Annons
Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Nya riktlinjer för fettlever fokuserar på tidig upptäckt

Kommentaren 20 FEB 2017 Fettlever har blivit världens vanligaste leversjukdom. Nya riktlinjer från tre stora europeiska organisationer presenterades nyligen. I riktlinjerna rekommenderas flera insatser för riskgrupper. I Sverige kan riskstratifiering med icke-invasiva system för att identifiera patienter med hög risk för skrumplever vara en väg framåt. (1 kommentar)

Vårdens egna behov måste styra kunskapsutvecklingen

Kommentaren 14 FEB 2017 Svenska läkaresällskapet, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och en arbetsgrupp inom Kungliga vetenskapsakademien har gemensamt tagit initiativ till ett idéprogram för kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården.  ()

Värdebaserad radiologi – från effektivitet till nytta

Kommentaren 07 FEB 2017 Värdebaserad radiologi innebär att fokus flyttas från radiologisk teknik och effektivitet till patientnytta – och därmed från produktion till värde. Utgångspunkten är att följa evidensbaserade vårdprogram, strukturerade vårdflöden och vård i multidiciplinära team. ()

Vårdcentrum kan ge fördelar – men inte nödvändigtvis

Kommentaren 01 FEB 2017 Det finns goda skäl för att uppmuntra centralisering av utredning och behandling av sjukdomar. Centrum bör vara inkluderande och ansvara för att den samlade verksamheten inom ett geografiskt område håller hög kvalitet, inte bara inom institutionens väggar. (2 kommentarer)

Den globala sjukdomsbördan har både minskat och ökat

Kommentaren 20 JAN 2017 Lancet har publicerat ett specialnummer där en uppdatering av den globala sjukdomsbördan presenteras. Uppdateringen gäller 1980–2015, med resultat från 195 länder. Dödlighet, funktionsnedsättning, betydelsen av riskfaktorer och uppfyllande av FN:s hållbarhetsmål har analyserats. Resultaten finns tillgängliga på internet för analys och policyutveckling. ()

Metabol kirurgi är en effektiv behandling vid typ 2-diabetes

Kommentaren 09 JAN 2017 Med metabol kirurgi menas obesitaskir­urgi som behandling av metabol sjukdom, bl a typ 2-diabetes. Metabol kirurgi har multipla verkningsmekanismer utöver viktnedgång. Evidens pekar på att typ 2-diabetes är en indikation för kirurgi, även vid BMI <35. Det finns behov av nya nationella riktlinjer för denna indikation. ()

Nu finns riktlinjer för patienters medverkan i klinisk undervisning

Kommentaren 19 DEC 2016 Patienters medverkan i klinisk undervisning bygger på frivilligt informerat samtycke, och patienters önskan om att studenter inte ska delta i vården ska respekteras. Detta framgår av de nya etiska riktlinjer för patientmedverkan i klinisk undervisning som Läkaresällskapet och Svensk sjuksköterskeförening har publicerat tillsammans. ()

De nya cancerläkemedlen bör ges med individanpassad dos

Kommentaren 06 DEC 2016 Flertalet nya cancerläkemedel ges per­oralt i daglig dos. Därmed ökar sannolikt betydelsen av farmakokinetisk variabilitet, såsom absorption och metabolism. Individualiserad dosering baserad på koncentrationsbestämning och farmakogenetiska analyser kan förväntas bidra till effektivare och säkrare behandling. (3 kommentarer)

Robotkirurgi på bred front – utan evidensbaserad grund

Kommentaren 30 NOV 2016 Robotkirurgi införs nu brett i Sverige. Fem HTA-utredningar gällande olika relevanta indikationer har alla visat otillräckligt vetenskapligt stöd för tydlig patientnytta.  ()

Öppna data kan öka kunskapsmassan och motverka fusk

Kommentaren 26 OKT 2016 Öppna data från kliniska prövningar och andra studier gör det möjligt att utvinna mer kunskap, minskar risken för snedvridning (bias) och kan motverka fusk. Krav på öppna data ställs nu av EU liksom av flera forskningsfinansiärer och vetenskapliga tidskrifter. (2 kommentarer)

Hälsosamma levnadsvanor i fokus för nya riktlinjer

Kommentaren 20 OKT 2016 I de nya europeiska riktlinjerna för kardiovaskulär prevention har hälsosamma levnadsvanor fått större betydelse än tidigare. Allmänläkaren förblir nyckelpersonen, men även sjuksköterskor och andra yrkesgrupper bör delta i det preventiva arbetet. ()

Steg mot rationell introduktion av nya läkemedel i Sverige

Kommentaren 19 OKT 2016 Nya dyra läkemedel måste utvärderas kritiskt av ojävig expertis innan de introduceras i den svenska hälso- och sjukvården, och upphandlingen bör göras på nationell bas för att få en rimlig prissättning. ()

Överlevare efter barncancer behöver särskild uppföljning

Kommentaren 06 OKT 2016 Ett nytt nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer har publicerats. I dag lever drygt 80 procent fem år efter diagnos. Antalet biverkningar ökar med tiden efter avslutad behandling, och totalt drabbas 60–80 procent av minst en typ av biverkan. ()

God prognos vid alkohol­beroende, men få söker vård

Kommentaren 04 OKT 2016 Ansvariga vårdpolitiker bortser från de önskemål som personer med alkoholberoende har om var de ska få behandling. Mycket få vill vända sig till socialtjänsten, som dock har huvudansvaret för behandling i Sverige. I flertalet fall skulle alkoholproblem kunna behandlas i primärvården. ()

Teamarbete präglar sjukvården allt mer

Kommentaren 22 SEP 2016 Ny kunskap och erfarenhet kring team­arbete håller på att etableras i Sverige. Utmaningen är dock att överföra det som tränas till vardagspraxis. Modeller för hur icke-tekniska färdigheter såsom kommunikation och ledarskap kan tillämpas i såväl akuta situationer som rutinsituationer behöver beforskas mer. (1 kommentar)

»Nej« till surrogat­moderskap i Sverige

Kommentaren 20 SEP 2016 Utredningen om ut­ökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet säger nej till surrogatmoderskap i Sverige, både kommersiellt och altruistiskt. Utredningen föreslår också bland annat att behandlingar med enbart donerade könsceller liksom behandling med befruktade donerade ägg bör tillåtas. ()

Fetma är inte självklart skadlig hos alla individer

Kommentaren 06 SEP 2016 Det finns en rad paradoxer med fetma, bl a att icke-kirurgisk fetmabehandling inte kunnat reducera kardiovaskulär sjukdom trots gynnsam riskfaktorförbättring. ”Metabolt frisk fetma” kan vara en undergrupp som är värd närmare studier för att undersöka heterogenitet för fetma och risk för kardiovaskulär sjukdom. ()

ATLS – tragedi vändes till internationell framgång

Kommentaren 23 AUG 2016 ATLS, som är ett strukturerat sätt att omhänderta och behandla patienter med trauma, har funnits i Sverige i 20 år och har kommit att helt förändra arbetssätten i traumarummet. Troligen finns mycket att lära av hur konceptet infördes och spreds. ()

Kontaktallergi mot ortopediska metallimplantat är svårbedömd

Kommentaren 20 JUL 2016 Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. ()

Sakubitril–valsartan är en ny hörnsten i hjärtsviktsterapin

Kommentaren 14 JUL 2016 Sakubitril–valsartan är ett nytt läkemedel för behandling av hjärtsvikt som ersätter ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare. Sakubitril–valsartan ökar endogena nivåer av BNP, som är en adaptiv kompensatorisk natriuretisk peptid. (2 kommentarer)

Antibakteriella ämnens roll i resistensutveckling

Kommentaren 11 JUL 2016 Ökande antibiotikaresistens motiverar åtgärder på flera plan. Många antibakteriella ämnen kan selektera för antibiotikaresistens. Kunskapen kring såväl nytta som risker med antibakteriella produkter måste stärkas. Antibakteriella produkter bör användas evidensbaserat, med stöd av den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresi­stens. (1 kommentar)

Barnets rättigheter i sjukvården kan säkerställas av läkaren

Kommentaren 01 JUL 2016 Vem som bestämmer i medicinska beslut som rör barn regleras på olika sätt i de nordiska länderna. Lika viktigt som att läkarprofessionen står som garant för den medicinska kvaliteten är att läkaren ser till att barnet får komma till tals och får faktiskt inflytande i beslutet. ()

Kliniskt bruk av oprövade metoder är juridiskt reglerat

Kommentaren 16 JUN 2016 Utrymmet för användning av oprövad behandling är rättsligt reglerat. Föreställningen att forskningsbegreppets påstådda vaghet skapar ett oreglerat utrymme för innovativ användning av oprövad behandling tycks bygga på en missuppfattning av det juridiska regelverkets struktur.  (1 kommentar)

Strikt indikation krävs för partiella proteinhydrolysat

Kommentaren 14 JUN 2016 Många barn rekommenderas i dag av oklar anledning modersmjölksersättning baserad på partiellt proteinhydrolysat, ofta på grund av normala omställningsproblem i början av livet. Detta saknar vetenskapligt stöd, och långsiktiga effekter av dessa ersättningar är ännu ofullständigt undersökta. ()

Hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är vanligt

Kommentaren 30 MAJ 2016 Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. ()

Svenska kvalitetsregister slår hål på larmrapporter

Kommentaren 21 APR 2016 Många larmrapporter grundar sig på litet studieunderlag där risken för slumpfynd är stor och hänsyn inte tagits till möjliga förväxlingsfaktorer. Här ges tre exempel där resultat i en ursprunglig studie inte kunnat replikeras i studier baserade på svenska kvalitetsregister i kombination med andra register. ()

Blod i urin – allt är en fråga om mängd

Kommentaren 18 APR 2016 Mikrohematuritestning har spelat ut sin roll som hjälpmedel i diagnostiken. Nästan var 10:e patient med makrohemat­uri har blåscancer vid utredning. Makrohematuri är därmed ett av de allvarligaste alarmsymtomen korrelerade till cancer. ()

Patientsäkerheten kräver bättre legitimationsprocess

Kommentaren 08 APR 2016 Alltför många utlandsutbildade läkare blir underkända i AT-prov efter allmäntjänstgöring (AT). Förstärkt introduktionsutbildning och fortsatt krav på AT fordras för tillfredsställande patientsäkerhet, skriver Pernilla Hultberg och Ingvar Karlberg. (2 kommentarer)

Friskas obenägenhet att ta medicin är underskattad

Kommentaren 31 MAR 2016 Många kan tänka sig att ta ett läkemedel som förlänger livet, men det finns stor variation i hur stor nytta som krävs för att bortse från olägenheten att medicinera. (2 kommentarer)

Sepsis – nya definitioner och kriterier föreslås

Kommentaren 24 MAR 2016 Nya definitioner av och kriterier för sepsis och septisk chock har föreslagits. Allvarlighetsgraden har höjts, och sepsissyndromet definieras nu som livshotande organsvikt orsakad av ett stört systemiskt svar på infektion. Kriterierna har förenklats något, men begränsningar kvarstår. (3 kommentarer)

Livmodertransplantation kräver etisk genomlysning

Kommentaren 24 MAR 2016 En förutsättning för att man inom rutinsjukvården ska eller inte ska kunna erbjuda livmodertransplantation är att man genomfört en noggrann etisk analys, skriver Niels Lynøe. ()

Suicidpreventionen kan bli evidensbaserad och effektiv

Kommentaren 22 MAR 2016 Nu finns väl underbyggda riktlinjer för hur kliniker ska bemöta suicidnära patienter. Riktlinjerna är utarbetade av Aeschigruppen och baserade på suicidalitetens psykologi och i harmoni med patientcentrerad vård. (7 kommentarer)

Zikavirus – gammalt virus får nytt liv i nytt ekosystem

Kommentaren 09 MAR 2016 Zikavirusepidemin i Amerika är ännu utom kontroll. Orsaken är att zikavirus kommit till en kontinent där det inte finns någon bakgrundsimmunitet i befolkningen. Att den snabbt expanderande asiatiska tigermyggan visat sig vara involverad i spridningen av viruset är oroande. ()

Bättre regelverk behövs för medicintekniska produkter

Kommentaren 09 MAR 2016 För nya medicintekniska produkter saknas det tydliga regelverk som gäller för introduktion av nya läkemedel. Härmed finns heller inga krav på stora, välgjorda randomiserade registreringsstudier för att utvärdera patientnyttan. Läkemedelsavgivande ballonger för behandling av benartärsjukdom är ett exempel. ()

Introduktion av biosimilarer kräver noggrann övervakning

Kommentaren 03 MAR 2016 En biosimilar är en mycket lik, men inte en identisk, kopia av ett biologiskt läkemedel. Olika uppfattningar råder om grad av likhet och huruvida heltäckande kliniska prövningar före rutinmässig klinisk användning är nödvändiga. ()

Nya rön kan förklara debut av diabetes vid pankreascancer

Kommentaren 24 FEB 2016 Ny molekylärbiologisk forskning kan förklara diabetesdebut vid pankreascancer, och den nya kunskapen om adrenomedullin kan ge bättre och mer riktad behandling av diabetes samt screening för pankreas­cancer. (1 kommentar)

Analysera, lyssna, åtgärda, be om ursäkt och lära

Kommentaren 10 FEB 2016 Oredlighetsärendet på Karolinska institutet/Karolinska universitetssjukhuset visar på strukturella patientsäkerhetsproblem. Stora likheter finns med andra skandaler både inom och utanför sjukvård. Säkerhet skapas genom riskanalys, korrekt omhändertagande av varningssignaler, korrekta åtgärder, beredskap att erkänna fel och förmåga att dra lärdom av det inträffade. (1 kommentar)

Otillräcklig kunskap om lindrig TSH-stegring under graviditet

Kommentaren 05 FEB 2016 Övertygande bevis saknas för att subklinisk hypotyreos innebär ökad risk för graviditetskomplikationer och skadlig fosterutveckling. I väntan på att kunskapsläget förbättras kan inte bred screening för sköldkörtelsjukdom under graviditet rekommenderas. (1 kommentar)

Nya tekniker kan förändra sjukvården radikalt

Kommentaren 05 FEB 2016 Många patienter blir inte bättre av sina mediciner, vilket för sjukvården medför enorma kostnader för mediciner och läkemedelsutveckling. Nya tekniker för tidig och individualiserad diagnostik och terapi kan bidra till att lösa detta problem och medföra radikala förändringar av sjukvården. (3 kommentarer)

Ebolaepidemin – få smittade men många indirekt drabbade

Kommentaren 21 JAN 2016 För ebola har stort fokus legat på de smittade. Utöver de smittade är en stor grupp människor, ofta mångdubbelt fler, indirekt drabbade. Vid nya utbrott av ebola eller liknande sjukdomar bör fokus även ligga på att ­minska effekterna hos de indirekt drabbade. ()

Transfundera i tid vid trauma

Kommentaren 18 JAN 2016 Kritisk blödning ska ersättas med erytrocyter, plasma och trombocyter, vilka bör balanseras i ett förhållande som närmar sig 1:1:1 för att efterlikna helblod. Tillägg av fibrinogenkoncentrat krävs för att återställa adekvata plasmakoncentrationer. Denna kombinationsbehandling bör startas så tidigt som möjligt. ()

Väntetider i cancervården är en patientsäkerhetsfråga

Kommentaren 07 JAN 2016 Väntetiderna i svensk cancervård är generelllt långa och de regionala skillnaderna stora – en bortglömd del av patientsäkerhetsarbetet. ()

Skärpt blodtryckskontroll ger resultat hos högriskpatienter

Kommentaren 17 DEC 2015 Patienter med hypertoni och hög risk för kardiovaskulära komplikationer drabbas av färre hjärt–kärlhändelser och lägre total mortalitet med ambitiös blodtryckskontroll och målvärde för systoliskt blodtryck <120 mm Hg, visar den amerikanska studien SPRINT. (5 kommentarer)

Hantering av oredlighet i svensk forskning måste förbättras

Kommentaren 15 DEC 2015 Oroande tecken tyder på att oredlighet i forskning är ett ökande problem internationellt och därmed sannolikt även i Sverige. Sveriges liberala tradition vad gäller utredning och hantering av misstänkt oredlighet i forskning måste skärpas. ()

Intervju­instrument ger ingen säker bedömning av suicidrisk

Kommentaren 08 DEC 2015 Intervjuinstrument kan inte användas för att förutsäga suicidhandlingar. Instrumenten kan dock användas för träning av oerfaren personal. Suicidriskbedömning bör utgå från en omsorgsfull och grundlig klinisk intervju. (1 kommentar)

Diagnostiska fel nytt fokus för IOM-rapport

Kommentaren 07 DEC 2015 Diagnostiska fel är vanligt förekommande men har hittills inte uppmärksammats tillräckligt i patientsäkerhetsarbetet. En rapport från amerikanska Institute of Medicine (IOM) sammanfattar kunskapsläget och ger råd om fortsatt arbete.  (1 kommentar)

Endovaskulär behandling bra vid akut ischemisk stroke

Kommentaren 02 DEC 2015 Under den senaste tiden har flera studier publicerats där endovaskulär behandling som tilläggsbehandling till systemisk trombolys jämförts med intravenös trombolys. Nyligen publicerades en metaanalys av interventionell behandling vid stroke. Neurointervention plus systemisk trombolys gav bättre utfall än enbart systemisk trombolys. ()

Stor utmaning att informera om risker med fetma under graviditet

Kommentaren 24 NOV 2015 I dag är 38 procent av kvinnor som föder barn i Sverige överviktiga eller feta i tidig graviditet. Jämfört med normalviktiga har de ökad risk för en rad graviditets- och förlossningskomplikationer. Populationsbaserade randomiserade studier av interventioner för att förbättra graviditetsutfallen hos feta kvinnor är angelägna. ()

Svårt att säkert fastställa ålder hos asylsökande barn

Kommentaren 12 OKT 2015 Många ensamkommande asylsökande ungdomar saknar dokument som kan styrka deras ålder. Medicinsk åldersbedömning baserad på röntgen av handled och visdomständer har fått stor spridning när myndigheter ifrågasätter den ålder unga asylsökande uppger. Stora felmarginaler gör dock metodernas informationsvärde högst begränsat. Åldersbedömningar baserade på psykosociala metoder bör prövas och utvärderas. (6 kommentarer)

Läkemedel mot parasiter ger miljontals människor bättre hälsa

Kommentaren 05 OKT 2015 2015 års Nobelpris i fysiologi eller medicin belönar för första gången upptäckter av nya läkemedel mot svåra parasitsjukdomar. De nya läkemedlen ger helt nya möjligheter till behandling av malaria, flodblindhet och lymfatisk filariasis (elefantiasis). Dessa läkemedel räddar liv, ökar livskvaliteten och ger stora hälsoekonomiska vinster i framför allt de fattigaste delarna av världen. ()