Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CCYE Läkartidningen 23–24/2013
Lakartidningen.se 2013-05-24

Vården av papperslösa innebär laglig diskriminering i Sverige Svensk sjukvård bedrivs i parallella system med vitt skilda förutsättningar

Thomas Flodin, ordförande, Etik- och ansvarsrådet, Sveriges läkarförbund, Stockholm
thomas.flodin@slf.se

Sammanfattat

Vården av gömda och papperslösa bedrivs i dag i ett parallellt sjukvårdssystem. 

Trots ett långvarigt opinionsarbete för att skapa vård på lika villkor, kommer detta sjukvårdssystem sannolikt att finnas kvar de kommande åren.

Sedan flera år finns i Sverige ett parallellt sjukvårdssystem för s k gömda och papperslösa, dvs personer som saknar giltiga handlingar för att få vistas i landet. Gruppens storlek är av naturliga skäl svår att exakt beräkna men uppskattas vara någonstans mellan 10 000 och 35 000 personer. 

Vård till vuxna i denna grupp begränsas till »vård som inte kan anstå«, ett begrepp som inte är enkelt att definiera eller använda i praktisk sjukvård. De som söker vård omfattas inte heller av några ekonomiska subventioner utan förväntas betala den faktiska kostnaden för vården. 

Eftersom dessa personer lever marginaliserat under mycket begränsade ekonomiska villkor, utgör kravet på full betalning ofta ett effektivt hinder för tillgången till all offentlig vård.

En intensiv debatt har de senaste åren pågått om det moraliskt och etiskt tveksamma i att tvinga sjukvårdens personal att genom diskriminering bryta mot sin yrkesetik. Av Läkarförbundets etiska regler framgår tydligt att läkaren »ska aldrig frångå principen om män-niskors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande«. 

Sverige har även kritiserats av FN:s rapportör för mänskliga rättigheter, Paul Hunt, för sin mycket restriktiva hållning till vård för papperslösa och gömda [1]. Det har på goda grunder ifrågasatts om Sverige lever upp till kraven i de internationella konventioner som undertecknats.

Debatten ledde 2010 till att en statlig utredning om vård för denna grupp tillsattes. Våren 2011 presenterades utredningens förslag [2]. Utredningens slutsats var att vård borde ges på lika villkor utan diskriminering. Skälen som angavs var vikten av att leva upp till internationella åtaganden inom området mänskliga rättigheter. Därtill betonades principen om bästa möjliga hälsa för alla. 

Vidare bör lagstiftningen inte stå i strid med centrala etiska principer. All vård bör ges med samma krav på dokumentation, kvalitet och möjlighet till uppföljning. Man fastslog att all vård i Sverige bör ges öppet.

Utredningens förslag möttes med blandade känslor. De som länge kämpat för lika rätt till vård såg fram emot ett snabbt genomförande. 

Från regeringens sida reagerade man med tveksamhet och tystnad. Det framgick efter några månader att utredningen inte skulle skickas ut på remiss. 

Våren 2012 presenterades en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet där vård av papperslösa ingick. Överenskommelsen innebär att vård inte heller i fortsättningen kommer att ges på lika villkor. 

En viss förbättring föreslogs dock då vuxna papperslösa jämställs med asylsökande, som sedan tidigare har rätt till subventionerad sjukvård »som inte kan anstå«. I departementspromemorian [3] anges att varje läkare själv får bedöma om det föreligger ett behov som inte kan anstå. 

Förslaget har mött kraftig kritik från många håll men kommer ändock att genomföras från och med 1 juli 2013.

Den svenska sjukvården kommer därför även under de närmaste åren att bedrivas i olika system med vitt skilda förutsättningar. Ett officiellt offentligt finansierat system, där majoriteten av landets innevånare får sin vård. Ett annat system på hemliga adresser, där frivilliga gör beundransvärda insatser för människor som är utsatta på ett sätt som de flesta har svårt att föreställa sig. 

I detta andra system är resurserna begränsade, och dokumentationen inte alltid optimal. De patienter som får vård har många gånger behov som inte kan tillgodoses på ett sätt som vore naturligt i den vanliga vården. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Thomas Flodin deltog som expert i den statliga utredningen om vård för gömda och papperslösa.

Referenser

  1. Hunt P. Mission to Sweden. Report of the Spe-cial Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health: United Nations Gen-eral Assembly, Human Rights Council; 28 Febr. 2007. Report No.: A/HRC/4/28/Add.2.
  2. Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet. Stockholm: Socialdepartementet; 2011. SOU 2011:48.
  3. Departementspromemorian Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Ds 2012:36.

Kommentarer (1)

  • Vård av papperslösa

    2013-05-24 16:39 | Att jämföra utebliven subventionerad sjukvård för personer från utlandet som vistas illegalt i Sverige, med etnisk diskriminering, tycker jag är magstarkt. I vilket annat land har alla världens medborgare rätt till all slags subventionerad sjukvård med samma villkor som de egna medborgarna? Jag tycker det är bra att personer som vistas i Sverige, legalt eller illegalt, har rätt till akut sjukvård, eller "vård som inte kan anstå", som det heter på juridiksvenska, men all vård? Ska en oförsäkrad amerikan kunna få sin överviktsoperation utförd gratis i Sverige? En ryss? En japan? En uzbek?

    Genom att inte verkställa avvisningsbeslut av personer som saknar rätt att stanna i Sverige, skapas två parallella samhällen. Det är inte humant. De som hjälper dessa personer att hålla sig undan hjälper på samma sätt till att understödja dessa två paralla samhällen. I debatten ligger en underliggande misstro mot de beslut som fattas av Migrationsverket. Om man anser att Sverige bör ha helt fri invandring, bör man verka för detta. Dock bör man fundera på vad det skulle betyda för den svenska välfärdsmodellen. Läs gärna Hanne Kjöllers artikel i DN http://www.dn.se/ledare/signerat/papperslosa-migrationspolitiken-rundas

    Ylva Sandström, distriktsläkare, Boo vårdcentral

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons