Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CMWH Läkartidningen 09-10/2014
Lakartidningen.se 2014-02-25

Vem ska ta hand om de allt flera feta? Nu behövs politiska insatser och samarbete inom vården

Stephan Rössner, professor emeritus, Karolinska institutet, Stockholm

stephan@rossner.se

Sammanfattat

Fetmaproblematiken accelererar. Rapporterna om konsekvenserna för hälsa, vård och hälsoekonomi ackumuleras.

Men politikerintresset är lågt, och primärvården är ointresserad.

Detta är dock ett omfattande uppseglande globalt problem, som måste hanteras av politiker och inom vården – och där på ett multidisciplinärt sätt.

Det har blivit alltmera trivialt att iterera oron för fetmaepidemin och dess globala konsekvenser. Gång på gång har det framhållits att detta kommer att bli en av vår tids stora epidemier och att beredskapen för att förebygga är närmast obefintlig och beredskapen för att behandla otillräcklig – och definitivt lågprioriterad. 

För några år sedan skrev jag och Karin Vågstrand en debattartikel i Läkartidningen om vem som hade det strategiska ansvaret för fetmaepidemin [1]. Vi kunde då konstatera att det inte finns något sammanhållet ansvar i Sverige. Vissa landsting beskrev t ex att man »bevakar problematiken och följer utvecklingen«. Speciellt inriktade behandlingsenheter fanns dock knappt någonstans i Sverige.

Sedan dess har ingenting hänt som har förändrat situationen.

Fetmakirurgi framstår därför alltmer som ett behandlingsalternativ, om än reserverat för de tyngsta patienterna. Fetmakirurgin har, med relativt låg komplikationsrisk, betydande hälsofrämjande effekter. Det gäller inte bara fetmans vanligaste följeslagare, metabola syndromet, utan även livskvalitet och vissa tumörformer [2].

SBU:s rapport från hösten 2013 om kostbehandling av fetma är en ambitiös genomgång av det vetenskapliga underlaget för befintliga kostråd. Rapporten sammanfattar vad man redan tidigare anade: i korttidsperspektivet finns vissa skillnader mellan olika behandlingsformer, men efter 2 års uppföljning saknas data som kan belägga huruvida en behandlingsform är bättre än någon annan [3].

Vad som framkommer av rapporten är dock att det egentligen inte spelar någon roll vilken behandlingsform man väljer, flertalet deltagare i behandlingsprogrammen fullföljer dem ändå inte på avsett sätt. I undersökningar där man jämfört långtidsresultaten har det varit möjligt att beräkna en förväntad viktnedgång baserad på utgångsvikten och energiunderskottet över tid. Den bistra verkligheten är att praktiskt taget inga patienter uppnår denna förväntade viktnedgång, vilket med all sannolikhet beror på att patienterna inte gör som de blivit instruerade.

Även om kunskapen om de skilda behandlingsformerna har ökat, kvarstår frågan om vem som ska sköta behandlingen. Primärvården verkar ha sviktat, och intresset förefaller lågt. Fetmakirurgi ses ibland som ett olustigt alternativ. Det finns en osäkerhet beträffande effekten av de befintliga, kommersiella och ofta lekmannaledda programmen – men för praktiskt bruk finns ju i dag egentligen inga alternativ.

Situationen i USA beskrivs i en artikel i New England Journal of Medicine. Författarna anser att primärvården måste ha det framtida ansvaret för att hantera fetmaproblematiken [4]. Detsamma borde rimligtvis gälla även i Sverige. Men allmänläkare identifierar inte problemet och har inte intresse, tid och kompetens för att behandla överviktiga och feta [5, 6]. Läkarutbildningen har traditionellt varit koncentrerad på behandling av akuta sjukdomstillstånd. 

Inför framtiden måste man dock fokusera mer på de kroniska sjukdomarna, som kommer att dominera vårdpanoramat och kräva helt nya utbildnings- och behandlingsstrategier. 

Författarna menar att alla blivande läkare behöver grundläggande fysiologiska kunskaper om fetmans patologi, bättre utbildning i näringslära, kompetens att bl a genomföra motiverande samtal och förmåga att hantera livsstilsfrågor [4].

Fetmaproblematik finns inom praktiskt taget varje klinisk specialitet och handlar inte bara om invärtesmedicin och endokrinologi utan om pediatrik, ortopedi, kirurgi, otorinolaryngologi, lungmedicin, dermatologi och, självfallet, också psykiatri. Kraven på multidisciplinärt samarbete är stora och inkluderar läkare, sköterskor dietister och kuratorer. 

Attityden till problemet måste radikalt förändras. Politiker, vårdadministratörer och vårdpersonal har genom åren uppvisat ett ointresse för att ta fetmaproblematiken på allvar, och konsekvenserna har inte låtit vänta på sig. Fetman har fortsatt att öka i nästan alla ålderskategorier, och dess komplikationer är i dag en tung utgiftspost i vården. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Rössner S, Vågstrand K. Fetmaepidemin – vem har det strategiska ansvaret? Epub 8 jun 2009. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12261
  2. Sjöström L, Lindroos AK, Peltonen M, et al. Life style, diabetes, and cardiovascular risk factors 10 years after bariatric surgery. N Engl J Med. 2004;351:2683-93.
  3. Mat vid fetma. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2013. Rapport nr 218.
  4. Colbert JA, Jangi S. Training physicians to man-age obesity – back to the drawing board. N Engl J Med. 2013;369:1389-91.
  5. Ruser CB, Sanders L, Brescia GR, et al. Identification and management of overweight and obesity by internal medicine residents. J Gen Intern Med. 2005;20:1139-41.
  6. Block JP, DeSalvo KB, Fisher WP. Are physicians equipped to address the obesity epidemic? Knowledge and attitudes of internal medicine residents. Prev Med. 2003;36:669-75.

Kommentarer (8)

  • Intresse och kompetens finns

    2014-02-25 14:53 | Fysioterapeuter/sjukgymnaster är både intresserade av, forskar inom och behandlar konsekvenser av ohälsosamma levnadsvanor, med inriktning mot fysisk aktivitet. Här finns hälsokraft och möjligheter att ta till vara. Se gärna Dagens Medicin, debattartikel av Ingrid Loved, 2014-01-31

    Lena Hedlund, Leg. Fysioterapeut, doktorand, Lunds Universitet

    Jäv:

  • viktnedgång?

    2014-02-26 10:14 | Anledningen till att så få vill arbeta med fetma tror jag bl a är att det är så dåliga resultat på livstilsåtgärder, eller dieter. Rössner skriver ju att inga har effekt på två år. Kan man gå ner i vikt och behålla den? Fokusera på att inte gå upp mer i vikt. Sluta banta.

    Se: http://new.ted.com/talks/sandra_aamodt_why_dieting_doesn_t_usually_work

    Henning Karlsson, ul, föräldraledig

    Jäv:

  • Anställ flera dietister

    2014-02-26 12:44 | Fetma är en global epidemi som drabbar Sverige hårt. Vi dietister har både kunskap och tillvägagångssätt (bland annat MI, motiverande samtal) men vi behöver bli fler ute på hälsocentralerna. Läkare behöver uppmärksamma problemet ytterligare och gärna i ett tidigt skede. Speciellt när det gäller barn som är extra sårbara då fetman tenderar att följa dem resten av livet. Att läkarna uppmärksammar det ytterligare kan sända ringar på vattnet som gör att politikerna reagerar.

    Själv är jag för en sänkt skatt på frukt och grönsaker. Kanske till och med en subventionering. Istället för ROT/RUT bör mat som är bra för hälsan subventioneras, och där finns det inget som slår frukt och grönsaker.

    Mikael Söderberg, leg dietist, Landstinget Gävleborg

    Jäv:

  • Inte en politisk fråga utan en strikt medicinsk

    2014-02-26 17:39 | Om den medicinska vetenskapen orkade ta till sig nya rön så finns det lösningar.

    Jag föreslår att läkare, inkl. prof. Rössner, läser SBU-rapporten Mat vid fetma och särskilt stycket som avhandlar v+iktnedgång hos vuxna.

    Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.

    Min kommentar till ovanstående: Sannolikt är det nog så att LCHF också fungerar på längre tidshorisont än 6 månader om man håller sig till den kosten. Det finns ju inga rimliga medicinska orsaker till att något annat skulle gälla. Parar man sedan denna typ av kost med lämplig motion så ökar ytterligare chanserna till ett gott resultat.

    Per-Gunnar Larsson, f d flygöverläkare, egen

    Jäv:

  • Herrejösses

    2014-02-26 22:56 | Ni kanske ska fråga allmänläkare som Andreas Eenfeldt och Annika Dahlqvist om råd hur man identifierar och behandlar fetma. När ska ni svälja stoltheten som orsakar än mer lidande? Låt folk testa lågkolhydrat i två veckor, vad är det värsta som kan hända? Om man har något som helst intresse av hälsa så kan man rimligen inte ha missat alla solskenshistorier som florerar. Skärp er nån gång!

    Markus Nilsson, Mr, Universitetsbiblioteket i Lund

    Jäv:

  • Felaktigt påstående av Rössner

    2014-02-27 08:35 | Min viktnedgång på elva kilo efter övergång till LCHF-kost är bestående. Mer än två år har gått sedan kostomläggningen. Jag långt ifrån ensam om den erfarenheten. För folkhälsans främjande bör fokus riktas bort från medicinering, till ökad produktion av ekologiska och animaliska livsmedel.

    Christina Johansson, sjuksköterska, Sjukhem

    Jäv:

  • Kausala förklaringsmodeller versus kaloritautologi

    2014-02-27 10:21 | Som naturvetare, kemist, metallurg och ett liv som forskare är det faktiskt obegripligt för mig att professor Rössner, efter sitt eget erkända livslånga misslyckande med att medicinsk behandla fetma som symptom och ett erkännande som i sin förlängning bara lägger skuld på de redan olyckliga, inte kan anamma den kausala förklaringsmodellen som alltid har varit all vetenskaps moder.

    Än mer obegriplig är den uppenbart arroganta inställningen till LCHF som i sin månghövdade kliniska praktik, och nu också med stöd av SBU, uppenbarligen fungerar för många. I denna lyckade praktik omsätts också i mina ögon en mycket rimlig fysiologisk, kausal förklaringsmodell – kolhydrater – insulin –fettinlagring – än den i mina ögon uppenbart meningslösa kaloriräkningshypotesen som just saknar all relevans som vetenskaplig förklaringsmodell. Den senare är och förblir en ren tautologi – dvs en kalori är en kalori.

    Göran Sjöberg, professor, Chalmers

    Jäv:

  • LCHF

    2014-02-27 11:41 | Tyvärr är det många patienter som provat LCHF också, och slutat. Jag har aldrig avrått någon från att prova LCHF. En LCHF-entusiatisk patient hade med sig broschyrer och recept till mig (brukar ju vara tvärtom annars)! Tyvärr gick just hon inte ner i vikt, inte hennes blodsocker- eller lipidvärdena heller.

    Ylva Gefvert, leg dietist, Närhälsan Skövde

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016