från utarbetades på uppdrag av Svenska läkaresällskapet och IOGT/NTO.

IOGT/NTO bekostade resor och uppehälle för ett arbetsmöte där denna rapport utarbetades.

Referenser

  1. Ronksley PE, Brien SE, Turner BJ, et al. Association of alcohol consumption with selected cardiovascular disease outcomes: a systematic review and meta-analysis. BMJ. 2011;342:d671. 
  2. Alcohol and Society 2014. Theme: The effects of low-dose alcohol consumption. A research report from IOGT-NTO and the Swedish Society of Medicine. Stockholm: IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet; 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=URN:NBN:se:iogt-2014-aos-en
  3. Allebeck P, Espman E, Andreasson S. Expertgrupp skulle kunna skapa konsensus och bra genomslag. Svenska riktlinjer för lågriskbruk av alkohol behövs. Läkartidningen. 2013;110:138-9. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19135
  4. Bradford Hill A. Principles of medical statistics. London: The Lancet Limited; 1937.
  5. Anglemyer A, Horvath HT, Bero L. Healthcare outcomes assessed with observational study designs compared with those assessed in randomized trials. Cochrane Database Syst Rev. 2014;(4):MR000034.
  6. Greenberg ER. Antioxidant vitamins, cancer, and cardiovascular disease. N Engl J Med. 1996;334:1189-90.
  7. Blacker D. Mild cognitive impairment – no benefit from vitamin E, little from donepezil. N Engl J Med. 2005;352:2439-41.
  8. Rossouw JE, Anderson GL, Prentice RL, et al; Writing Group for the Women’s Health Initiative Investigators. Risks and benefits of estrogen plus progestin in healthy postmenopausal women: principal results from the Women’s Health Initiative randomized controlled trial. JAMA. 2002;288:321-33.
  9. Yaffe K. Hormone therapy and the brain: déjà vu all over again? JAMA. 2003;289:2717-9.
  10. Anderson JL. Infection, antibiotics, and atherothrombosis – end of the road or new beginnings? N Engl J Med. 2005;352:1706-9.
  11. Naimi TS, Brown DW, Brewer RD, et al. Cardiovascular risk factors and confounders among nondrinking and moderate-drinking U.S. adults. Am J Prev Med. 2005;28:369-73.
  12. Wannamethee G, Shaper AG. Men who do not drink: a report from the British Regional Heart Study. Int J Epidemiol. 1988;17:307-16.
  13. Ng Fat L, Shelton N. Associations between self-reported illness and non-drinking in young adults. Addiction. 2012;107(9):1612-20.
  14. Camacho TC, Kaplan GA, Cohen RD. Alcohol consumption and mortality in Alameda County. J Chronic Dis. 1987;40(3):229-36.
  15. Naimi TS, Xuan Z, Brown DW, et al. Confounding and studies of »moderate« alcohol consumption: the case of drinking frequency and implications for low-risk drinking guidelines. Addiction. 2013;108(9):1534-43.
  16. Stockwell T, Greer A, Fillmore K, et al. How good is the science? BMJ. 2012;344:e2276.
  17. Hansel B, Thomas F, Pannier B, et al. Relationship between alcohol intake, health and social status and cardiovascular risk factors in the Urban Paris-Ile-De-France Cohort: is the cardioprotective action of alcohol a myth? European J Clin Nutr. 2010;64:561-8.
  18. Rundberg J, Nilsson PM, Samsioe G, et al. Alcohol use and early mortality in Swedish middle-aged women: nine-year follow-up of the Women’s Health in Lund Area study. Scand J Public Health. 2014;42:344-8.
  19. Marmot M. Social determinants of health inequalities. Lancet. 2005;365:1005-6.
  20. Leifman H, Kühlhorn E, Allebeck P, et al. Abstinence in late adolescence – antecedents and covariates to a sober lifestyle and its consequences. Soc Sci Med. 1995;41:113-21.
  21. Fekjaer HO. Alcohol – a universal preventive agent? A critical analysis. Addiction. 2013;108(12):2051-7. 
  22. Caldwell T, Rodgers B, Power C, et al. Drinking histories of self-identified lifetime abstainers and occasional drinkers: findings from the 1958 British Birth Cohort study. Alcohol Alcohol. 2006;41:650-4.
  23. Fillmore, KM, Kerr WC, Stockwell T, et al. Moderate alcohol use and reduced mortality risk: systematic error in prospective studies. Addict Res Theory. 2006;14: 101-32.
  24. Hemström O. Per capita alcohol consumption and ischaemic heart disease mortality. Addiction. 2001;96(Suppl 1):S93-112.
  25. Ramstedt M. Is alcohol good or bad for Canadian hearts? A time-series analysis of the link between alcohol consumption and IHD mortality. Drug Alcohol Rev. 2006;25(4):315-20.
  26. Kerr WC, Karriker-Jaffe K, Subbaraman M, et al. Per capita alcohol consumption and ischemic heart disease mortality in a panel of US states from 1950 to 2002. Addiction. 2011;106(2):313-22.
  27. Skog OJ. Methodological problems in the analysis of temporal covariation between alcohol consumption and ischemic heart disease. Br J Addict. 1983;78(2):157-72.
  28. Pun VC, Lin H, Kim JH, et al. Impacts of alcohol duty reductions on cardiovascular mortality among elderly Chinese: a 10-year time series analysis. J Epidemiol Community Health. 2013;67(6):514-8.
  29. Fuchs FD, Chambless LE, Folsom AR, et al. Association between alcoholic beverage consumption and incidence of coronary heart disease in whites and blacks: the Atherosclerosis Risk in Communities Study. Am J Epidemiol. 2004;160:466-74.
  30. Kerr WC, Greenfield TK, Bond J, et al. Racial and ethnic differences in all-cause mortality risk according to alcohol consumption patterns in the National Alcohol Surveys. Am J Epidemiol. 2011;174(7):769-78.
  31. Zhou X, Li C, Xu W, et al. Relation of alcohol consumption to angiographically proved coronary artery disease in Chinese men. Am J Cardiol. 2010;106(8):1101-3.
  32. Schooling CM, Sun W, Ho SY, et al. Moderate alcohol use and mortality from ischaemic heart disease: a prospective study in older Chinese people. PLoS One. 2008;3(6):e2370.
  33. Roy A, Prabhakaran D, Jeemon P, et al. Impact of alcohol on coronary heart disease in Indian men. Atherosclerosis. 2010;210:531-5.
  34. Bergmann M, Rehm J, Klipstein-Grobusch K, et al. The association of pattern of lifetime alcohol-use and cause of death in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) study. Int J Epidemiol. 2013;42(6): 1772-90.
  35. Briel M, Ferreira-Gonzalez I, You JJ, et al. Association between change in high density lipoprotein cholesterol and cardiovascular disease morbidity and mortality: systematic review and meta-regression analysis. BMJ. 2009;338:b92.
  36. Schwartz GG, Olsson AG, Abt M, et al; dal-OUTCOMES Investigators. Effects of dalcetrapib in patients with a recent acute coronary syndrome. N Engl J Med. 2012;367(22):2089-99.
  37. Voight BF, Peloso GM, Orho-Melander M, et al. Plasma HDL cholesterol and risk of myocardial infarction: a Mendelian randomisation study. Lancet. 2012;380(9841):572-80.
  38. Pletcher MJ, Varosy P, Kiefe CI, et al. Alcohol consumption, binge drinking, and early coronary calcification: findings from the Coronary Artery Risk Development in Young Adults (CARDIA) Study. Am J Epidemiol. 2005;161(5):423-33.
  39. Juonala M, Viikari JS, Kähönen M, et al. Alcohol consumption is directly associated with carotid intima–media thickness in Finnish young adults. Atherosclerosis. 2009;204(2):e93-8.
  40. Corrao G, Bagnardi V, Zambon A, et al. A meta-analysis of alcohol consumption and the risk of 15 diseases. Prev Med. 2004;38(5):613-9.
  41. Patel R, Lawlor DA, Whincup P, et al. The detection, treatment and control of high blood pressure in older British adults: cross-sectional findings from the British Women’s Heart and Health Study and the British Regional Heart Study. J Hum Hypertens. 2005;20(10):733-41.
  42. Fuchs FD, Chambless LE, Whelton PK, et al. Alcohol consumption and the incidence of hypertension: the Atherosclerosis Risk in Communities Study. Hypertension. 2001;37:1242-50.
  43. Chen L, Davey Smith G, Harbord RM, et al. Alcohol intake and blood pressure: a systematic review implementing a Mendelian randomization approach. PLoS Med. 2008;5(3):e52.
  44. Holmes MV, Dale CE, Zuccolo L, et al; InterAct Consortium. Association between alcohol and cardiovascular disease: Mendelian randomisation analysis based on individual participant data. BMJ. 2014;349:g4164.
  45. Glymour MM. Alcohol and cardiovascular disease. BMJ. 2014;349:g4334.

Summary

The evidence for the beneficial health effects of moderate drinking is weaker than commonly perceived. No randomised controlled trials have been done. Observational studies suffer from unavoidable methodological limitations, chiefly from confounding and misclassification. Clinical advice to patients as well as public health recommendations should discourage initiation of alcohol consumption, as well as recommend the reduction of excessive drinking. The absence of health benefits strengthens the the arguments for effective population-level policies, e.g. raising alcohol prices and restricting the physical availability of alcohol.

Kommentarer (18)

  • Måttlig alkohol bra?

    2016-02-17 06:38 | Den här diskussionen har svängt fram och tillbaka i Läkartidningen under många år. Några talade för att flera glas var bra, andra att även vitt vin var liksom alkohol över huvud taget bra. Till slut samlade sig läkarkåren (runt år 2000 eller tidigare?) över att ett glas rödvin om dagen var bra. Man pekade bland annat på rödvinskonsumtionen i Frankrike och hälsotillståndet där. Men, å andra sidan finns inte den sociala utslagningen i Frankrike på samma sätt som i Sverige, som t ex vid att någon bara luktar alkohol. Vid Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet genomförde Hans-Olof Lisper under slutet av 1970-talet försök med bilförare som druckit alkohol. Han fann att en bilförare som druckit ett glas körde bättre än en helt nykter förare. Han tolkade det som att de förarna blev mer avslappnade och körde därför bättre. Det blev lite upprörda stämningar över de resultaten, så att säga. Man blev rädd för att svenska folket inte skulle kunna hantera det forskningsresultatet.

    Sigvard Lingh, Psykolog, Psykologverksamheten i Uppsala

    Jäv:

  • Åter igen en provokativ artikel om alkohol från Andréasson och medarbetare!

    2016-02-17 11:35 | Åter igen kommer det en artikel från Sven Andréasson och medarbetare som totalt nedvärderar alla de hundratals ’observationsstudier’ som visat att en lätt till måttlig alkoholkonsumtion hos medelålders och äldre påtagligt minskar risken för t ex hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ2 och reumatoid arthrit. Att alla dessa studier anses vara värdelösa är minst sagt provokativt!
    Man hävdar att inga randomiserade kontrollera studier (RCT) genomförts vad gäller alkoholens positiva effekter, och därför anser man att alla dessa observationsstudier från flera av världens mest välrenommerade medicinska institutioner har helt fel!
    Det kanske kan vara värt att påpeka att inga RCT-studier har genomförts vad gäller rökningens skadliga inverkan, men ändå anser man helt korrekt att rökning är skadligt!
    Det finns ingen anledning för mig att fortsätta denna debatt med Andréasson et al utan ber att få hänvisa författarna till följande länk (http://www.bu.edu/alcohol-forum/ ) från Boston University School of Medicine och dess International Scientific Forum on Alcohol Research med ca. femtio experter, som kontinuerligt kritiskt granskar artiklar om alkohol och hälsa. Där framgår ganska klart vad dessa experter anser i denna fråga.
    Kan också för den intresserade hänvisa till min och Rolf Hultcrantz översiktsartikel i Läkartidningen från 2012 (Läkartidningen. 2012 Oct 17-23;109(42):1884-8)

    Bengt Fagrell, Prof. emeritus, Karolinska Institutet, Medicinska Kliniken, KS, Solna

    Jäv:

  • Alkoholkonsumtion går hand i hand med rökning?

    2016-02-17 13:30 | Ni skriver att måttlig alkoholkonsumtion ofta är ett tecken på högt välstånd och allmänt hög livskvalitet. Är inte måttlig alkoholkonsumtion också ofta kombinerad med rökning som skulle kunna motverka eventuella hälsoeffekter av måttlig alkoholkonsumtion? Har forskningen tagit hänsyn till samtidig rökning och alkoholkonsumtion?

    Olof Lindecrantz, Företagsläkare, Avonova Varberg

    Jäv:

  • En icke-fråga?

    2016-02-17 19:47 | Alkoholen är nog en del av vårt kulturarv som vi kommer att bära med oss många generationer framöver. Det är nog tämligen osannolikt att en konsumtion på 6-7glas vin per vecka ger skador(åsikt), men helt säkert är det förstås inte. Någon är alltid känslig även för de medikamenter vi skriver ut i god tro. Någon stor insats för mänskligheten gör man inte om man vinner denna debatt, det finns större faror och risker att beakta. Naturligtvis är alkoholen en stor fara för alla som missbrukar, framförallt social utslagning. Så det jobb som Andreasson m fl gör är värt respekt och väldigt viktigt, dock är den här sidan av myntet mera av akademiskt intresse (åsikt!)

    Stefan Hultgren, distriktsläkare, Alunda VC

    Jäv:

  • Tack för bra artikel!

    2016-02-17 22:15 | Kort, Saklig och objektiv. Tack!

    Sara Johansson, ST läkare, MariaUngdom mottagning

    Jäv:

  • Förvånad ? Nej

    2016-02-20 11:19 | Då forskningsanalysen utarbetades i samband med IOGT/NO, bör väl konklusionen tas med en nypa salt

    Ove Thrane, Överläkare, Ort kir Eksjö

    Jäv:

  • Selektivt refererande

    2016-02-20 12:30 | Detta är en till synes välskriven artikel om ett ämne som är väl värt att diskutera. Däremot blir jag besviken när jag slumpmässigt går till några av referenserna och finner att författarna är väldigt selektiva i refererandet och i tolkningen av de refererade artiklarna. T.ex. Referens nr 20 Leifman et al. En värnpliktsstudie genomförd 1969, unga män uppväxta under motbokens tid. Hur relevant är denna studie för dagens attityder till alkohol? Slutsatsen i studiens abstract är också att förutom en lägre grad av sociala kontakter bland absolutister så skiljde sig grupperna mycket litet åt. Ett annat exempel är när författarna konstaterar att minst kärlskada sågs hos absolutister och refererar till Pletcher et al (38). I studien visas att 7% i absolutistgruppen och 8% i lågkonsumentgruppen hade kärlförkalkning. Skillnaden kan knappast ligga till grund för den givna konklusionen. Dessutom förelåg dessa tendenser av ökad förkalkning vid hög alkoholkonsumtion endast i gruppen afroamerikanska män. De mendelska randomiseringsstudierna är svårtolkade. Visserligen torde de individer som har defekt alkoholnedbrytning dricka mindre, men samtidigt ger mindre mängd samma eller högre exposition för alkohol. Detta enbart de referenser som jag råkat slå upp. Resten uttalar jag mig inte om. Ämnet är mycket svårbeforskat men man bör ju för den skull inte okritiskt ta till sig de referenser som stämmer med den egna uppfattningen.

    Olov Wiklund, Professor emeritus, Sahlgrenska Akademin

    Jäv:

  • Myt? Ojävigt med IOGT??

    2016-02-21 22:12 | Tjaaaa…, myt …..?
    En studie visar en sak då ropar grupp1 hurra! En annan studie visar det grupp2 vill höra, då ropar de hurra!
    Sanningen är ju att de allra allra flesta som dricker måttligt inte dör av det och inte blir sjuka av det heller! Det påstår heller inte den ”nya” studien, bara att man inte ser några klara hälsovinster!
    I vissa studier kan vissa tumörsjukdomar öka marginellt hos de som använder alkohol, doserna svårvärderade.
    VI skall alla dö. De två vanligaste dödsorsakerna är hjärt-kärlsjukdomar eller cancer…….
    Möjligen kan döden statistiskt påskyndas med något år för de som dricker måttligt?
    Många av oss tycker då att den livskvalitet som ett eller ett par glas rött vin ger till den goda mat jag lagat, är en faktor som väger tyngre än den måttliga riskökningen/livsförkortningen.
    Statistiskt lever vi redan väldigt länge, kan inte vara rimligt att försaka livets goda för att förlänga det ytterligare. Viktigare att verkligen leva fullt ut och njuta av allt medan man lever.
    Imorgon kan en lastbil komma över på fel sida ……PS Studier tillsammans med fundamentalistiska IOGT, ger knappast ökad trovärdighet

    Göran Anderzon, ÖL, IVA NÄL

    Jäv:

  • Måttlig alkoholkonsumtion ger ingen positiv hälsoeffekt

    2016-02-23 10:55 | En stor artikel i ämnet i Lancet 386, 1945-54, 2015 tyder på, att vid lågt intag av alkohol antalet fall (events) av hjärtinfarkt minskar medan cancer och skada (injury) ökar. Mortaliteten var oförändrad (figur 1 sidan 1948).

    Unne Stenram, Professor emeritus, Patologen i Lund

    Jäv:

  • Diskussionen går nu lite runt

    2016-02-23 11:39 | Unne Stenram, jag kommenterade problemet i mitt inlägg ovan (det första i denna tråd). Vi som är lite äldre har ju en större överblick. :-)

    Sigvard Lingh, Psykolog, Psykologverksamheten i Uppsala

    Jäv:

  • Varför hänvisas inte till Theobald?

    2016-02-23 13:58 | För drygt 15 år sedan doktorerade Holger Theobald hos Lars Olov Bygren och Peter Engfeldt på Karolinska Institutet med en avhandling ”Effects of alcohol consumption on health and mortality” [1]. Det är därför lite förvånande att Andréasson och medarbetares översikt [2] varken hänvisar till avhandlingen eller delarbetena [3-5] som direkt berör författarnas frågeställning.
    Kortfattat kunde Theobald skilja mellan livslånga nykterister och de som blivit nykterister senare i livet (s k ex-drinkers) därför att man hade använt ett detaljerat frågeformulär och validerat det med dubbla psykiatriska intervjuer av två psykiatriker experter på och erfarna att identifiera alkoholproblem. Indikationer på ökad risk för dödlighet bland icke-drinkers jämfört med låga konsumenter sågs inte när ex-drickare separerades från andra icke-drinkers [1, 4]. Skillnaden mellan dessa var drygt trefaldig (3x). Deras fynd styrkte alltså Gerry Shapers förslag [6] att icke-drinkers inte bör användas som referensgrupp,
    Theobald, Bygren och Engfeldt använde ett urval av över 32 185 personer i åldern 18-65 år slumpmässigt utvalda från 450.000 invånare i Stockholms län i Sverige, varav cirka hälften var kvinnor. Den genomsnittliga uppföljningstiden var 26 år. De beskrev en skyddande effekt av att dricka vin, men inte öl eller sprit, på den totala dödligheten, främst kardiovaskulär mortalitet. De tog också upp spännande möjlighet att dricka en begränsad mängd alkohol (ungefär en halv flaska vin en gång i veckan) kan vara optimal, också att den skyddande effekten var maximal om vinet förbrukades vid ett tillfälle.

    Referenser
    1. Theobald H. Effects of alcohol consumption on health and mortality. 1991; ISBN 91-628-4620-5.
    2. Andréasson et al. Måttlig alkohol¬konsumtion ger ingen positiv hälsoeffekt En kritisk forskningsanalys. Läkartidningen. 2016;113:DUWS.
    3. Theobald H, Bygren L-O, Carstensen J, Engfeldt P. Validity of two questions on alcohol use in a health survey questionnaire. Scand J Public Health 1999; 1: 73-77.
    4. Theobald H, Bygren L-O, Carstensen J, Engfeldt P. A moderate intake of wine is associated with reduced total mortality and reduced mortality from cardiovascular disease. J Stud Alcohol 2000; 61: 652-656.
    5. Theobald H, Johansson S-E, Bygren L-O, Engfeldt P. The effects of alcohol consumption on mortality and morbidity: a 26-year follow-up study. J Stud Alcohol 2001; 62: 783-789.
    6. Shaper AG. Mortality and alcohol consumption. Non-drinkers shouldn’t be used as a baseline. BMJ 1995; 310: 325.

    Lars Breimer, docent, överläkare, Laboratoriemedicinska kliniken, Örebros universitetssjukhus

    Jäv:

  • Replik till Unne Stenram

    2016-02-23 15:26 | Kollegan Unne Stenram refererar till en artikel i The Lancet och menar att artikeln visar på att alkoholkonsumtion inte ger någon positiv hälsoeffekt. Denna artikel är också bedömd av International Scientific Forum on Alcohol Research vid Boston University som jag nämnt i mitt tidigare inlägg (http://www.bu.edu/alcohol-forum/ ). Deras slutsats av studien är följande:
    ”The Forum concluded that even though the study includes information from many countries, it is not possible from such data to determine net health effects of alcohol consumption that are applicable to people everywhere. Their analytic results cannot be used, as the authors suggest, to “support global health strategies,” although they may surely be useful for developing “national initiatives to reduce harmful alcohol use,” especially for lower-income countries.”
    Även referens 44 (med 155 författare!!) har bedömts av 15 experter i detta forum och man är mycket kritisk till de slutsatser som dras av studien. Så säger man t ex Thus, this ADH1b allele violates the assumptions required for a variable for Mendelian randomization and would be inappropriate for judging the effects of alcohol on CVD.

    Bengt Fagrell, Prof. emeritus, Karolinska Institutet, Pensionär

    Jäv:

  • Dåligt exempel

    2016-02-26 12:57 | Den sk WHI studien rörande hormonersättning(ref 8) anges i artikeln som ett "särkilt slående exempel" på att flera välgjorda observationsstudier kan visas vara helt fel efter att en randomiserad studie gjorts. Detta dåliga val av exempel tyder på okunnighet om den forskning, reanalys, tillrättaläggande av fel i WHI mm som har ägt rum de senaste dryga 10 åren. WHI är ett exempel på en randomiserad studie med fel patientgrupp (vad gäller sjuklighet, ålder, brist på symtom etc), fel hormonersättning, felaktiga analyser. Då hjälper inte randomiseringen. Jag hoppas att författarna är lite bättre pålästa gällande det övriga i artikeln

    Peter Smith, öl, Kvinnosjukvården Gävle

    Jäv:

  • Alkoholens hälsoeffekter ytterst tveksamma, sammantaget ställer drogen till ett enormt elände

    2016-03-27 12:43 | Jag är mycket fascinerad av forskningen om alkoholens positiva effekter. Det finns stora likheter med dessa rapporter och tobaksindustrins förnekelse av tobakens skadeverkningar. Sammantaget har alkoholen förödande konsekvenser, är inblandad i t ex majoriteten av mordfall och misshandel, förkortar livet för de med kraftigt missbruk, etc, etc. Visst, alkoholhaltiga drycker innehåller antioxidanter, men det gör även många frukter och grönsaker. Men mig veterligt har inte de som mördar och misshandlar alldeles dessförinnan druckit en frukt eller grönsaksdrink. Jag tycker det är helt uppenbart att rapporter om att alkohol är nyttigt haussas upp för att lindra den bildade medelklassens dåliga samvete över sitt eget salongsdrickande. Nikotin har också positiva effekter, det skyddar mot Parkinson. Men skulle någon läkare eller forskare drömma om att förorda rökning som behandling för de som har risk att utveckla denna sjukdom? Idag 27 mars skriver också DN a propos alkoholens eventuella hälsonytta att kanadensiska forskare synat 87 studier om alkoholens positiva effekter på medellivslängden. I 74 av studierna fanns en allvarlig felkälla, måttlighetsdrickare jämfördes med personer som inte alls dricker alkohol, många i den gruppen har dålig hälsa och lever av den anledningen kortare. De 13 återstående studierna saknade denna felkälla, och då fann man inte heller någon positiv effekt av alkohol på medellivslängden. Artikeln finns i Journal of Studies on Alcohol and Drugs.

    Sven Román, Barn och ungdomspsykiater, BUP Mora

    Jäv: Jag har inget emot alkohol, njuter gärna ibland av ett glas vin eller en öl, och ibland även lite mer.

  • Lätt till måttlig alkoholkonsumtions positiva hälsoeffekter hos medelålders och äldre personer är bevisad!

    2016-03-29 12:59 | Åter igen ifrågasätts den dokumenterade positiva effekten av en regelbunden lätt till måttlig konsumtion av alkohol hos medelålders och äldre personer, och nu av en barn- och ungdomspsykiater. Vi är nog alla fullt medvetna om alkoholens negativa effekter som kollegan pekar på, men då rör det sig oftast om hög konsumtion hos personer som är yngre än 60 år.
    När det så gäller den studie som kollegan nu refererar till så råder jag även dig att gå in på International Scientific Forum on Alcohol Research vid Boston University, som jag nämnt i mitt tidigare inlägg (http://www.bu.edu/alcohol-forum/reviews/). Här kommenteras nämligen redan den aktuella studien, och deras slutsats av den är följande:
    ”The biased selection of studies that are included undermines the value of the paper, but more importantly promulgates misinformation in the name of appropriate scientific method.
    The Forum concludes that the overwhelming body of observational scientific data, as well as an immense number of experimental studies, support the contention that, for most middle-aged and older men and women who choose to do so, the regular consumption of small amounts of an alcoholic beverage can be considered as one component of a “healthy lifestyle.” Such a habit has been shown to be associated with a lower risk of cardiovascular disease and of total mortality.”

    Bengt Fagrell, Prof. emeritus, Karolinska Institutet, Pensionär

    Jäv:

  • Tar mig friheten att vidhålla min ståndpunkt, fast jag är barn och ungdomspsykiater

    2016-03-29 14:58 | Bengt Fagrell, ditt raljerande av att jag som barn- och ungdomspsykiater ifrågasätter forskning om alkohol säger mer om dig än om mig. Uppenbarligen är detta ett minst sagt minerat område, det framgår med all önskvärd tydlighet av dessa kommentarer. Du har ju redan dissat den kanadensiska studien, men för de som inte läst artikeln i DN och som tycker att en läkare som specialiserat sig till barn och ungdomspsykiater ändå kan få delta i denna diskussion, så menar de kanadensiska forskarna att de som lever längst är de som dricker alkohol "mycket sällan". Här finns DN:s artikel: http://www.dn.se/arkiv/dn-nyheter/forskare-ifragasatter-nyttan-med-alkohol/. Framtida studier får väl utvisa om alkohol har någon hälsoeffekt, jag tycker det finns många anledningar att starkt betvivla detta.

    Sven Román, Barn och ungdomspsykiater, BUP Mora

    Jäv:

  • Alkoholens psykologiska effekter

    2016-03-29 15:58 | Alkoholens psykologiska effekter kan förvisso bli både positiva som negativa. Som psykolog anser jag dock att man inte bara ska se på de fysiologiska effekterna. Balanserade bedömningar är väl ändå bäst? PS I slutet på 1970-talet testade Hans-Olof Lisper vid Psykologiska Institutionen i Uppsala alkoholens effekter på bilkörning. Efter fältstudier fann han att 4 cl whisky gjorde att en bilkörare körde säkrare (mer avslappnat?) än en nykter. Det blev ett himla bråk. "Publicera inte detta! Svenska folket kan inte hantera sådana forskningsresultat!".

    Sigvard Lingh, Psykolog, Psykologverksamheten i Uppsala

    Jäv:

  • I låg dos skärper alkohol uppmärksamheten

    2016-03-29 17:08 | Du har helt rätt, Sigvard Lingh. Detta är också anledningen till att alkohol klassas som ett dopningspreparat. OS första dopningsfall var den svenske moderne femkamparen Hans-Gunnar Liljenvall. 1968 hade olympiska kommittén för första gången satt upp regler för dopning. Alkohol var förbjudet om det befanns att idrottaren hade en högre halt än 0,5 promille i blodet. Inför lagtävlingens skytte var det många som drack alkohol, eftersom lite etyl gjorde dem mer avspända och förbättrade skyttet. Fransmännen tog var sitt glas vin, svenskarna drack två öl. Liljenvall testades tidigt, det togs bara ett test, och han hade över 0,5 promille i blodet. Sverige diskvalificerades och fick lämna ifrån sig bronsmedaljen. Många droger har positiva effekter i lågdos, till exempel använder vi lågdos av amfetaminliknande substanser vid ADHD-behandling. Jag själv förskriver flera sådana recept dagligen. Barnen och ungdomarna får ungefär 1/50-del av en missbruksdos, och med ett dosfritt intervall under minst halva dygnet. Alkohol har alltså positiva effekter, och är definitivt många gånger väldigt trevligt i sociala sammanhang (och ibland också mindre trevligt). Icke förty, jag är tveksam till de hälsobringande effekterna, framför allt vid en måttlig dos. Kanske kan det vid en låg dos ha de positiva effekter som det ena forskarlägret hävdar.

    Sven Román, Barn och ungdomspsykiatri, BUP Mora

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Wikström svarar
på styrningskritik

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. () 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Annons Annons

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016