E-cigaretters huvudsakliga syfte är att leverera nikotin och en rökupplevelse. Marknadsföringen är ofta starkt inriktad mot unga.

Foto: Colourbox

Elektroniska cigaretter (e-cigaretter eller elcigaretter) uppfanns i Kina år 2003 och marknadsförs som ett säkrare alternativ till tobaksrökning, som man dessutom kan ägna sig åt överallt. Effekter på hälsan av aktiv och passiv exponering är föga utforskade, likaså e-cigarettens beroendeskapande potential. 

Det finns risk att e-cigaretter leder till en åternormalisering av rökning och ett stort steg tillbaka i kampen för ett rökfritt samhälle. 

E-cigaretter förekommer i olika former. De kan vara mycket lika traditionella cigaretter men även likna t ex pennor eller leksaker. E-cigaretter består av ett munstycke, ett batteri, en förångare (vaporisatör) och rökvätska. 

Då rökaren suger på munstycket hettas rökvätskan upp och ånga bildas. Vid utandning ser det ut som en rökpuff. Vätska finns både med och utan nikotin; ofta innehåller den smaktillsatser, t ex choklad eller frukt. Huvudingrediensen propylenglykol (samma som i kylarvätska) skapar den rökliknande ångan. Glycerin kan tjäna som komplement eller alternativ till propylenglykol. 

Ingen säker produkt i nuläget

I dagsläget, då marknaden är oreglerad, är e-cigaretter ingen enhetlig eller säker produkt. Både produktens kvalitet och informationen om den varierar: Det finns tekniska problem med läckande behållare, i något fall har de exploderat och orsakat ansiktsskador, det finns risk för oavsiktligt intag och överdosering av nikotin, antingen oralt eller transkutant, och vätskor som sagts vara nikotinfria har ändå innehållit nikotin [1]. 

Nikotin är ett beroendeframkallande nervgift och dödligt i doser på omkring 50 mg för vuxna och 6 mg för barn vid oralt intag [1]. Vätskan som säljs innehåller oftast 0–18 mg/ml, men det finns ampuller som innehåller upp till 36 mg/ml. 

Inte heller nikotinfria vätskor kan betraktas som säkra. Propylenglykol är godkänt som tillsats i födoämnen och kosmetikaprodukter, men det är inte samma sak att inhalera den upphettade substansen. Säkerhetsinstruktioner för industriellt använt propylenglykol varnar för att giftiga gaser kan bildas vid upphettning och avråder från inhalation om detta händer [1]. 

Redan kortvarig exponering för propylenglykol i inomhusluft har visats skapa irritation i ögon, svalg och luftvägar [1]. Långtidsexponering kan öka risken för barn att utveckla astma och allergi [1]. 

Glycerin betraktas som en säker tillsats i mat, men huruvida det därmed är säkert vid inhalation är inte givet, t ex har ett fall av lipoid pneumoni rapporterats hos en e-cigarettrökare [2]. 

Ytterligare ett problem är att e-cigaretterna är utformade för ett långvarigt, kanske livslångt, bruk. Hur det kan påverka hälsan på sikt är okänt. I vilken grad personer i omgivningen påverkas av passiv rök/ånga från e-cigaretter är inte känt, men användning kan medföra utsläpp av nikotin, ultrafina partiklar, propylenglykol och karcinogena substanser (bl a nitrosaminer, akrolein, nickel och krom), dock i mycket lägre nivåer än vid tobaksrökning [1]. 

Att kontrollera e-cigarettens innehåll är svårt. Det är fullt möjligt att använda e-cigaretter för inhalation av såväl illegala droger som läkemedel. Två rapporterade exempel på det senare är tadalafil (mot erektil dysfunktion) och rimonabant (bantningspreparat som drogs tillbaka från marknaden 2009) [1].  

E-cigaretter för tobaksavvänjning

Det finns förhoppningar om att e-cigaretten ska kunna användas för rökavvänjning. De flesta undersökningar är dock små, och ofta är deltagarna rekryterade från e-cigarettföretagens webbplatser. 

En randomiserad studie, publicerad i Lancet, lyfts ofta fram som bevis för att e-cigaretter och nikotinplåster är likvärdiga [3]. Studien involverade 657 personer. Efter 6 månader hade 7,3 procent av e-cigarettanvändarna (21 av 279) slutat med röktobak jämfört med 5,8 procent av dem som fick nikotinplåster (17 av 295); resultaten saknar statistisk signifikans (riskdifferens 1,51: 95 procents konfidensintervall –2,49–5,51). 

Alltså stämmer det att resultatet för e-cigarettanvändarna och nikotinplåsteranvändarna var likartat. Frågan är dock om endera metoden hade någon signifikant effekt på rökstopp över huvud taget i den aktuella populationen. 

Inga studier kring tobaksavvänjning på lång sikt finns. Ett problem är att man vid byte till e-cigaretter behåller rökbeteendet och eventuellt även nikotinberoendet.

Ny marknad med vinstintressen 

E-cigaretter säljs av många olika företag, framför allt via internet, men även i matvaruaffärer och av vissa tobakshandlare. På senare tid har tobaksbolag börjat köpa upp e-cigarettföretag samt startat egna e-cigarettmärken. 

Tobaksbolagen kan nu fritt marknadsföra en ny produkt. I väntan på reglering sker detta på liknande sätt som för cigaretter på 1960-talet: kända personer, smaktillsatser, tecknade serier och sponsring av sport- och musikfestivaler. På internet uppmanas konsumenter att »byta, inte sluta«. Reklamen utlovar att konsumenterna kan röka var de vill, också på arbetsplatser, skolor och sjukhus. 

Det finns oro för att produkterna ska locka fler unga in i ett nikotinberoende eller till och med rekrytera nya tobaksrökare. En rapport från USA visade att var tionde till var femte ungdom som använde e-cigaretter inte hade rökt tidigare [4].  

Läkemedel, tycker Läkemedelsverket 

Läkemedelsverket bedömer att e-cigaretter med nikotin inte ska säljas fritt utan klassas som läkemedel [5]. Eftersom det inte finns några e-cigaretter som är godkända som läkemedel, är försäljning förbjuden. Ett företag som ålagts med försäljningsförbud har överklagat; i väntan på dom har Läkemedelsverkets beslut inhiberats av Förvaltningsrätten. I dag är det således inte tillåtet att sälja nikotininnehållande rökvätska; verkställandet av beslutet är dock uppskjutet.

Läkemedelsverket skriver på sin webbplats att skolpersonal har uppmärksammat dem på att e-cigaretter används av barn, och Giftinformationscentralen rapporterar flera fall där barn drabbats av förgiftningssymtom. 

Folkhälsomyndigheten anser tills vidare att de rökfria miljöerna ska hållas fria även från e-cigaretter, eftersom det kan vara svårt att se skillnad på produkterna och respekten för rökförbudet äventyras. 

Inom EU pågår förhandlingar kring ett nytt tobaksdirektiv, där även e-cigaretter berörs. WHO drar slutsatsen att konsumenter – fram till dess att ett kompetent nationellt tillsynsorgan kan klassa e-cigaretten som säker, effektiv och av acceptabel kvalitet – ska avrådas  starkt från att använda dessa produkter [6].    

Säkerhetskrav måste uppfyllas 

E-cigaretten är en ny produkt vars huvudsakliga syfte är att leverera nikotin och en rökupplevelse. Officiellt förs den ofta fram som en metod för rökavvänjning, men marknadsföringen är starkt inriktad mot unga. E-cigaretter är sannolikt betydligt mindre farliga för rökaren än vanliga cigaretter. Å andra sidan finns ingen annan laglig produkt vars risker är jämförbara med tobaksrökningens risker. 

Vår åsikt är att rökförbud på allmän plats bör gälla för e-cigaretter på samma sätt som för vanliga cigaretter, oavsett nikotininnehåll. Detta bör självklart gälla även sjukhusens tobakspolicy. 

På sikt kan e-cigaretter möjligen ha något att tillföra som rökavvänjningsmedel. Men då krävs forskning av högre kvalitet och att produkterna uppfyller rimliga säkerhetskrav samt att försäljning och marknadsföring sker på ett sätt som är värdigt ett läkemedel med mycket stor beroendeskapande potential. 

Tills vidare anser vi att det inte är lämpligt att som vårdpersonal aktivt rekommendera e-cigaretter [6]. Alla rökande patienter som vill ha hjälp med tobaksavvänjning bör i stället erbjudas evidensbaserade och säkra metoder. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Författarna är styrelsemedlemmar i föreningen Läkare mot tobak.

Läs även:
EU-regler för e-cigaretter klubbade