Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CCYE Läkartidningen 23–24/2013
Lakartidningen.se 2013-05-24

Vården av papperslösa innebär laglig diskriminering i Sverige Svensk sjukvård bedrivs i parallella system med vitt skilda förutsättningar

Thomas Flodin, ordförande, Etik- och ansvarsrådet, Sveriges läkarförbund, Stockholm
thomas.flodin@slf.se

Sammanfattat

Vården av gömda och papperslösa bedrivs i dag i ett parallellt sjukvårdssystem. 

Trots ett långvarigt opinionsarbete för att skapa vård på lika villkor, kommer detta sjukvårdssystem sannolikt att finnas kvar de kommande åren.

Sedan flera år finns i Sverige ett parallellt sjukvårdssystem för s k gömda och papperslösa, dvs personer som saknar giltiga handlingar för att få vistas i landet. Gruppens storlek är av naturliga skäl svår att exakt beräkna men uppskattas vara någonstans mellan 10 000 och 35 000 personer. 

Vård till vuxna i denna grupp begränsas till »vård som inte kan anstå«, ett begrepp som inte är enkelt att definiera eller använda i praktisk sjukvård. De som söker vård omfattas inte heller av några ekonomiska subventioner utan förväntas betala den faktiska kostnaden för vården. 

Eftersom dessa personer lever marginaliserat under mycket begränsade ekonomiska villkor, utgör kravet på full betalning ofta ett effektivt hinder för tillgången till all offentlig vård.

En intensiv debatt har de senaste åren pågått om det moraliskt och etiskt tveksamma i att tvinga sjukvårdens personal att genom diskriminering bryta mot sin yrkesetik. Av Läkarförbundets etiska regler framgår tydligt att läkaren »ska aldrig frångå principen om män-niskors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande«. 

Sverige har även kritiserats av FN:s rapportör för mänskliga rättigheter, Paul Hunt, för sin mycket restriktiva hållning till vård för papperslösa och gömda [1]. Det har på goda grunder ifrågasatts om Sverige lever upp till kraven i de internationella konventioner som undertecknats.

Debatten ledde 2010 till att en statlig utredning om vård för denna grupp tillsattes. Våren 2011 presenterades utredningens förslag [2]. Utredningens slutsats var att vård borde ges på lika villkor utan diskriminering. Skälen som angavs var vikten av att leva upp till internationella åtaganden inom området mänskliga rättigheter. Därtill betonades principen om bästa möjliga hälsa för alla. 

Vidare bör lagstiftningen inte stå i strid med centrala etiska principer. All vård bör ges med samma krav på dokumentation, kvalitet och möjlighet till uppföljning. Man fastslog att all vård i Sverige bör ges öppet.

Utredningens förslag möttes med blandade känslor. De som länge kämpat för lika rätt till vård såg fram emot ett snabbt genomförande. 

Från regeringens sida reagerade man med tveksamhet och tystnad. Det framgick efter några månader att utredningen inte skulle skickas ut på remiss. 

Våren 2012 presenterades en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet där vård av papperslösa ingick. Överenskommelsen innebär att vård inte heller i fortsättningen kommer att ges på lika villkor. 

En viss förbättring föreslogs dock då vuxna papperslösa jämställs med asylsökande, som sedan tidigare har rätt till subventionerad sjukvård »som inte kan anstå«. I departementspromemorian [3] anges att varje läkare själv får bedöma om det föreligger ett behov som inte kan anstå. 

Förslaget har mött kraftig kritik från många håll men kommer ändock att genomföras från och med 1 juli 2013.

Den svenska sjukvården kommer därför även under de närmaste åren att bedrivas i olika system med vitt skilda förutsättningar. Ett officiellt offentligt finansierat system, där majoriteten av landets innevånare får sin vård. Ett annat system på hemliga adresser, där frivilliga gör beundransvärda insatser för människor som är utsatta på ett sätt som de flesta har svårt att föreställa sig. 

I detta andra system är resurserna begränsade, och dokumentationen inte alltid optimal. De patienter som får vård har många gånger behov som inte kan tillgodoses på ett sätt som vore naturligt i den vanliga vården. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Thomas Flodin deltog som expert i den statliga utredningen om vård för gömda och papperslösa.

Referenser

  1. Hunt P. Mission to Sweden. Report of the Spe-cial Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health: United Nations Gen-eral Assembly, Human Rights Council; 28 Febr. 2007. Report No.: A/HRC/4/28/Add.2.
  2. Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet. Stockholm: Socialdepartementet; 2011. SOU 2011:48.
  3. Departementspromemorian Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Ds 2012:36.

Kommentarer (1)

  • Vård av papperslösa

    2013-05-24 16:39 | Att jämföra utebliven subventionerad sjukvård för personer från utlandet som vistas illegalt i Sverige, med etnisk diskriminering, tycker jag är magstarkt. I vilket annat land har alla världens medborgare rätt till all slags subventionerad sjukvård med samma villkor som de egna medborgarna? Jag tycker det är bra att personer som vistas i Sverige, legalt eller illegalt, har rätt till akut sjukvård, eller "vård som inte kan anstå", som det heter på juridiksvenska, men all vård? Ska en oförsäkrad amerikan kunna få sin överviktsoperation utförd gratis i Sverige? En ryss? En japan? En uzbek?

    Genom att inte verkställa avvisningsbeslut av personer som saknar rätt att stanna i Sverige, skapas två parallella samhällen. Det är inte humant. De som hjälper dessa personer att hålla sig undan hjälper på samma sätt till att understödja dessa två paralla samhällen. I debatten ligger en underliggande misstro mot de beslut som fattas av Migrationsverket. Om man anser att Sverige bör ha helt fri invandring, bör man verka för detta. Dock bör man fundera på vad det skulle betyda för den svenska välfärdsmodellen. Läs gärna Hanne Kjöllers artikel i DN http://www.dn.se/ledare/signerat/papperslosa-migrationspolitiken-rundas

    Ylva Sandström, distriktsläkare, Boo vårdcentral

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Samtal i grupp kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

bild

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Annons Annons

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

bild

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

bild

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016