Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CMWH Läkartidningen 09-10/2014
Lakartidningen.se 2014-02-25

Vem ska ta hand om de allt flera feta? Nu behövs politiska insatser och samarbete inom vården

Stephan Rössner, professor emeritus, Karolinska institutet, Stockholm

stephan@rossner.se

Sammanfattat

Fetmaproblematiken accelererar. Rapporterna om konsekvenserna för hälsa, vård och hälsoekonomi ackumuleras.

Men politikerintresset är lågt, och primärvården är ointresserad.

Detta är dock ett omfattande uppseglande globalt problem, som måste hanteras av politiker och inom vården – och där på ett multidisciplinärt sätt.

Det har blivit alltmera trivialt att iterera oron för fetmaepidemin och dess globala konsekvenser. Gång på gång har det framhållits att detta kommer att bli en av vår tids stora epidemier och att beredskapen för att förebygga är närmast obefintlig och beredskapen för att behandla otillräcklig – och definitivt lågprioriterad. 

För några år sedan skrev jag och Karin Vågstrand en debattartikel i Läkartidningen om vem som hade det strategiska ansvaret för fetmaepidemin [1]. Vi kunde då konstatera att det inte finns något sammanhållet ansvar i Sverige. Vissa landsting beskrev t ex att man »bevakar problematiken och följer utvecklingen«. Speciellt inriktade behandlingsenheter fanns dock knappt någonstans i Sverige.

Sedan dess har ingenting hänt som har förändrat situationen.

Fetmakirurgi framstår därför alltmer som ett behandlingsalternativ, om än reserverat för de tyngsta patienterna. Fetmakirurgin har, med relativt låg komplikationsrisk, betydande hälsofrämjande effekter. Det gäller inte bara fetmans vanligaste följeslagare, metabola syndromet, utan även livskvalitet och vissa tumörformer [2].

SBU:s rapport från hösten 2013 om kostbehandling av fetma är en ambitiös genomgång av det vetenskapliga underlaget för befintliga kostråd. Rapporten sammanfattar vad man redan tidigare anade: i korttidsperspektivet finns vissa skillnader mellan olika behandlingsformer, men efter 2 års uppföljning saknas data som kan belägga huruvida en behandlingsform är bättre än någon annan [3].

Vad som framkommer av rapporten är dock att det egentligen inte spelar någon roll vilken behandlingsform man väljer, flertalet deltagare i behandlingsprogrammen fullföljer dem ändå inte på avsett sätt. I undersökningar där man jämfört långtidsresultaten har det varit möjligt att beräkna en förväntad viktnedgång baserad på utgångsvikten och energiunderskottet över tid. Den bistra verkligheten är att praktiskt taget inga patienter uppnår denna förväntade viktnedgång, vilket med all sannolikhet beror på att patienterna inte gör som de blivit instruerade.

Även om kunskapen om de skilda behandlingsformerna har ökat, kvarstår frågan om vem som ska sköta behandlingen. Primärvården verkar ha sviktat, och intresset förefaller lågt. Fetmakirurgi ses ibland som ett olustigt alternativ. Det finns en osäkerhet beträffande effekten av de befintliga, kommersiella och ofta lekmannaledda programmen – men för praktiskt bruk finns ju i dag egentligen inga alternativ.

Situationen i USA beskrivs i en artikel i New England Journal of Medicine. Författarna anser att primärvården måste ha det framtida ansvaret för att hantera fetmaproblematiken [4]. Detsamma borde rimligtvis gälla även i Sverige. Men allmänläkare identifierar inte problemet och har inte intresse, tid och kompetens för att behandla överviktiga och feta [5, 6]. Läkarutbildningen har traditionellt varit koncentrerad på behandling av akuta sjukdomstillstånd. 

Inför framtiden måste man dock fokusera mer på de kroniska sjukdomarna, som kommer att dominera vårdpanoramat och kräva helt nya utbildnings- och behandlingsstrategier. 

Författarna menar att alla blivande läkare behöver grundläggande fysiologiska kunskaper om fetmans patologi, bättre utbildning i näringslära, kompetens att bl a genomföra motiverande samtal och förmåga att hantera livsstilsfrågor [4].

Fetmaproblematik finns inom praktiskt taget varje klinisk specialitet och handlar inte bara om invärtesmedicin och endokrinologi utan om pediatrik, ortopedi, kirurgi, otorinolaryngologi, lungmedicin, dermatologi och, självfallet, också psykiatri. Kraven på multidisciplinärt samarbete är stora och inkluderar läkare, sköterskor dietister och kuratorer. 

Attityden till problemet måste radikalt förändras. Politiker, vårdadministratörer och vårdpersonal har genom åren uppvisat ett ointresse för att ta fetmaproblematiken på allvar, och konsekvenserna har inte låtit vänta på sig. Fetman har fortsatt att öka i nästan alla ålderskategorier, och dess komplikationer är i dag en tung utgiftspost i vården. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Rössner S, Vågstrand K. Fetmaepidemin – vem har det strategiska ansvaret? Epub 8 jun 2009. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12261
  2. Sjöström L, Lindroos AK, Peltonen M, et al. Life style, diabetes, and cardiovascular risk factors 10 years after bariatric surgery. N Engl J Med. 2004;351:2683-93.
  3. Mat vid fetma. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2013. Rapport nr 218.
  4. Colbert JA, Jangi S. Training physicians to man-age obesity – back to the drawing board. N Engl J Med. 2013;369:1389-91.
  5. Ruser CB, Sanders L, Brescia GR, et al. Identification and management of overweight and obesity by internal medicine residents. J Gen Intern Med. 2005;20:1139-41.
  6. Block JP, DeSalvo KB, Fisher WP. Are physicians equipped to address the obesity epidemic? Knowledge and attitudes of internal medicine residents. Prev Med. 2003;36:669-75.

Kommentarer (8)

  • Intresse och kompetens finns

    2014-02-25 14:53 | Fysioterapeuter/sjukgymnaster är både intresserade av, forskar inom och behandlar konsekvenser av ohälsosamma levnadsvanor, med inriktning mot fysisk aktivitet. Här finns hälsokraft och möjligheter att ta till vara. Se gärna Dagens Medicin, debattartikel av Ingrid Loved, 2014-01-31

    Lena Hedlund, Leg. Fysioterapeut, doktorand, Lunds Universitet

    Jäv:

  • viktnedgång?

    2014-02-26 10:14 | Anledningen till att så få vill arbeta med fetma tror jag bl a är att det är så dåliga resultat på livstilsåtgärder, eller dieter. Rössner skriver ju att inga har effekt på två år. Kan man gå ner i vikt och behålla den? Fokusera på att inte gå upp mer i vikt. Sluta banta.

    Se: http://new.ted.com/talks/sandra_aamodt_why_dieting_doesn_t_usually_work

    Henning Karlsson, ul, föräldraledig

    Jäv:

  • Anställ flera dietister

    2014-02-26 12:44 | Fetma är en global epidemi som drabbar Sverige hårt. Vi dietister har både kunskap och tillvägagångssätt (bland annat MI, motiverande samtal) men vi behöver bli fler ute på hälsocentralerna. Läkare behöver uppmärksamma problemet ytterligare och gärna i ett tidigt skede. Speciellt när det gäller barn som är extra sårbara då fetman tenderar att följa dem resten av livet. Att läkarna uppmärksammar det ytterligare kan sända ringar på vattnet som gör att politikerna reagerar.

    Själv är jag för en sänkt skatt på frukt och grönsaker. Kanske till och med en subventionering. Istället för ROT/RUT bör mat som är bra för hälsan subventioneras, och där finns det inget som slår frukt och grönsaker.

    Mikael Söderberg, leg dietist, Landstinget Gävleborg

    Jäv:

  • Inte en politisk fråga utan en strikt medicinsk

    2014-02-26 17:39 | Om den medicinska vetenskapen orkade ta till sig nya rön så finns det lösningar.

    Jag föreslår att läkare, inkl. prof. Rössner, läser SBU-rapporten Mat vid fetma och särskilt stycket som avhandlar v+iktnedgång hos vuxna.

    Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.

    Min kommentar till ovanstående: Sannolikt är det nog så att LCHF också fungerar på längre tidshorisont än 6 månader om man håller sig till den kosten. Det finns ju inga rimliga medicinska orsaker till att något annat skulle gälla. Parar man sedan denna typ av kost med lämplig motion så ökar ytterligare chanserna till ett gott resultat.

    Per-Gunnar Larsson, f d flygöverläkare, egen

    Jäv:

  • Herrejösses

    2014-02-26 22:56 | Ni kanske ska fråga allmänläkare som Andreas Eenfeldt och Annika Dahlqvist om råd hur man identifierar och behandlar fetma. När ska ni svälja stoltheten som orsakar än mer lidande? Låt folk testa lågkolhydrat i två veckor, vad är det värsta som kan hända? Om man har något som helst intresse av hälsa så kan man rimligen inte ha missat alla solskenshistorier som florerar. Skärp er nån gång!

    Markus Nilsson, Mr, Universitetsbiblioteket i Lund

    Jäv:

  • Felaktigt påstående av Rössner

    2014-02-27 08:35 | Min viktnedgång på elva kilo efter övergång till LCHF-kost är bestående. Mer än två år har gått sedan kostomläggningen. Jag långt ifrån ensam om den erfarenheten. För folkhälsans främjande bör fokus riktas bort från medicinering, till ökad produktion av ekologiska och animaliska livsmedel.

    Christina Johansson, sjuksköterska, Sjukhem

    Jäv:

  • Kausala förklaringsmodeller versus kaloritautologi

    2014-02-27 10:21 | Som naturvetare, kemist, metallurg och ett liv som forskare är det faktiskt obegripligt för mig att professor Rössner, efter sitt eget erkända livslånga misslyckande med att medicinsk behandla fetma som symptom och ett erkännande som i sin förlängning bara lägger skuld på de redan olyckliga, inte kan anamma den kausala förklaringsmodellen som alltid har varit all vetenskaps moder.

    Än mer obegriplig är den uppenbart arroganta inställningen till LCHF som i sin månghövdade kliniska praktik, och nu också med stöd av SBU, uppenbarligen fungerar för många. I denna lyckade praktik omsätts också i mina ögon en mycket rimlig fysiologisk, kausal förklaringsmodell – kolhydrater – insulin –fettinlagring – än den i mina ögon uppenbart meningslösa kaloriräkningshypotesen som just saknar all relevans som vetenskaplig förklaringsmodell. Den senare är och förblir en ren tautologi – dvs en kalori är en kalori.

    Göran Sjöberg, professor, Chalmers

    Jäv:

  • LCHF

    2014-02-27 11:41 | Tyvärr är det många patienter som provat LCHF också, och slutat. Jag har aldrig avrått någon från att prova LCHF. En LCHF-entusiatisk patient hade med sig broschyrer och recept till mig (brukar ju vara tvärtom annars)! Tyvärr gick just hon inte ner i vikt, inte hennes blodsocker- eller lipidvärdena heller.

    Ylva Gefvert, leg dietist, Närhälsan Skövde

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Psykiatriska kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

bild

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. () 26 AUG 2016

bild

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Proposition om donation på väg

Nyheter | En proposition om organdonation planeras att överlämnas till riksdagen under 2017. Det säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström i sitt svar på en skriftlig fråga från Johan Hultberg (M). () 26 AUG 2016

Ännu ett visslarpris till KI-läkarna

Nyheter | De fyra läkare som anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk har fått ett pris för sitt agerande som visselblåsare av Svensk kirurgisk förening. (2 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Hela musiken kräver hela hjärnan

Recension | I boken »Hemisfärernas musik« får läsaren en redovisning av neuroforskning om musik och de delvis motsägelsefulla slutsatserna som olika studier kommer fram till Författaren är en både kliniskt och akademiskt verksam neurolog men också en välutbildad amatörmusiker. »Hela musiken kräver hela hjärnan« är en av insikterna han förmedlar. () 25 AUG 2016

bild

Apropå! Psykologer bör kunna sköta sjukskrivningar

Debatt | Bedömning av arbetsförmåga – och därmed sjukskrivningar av patienter med psykisk ohälsa utan farmakologisk behandling – bör kunna delegeras till psykologer och psykoterapeuter, skriver blivande allmänläkaren Faraidoun Moradi. (8 kommentarer) 25 AUG 2016

bild

Välskriven lärobok anpassad för svensk sjukvård

Recension | Läroboken »Gastroenterologi och hepatologi« är kortfattad men anpassad till den svenska hälso- och sjukvården. Väl värd att läsas av studenter och yngre läkare, skriver Läkartidningens anmälare.  () 25 AUG 2016

Avloppsvatten ska renas från rester av läkemedel med hjälp av enzymer

Nyheter | Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa enzymrening av avloppsvatten i verklig miljö. () 25 AUG 2016

Oro inför skånskt hyrläkarstopp

Nyheter | Skånes psykiatri präglas redan av personalbrist, överbelastning och uppgivenhet. Och tidpunkten för hyrläkarstoppet är olämplig, det menar skyddsombudet Louise Lundberg. (1 kommentar) 24 AUG 2016

IVO kritiserar uteblivet ultraljud

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en förlossningsläkare som inte genomförde ett vaginalt ultraljud vid en planerad kontroll. Detta trots att undersökningen inte hade påverkat det senare förloppet. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Nu är det tid för socialmedicinen

Nyheter | Läkarförbundets folkhälsopolitiska program efterlyser en satsning på socialmedicin, och regeringens prioritering av jämlik hälsa medför också att det behövs fler socialmedicinare. Men samtidigt är antalet aktiva socialmedicinare i Sverige färre än på mycket länge. (1 kommentar) 24 AUG 2016

Den gömda Kennedydottern och synen på funktionsnedsättningar

Kultur | Rosemary Kennedy, syster till president John F Kennedy, hade ett lätt begåvningshandikapp som hennes högpresterande, inflytelserika familj gjorde sitt yttersta för att dölja för omvärlden. En biografi över Rosemary berättar om ett liv i skymundan, försvårat av upprepade övergrepp på initiativ av familjens »friska« medlemmar. () 24 AUG 2016

»Underkänt för Sverige« med endast åtta ST-platser i landet

Nyheter | Landstingen har misslyckats med att utbilda specialister i socialmedicin. Därför behöver staten gå in med starkare styrning. Det säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. () 24 AUG 2016

Jobb i fokus

134 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons