Annons

Annons
Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CMWH Läkartidningen 09-10/2014
Lakartidningen.se 2014-02-25

Vem ska ta hand om de allt flera feta? Nu behövs politiska insatser och samarbete inom vården

Stephan Rössner, professor emeritus, Karolinska institutet, Stockholm

stephan@rossner.se

Sammanfattat

Fetmaproblematiken accelererar. Rapporterna om konsekvenserna för hälsa, vård och hälsoekonomi ackumuleras.

Men politikerintresset är lågt, och primärvården är ointresserad.

Detta är dock ett omfattande uppseglande globalt problem, som måste hanteras av politiker och inom vården – och där på ett multidisciplinärt sätt.

Det har blivit alltmera trivialt att iterera oron för fetmaepidemin och dess globala konsekvenser. Gång på gång har det framhållits att detta kommer att bli en av vår tids stora epidemier och att beredskapen för att förebygga är närmast obefintlig och beredskapen för att behandla otillräcklig – och definitivt lågprioriterad. 

För några år sedan skrev jag och Karin Vågstrand en debattartikel i Läkartidningen om vem som hade det strategiska ansvaret för fetmaepidemin [1]. Vi kunde då konstatera att det inte finns något sammanhållet ansvar i Sverige. Vissa landsting beskrev t ex att man »bevakar problematiken och följer utvecklingen«. Speciellt inriktade behandlingsenheter fanns dock knappt någonstans i Sverige.

Sedan dess har ingenting hänt som har förändrat situationen.

Fetmakirurgi framstår därför alltmer som ett behandlingsalternativ, om än reserverat för de tyngsta patienterna. Fetmakirurgin har, med relativt låg komplikationsrisk, betydande hälsofrämjande effekter. Det gäller inte bara fetmans vanligaste följeslagare, metabola syndromet, utan även livskvalitet och vissa tumörformer [2].

SBU:s rapport från hösten 2013 om kostbehandling av fetma är en ambitiös genomgång av det vetenskapliga underlaget för befintliga kostråd. Rapporten sammanfattar vad man redan tidigare anade: i korttidsperspektivet finns vissa skillnader mellan olika behandlingsformer, men efter 2 års uppföljning saknas data som kan belägga huruvida en behandlingsform är bättre än någon annan [3].

Vad som framkommer av rapporten är dock att det egentligen inte spelar någon roll vilken behandlingsform man väljer, flertalet deltagare i behandlingsprogrammen fullföljer dem ändå inte på avsett sätt. I undersökningar där man jämfört långtidsresultaten har det varit möjligt att beräkna en förväntad viktnedgång baserad på utgångsvikten och energiunderskottet över tid. Den bistra verkligheten är att praktiskt taget inga patienter uppnår denna förväntade viktnedgång, vilket med all sannolikhet beror på att patienterna inte gör som de blivit instruerade.

Även om kunskapen om de skilda behandlingsformerna har ökat, kvarstår frågan om vem som ska sköta behandlingen. Primärvården verkar ha sviktat, och intresset förefaller lågt. Fetmakirurgi ses ibland som ett olustigt alternativ. Det finns en osäkerhet beträffande effekten av de befintliga, kommersiella och ofta lekmannaledda programmen – men för praktiskt bruk finns ju i dag egentligen inga alternativ.

Situationen i USA beskrivs i en artikel i New England Journal of Medicine. Författarna anser att primärvården måste ha det framtida ansvaret för att hantera fetmaproblematiken [4]. Detsamma borde rimligtvis gälla även i Sverige. Men allmänläkare identifierar inte problemet och har inte intresse, tid och kompetens för att behandla överviktiga och feta [5, 6]. Läkarutbildningen har traditionellt varit koncentrerad på behandling av akuta sjukdomstillstånd. 

Inför framtiden måste man dock fokusera mer på de kroniska sjukdomarna, som kommer att dominera vårdpanoramat och kräva helt nya utbildnings- och behandlingsstrategier. 

Författarna menar att alla blivande läkare behöver grundläggande fysiologiska kunskaper om fetmans patologi, bättre utbildning i näringslära, kompetens att bl a genomföra motiverande samtal och förmåga att hantera livsstilsfrågor [4].

Fetmaproblematik finns inom praktiskt taget varje klinisk specialitet och handlar inte bara om invärtesmedicin och endokrinologi utan om pediatrik, ortopedi, kirurgi, otorinolaryngologi, lungmedicin, dermatologi och, självfallet, också psykiatri. Kraven på multidisciplinärt samarbete är stora och inkluderar läkare, sköterskor dietister och kuratorer. 

Attityden till problemet måste radikalt förändras. Politiker, vårdadministratörer och vårdpersonal har genom åren uppvisat ett ointresse för att ta fetmaproblematiken på allvar, och konsekvenserna har inte låtit vänta på sig. Fetman har fortsatt att öka i nästan alla ålderskategorier, och dess komplikationer är i dag en tung utgiftspost i vården. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Rössner S, Vågstrand K. Fetmaepidemin – vem har det strategiska ansvaret? Epub 8 jun 2009. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12261
  2. Sjöström L, Lindroos AK, Peltonen M, et al. Life style, diabetes, and cardiovascular risk factors 10 years after bariatric surgery. N Engl J Med. 2004;351:2683-93.
  3. Mat vid fetma. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2013. Rapport nr 218.
  4. Colbert JA, Jangi S. Training physicians to man-age obesity – back to the drawing board. N Engl J Med. 2013;369:1389-91.
  5. Ruser CB, Sanders L, Brescia GR, et al. Identification and management of overweight and obesity by internal medicine residents. J Gen Intern Med. 2005;20:1139-41.
  6. Block JP, DeSalvo KB, Fisher WP. Are physicians equipped to address the obesity epidemic? Knowledge and attitudes of internal medicine residents. Prev Med. 2003;36:669-75.

Kommentarer (8)

  • Intresse och kompetens finns

    2014-02-25 14:53 | Fysioterapeuter/sjukgymnaster är både intresserade av, forskar inom och behandlar konsekvenser av ohälsosamma levnadsvanor, med inriktning mot fysisk aktivitet. Här finns hälsokraft och möjligheter att ta till vara. Se gärna Dagens Medicin, debattartikel av Ingrid Loved, 2014-01-31

    Lena Hedlund, Leg. Fysioterapeut, doktorand, Lunds Universitet

    Jäv:

  • viktnedgång?

    2014-02-26 10:14 | Anledningen till att så få vill arbeta med fetma tror jag bl a är att det är så dåliga resultat på livstilsåtgärder, eller dieter. Rössner skriver ju att inga har effekt på två år. Kan man gå ner i vikt och behålla den? Fokusera på att inte gå upp mer i vikt. Sluta banta.

    Se: http://new.ted.com/talks/sandra_aamodt_why_dieting_doesn_t_usually_work

    Henning Karlsson, ul, föräldraledig

    Jäv:

  • Anställ flera dietister

    2014-02-26 12:44 | Fetma är en global epidemi som drabbar Sverige hårt. Vi dietister har både kunskap och tillvägagångssätt (bland annat MI, motiverande samtal) men vi behöver bli fler ute på hälsocentralerna. Läkare behöver uppmärksamma problemet ytterligare och gärna i ett tidigt skede. Speciellt när det gäller barn som är extra sårbara då fetman tenderar att följa dem resten av livet. Att läkarna uppmärksammar det ytterligare kan sända ringar på vattnet som gör att politikerna reagerar.

    Själv är jag för en sänkt skatt på frukt och grönsaker. Kanske till och med en subventionering. Istället för ROT/RUT bör mat som är bra för hälsan subventioneras, och där finns det inget som slår frukt och grönsaker.

    Mikael Söderberg, leg dietist, Landstinget Gävleborg

    Jäv:

  • Inte en politisk fråga utan en strikt medicinsk

    2014-02-26 17:39 | Om den medicinska vetenskapen orkade ta till sig nya rön så finns det lösningar.

    Jag föreslår att läkare, inkl. prof. Rössner, läser SBU-rapporten Mat vid fetma och särskilt stycket som avhandlar v+iktnedgång hos vuxna.

    Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.

    Min kommentar till ovanstående: Sannolikt är det nog så att LCHF också fungerar på längre tidshorisont än 6 månader om man håller sig till den kosten. Det finns ju inga rimliga medicinska orsaker till att något annat skulle gälla. Parar man sedan denna typ av kost med lämplig motion så ökar ytterligare chanserna till ett gott resultat.

    Per-Gunnar Larsson, f d flygöverläkare, egen

    Jäv:

  • Herrejösses

    2014-02-26 22:56 | Ni kanske ska fråga allmänläkare som Andreas Eenfeldt och Annika Dahlqvist om råd hur man identifierar och behandlar fetma. När ska ni svälja stoltheten som orsakar än mer lidande? Låt folk testa lågkolhydrat i två veckor, vad är det värsta som kan hända? Om man har något som helst intresse av hälsa så kan man rimligen inte ha missat alla solskenshistorier som florerar. Skärp er nån gång!

    Markus Nilsson, Mr, Universitetsbiblioteket i Lund

    Jäv:

  • Felaktigt påstående av Rössner

    2014-02-27 08:35 | Min viktnedgång på elva kilo efter övergång till LCHF-kost är bestående. Mer än två år har gått sedan kostomläggningen. Jag långt ifrån ensam om den erfarenheten. För folkhälsans främjande bör fokus riktas bort från medicinering, till ökad produktion av ekologiska och animaliska livsmedel.

    Christina Johansson, sjuksköterska, Sjukhem

    Jäv:

  • Kausala förklaringsmodeller versus kaloritautologi

    2014-02-27 10:21 | Som naturvetare, kemist, metallurg och ett liv som forskare är det faktiskt obegripligt för mig att professor Rössner, efter sitt eget erkända livslånga misslyckande med att medicinsk behandla fetma som symptom och ett erkännande som i sin förlängning bara lägger skuld på de redan olyckliga, inte kan anamma den kausala förklaringsmodellen som alltid har varit all vetenskaps moder.

    Än mer obegriplig är den uppenbart arroganta inställningen till LCHF som i sin månghövdade kliniska praktik, och nu också med stöd av SBU, uppenbarligen fungerar för många. I denna lyckade praktik omsätts också i mina ögon en mycket rimlig fysiologisk, kausal förklaringsmodell – kolhydrater – insulin –fettinlagring – än den i mina ögon uppenbart meningslösa kaloriräkningshypotesen som just saknar all relevans som vetenskaplig förklaringsmodell. Den senare är och förblir en ren tautologi – dvs en kalori är en kalori.

    Göran Sjöberg, professor, Chalmers

    Jäv:

  • LCHF

    2014-02-27 11:41 | Tyvärr är det många patienter som provat LCHF också, och slutat. Jag har aldrig avrått någon från att prova LCHF. En LCHF-entusiatisk patient hade med sig broschyrer och recept till mig (brukar ju vara tvärtom annars)! Tyvärr gick just hon inte ner i vikt, inte hennes blodsocker- eller lipidvärdena heller.

    Ylva Gefvert, leg dietist, Närhälsan Skövde

    Jäv:

Kommentera

Kommentera

Operationspersonal på NÄL insjuknade akut

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem i tisdags. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. () 27 MAJ 2016

Annons Annons

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

bild

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning Nya rekommendationer ska förhindra leverskador

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

bild

Hjärnskadade missgynnas
– se över tillämpning av LSS

Debatt | I dag bedöms personer med kognitiv funktionsnedsättning i många fall inte ha rätt till insatser enligt LSS. Vi rekommenderar en översyn av tillämpningen av lagstiftningen, skriver Karin Rudling och medförfattare. () 27 MAJ 2016

bild

Inte fossila bränslen, alkohol eller tobak i förbundets placeringar

Nyheter | Läkarförbundet följer sina brittiska kolleger och kommer att arbeta för att förbundets kapital inte placeras i företag vars huvudinriktning är fossila bränslen. Förbundet ska inte heller investera i tobaks- eller alkoholindustri. () 26 MAJ 2016

Läkare riskerar åtal för att ha spridit uppgifter på Facebook

Nyheter | En privatläkare som lade ut sekretessbelagda uppgifter om en patient på Facebook riskerar nu åtal för brott mot tystnadsplikten, rapporterar Sydsvenskan. () 26 MAJ 2016

Ny verksamhetsplan antagen

Nyheter | Med några mindre ändringar antog förbundsfullmäktige den nya femåriga verksamhetsplanen, Strategi 2020. () 26 MAJ 2016

bild

Privat vårds utbildningsansvar måste förtydligas i vårdvalet

Nyheter | Efter larm från Stockholms läkarförening om att vårdvalet gjort det svårare att hitta sidoutbildningar ska Läkarförbundet verka för ett tydligare utbildningsuppdrag inom privatiserad vård. () 26 MAJ 2016

bild

Ja till att övertid ska kompenseras

Nyheter | Diskussionen om läkares rätt till övertidsersättning och att arbetsgivaren avtalar bort den blev lång och handlade till stor del om formuleringar.  () 26 MAJ 2016

Medlemskapet i Saco ifrågasatt

Nyheter | Förbundsstyrelsen fick av Läkarförbundets fullmäktige i uppdrag att utreda nyttan med Läkarförbundets medlemskap i Saco. () 26 MAJ 2016

Bifall till motion om hot och våld

Nyheter | En av de motioner som väckte mest engagemang under fullmäktigemötet var den om hot och våld i arbetet. Diskussionerna visade tydligt att mer måste göras, och motionen bifölls av ett enigt fullmäktige. () 26 MAJ 2016

För dyrt utveckla e-receptsystem

Nyheter | Läkarförbundets fullmäktige avslog motionen om att förbundet ska utveckla ett e-receptsystem avsett för läkare med förskrivningsrätt som bedriver verksamhet i mindre omfattning på fritiden. (1 kommentar) 26 MAJ 2016

Vägledning kring »medicinskt ansvarig läkare« ska tas fram

Nyheter | Det bör finnas en gemensam utgångspunkt för rådgivningen till läkare som är medicinskt ansvariga utan att ha formellt chefsansvar. Fullmäktige valde att bifalla förslaget om ett policydokument i frågan. () 26 MAJ 2016

Digitalt stöd till delföreningarna

Nyheter | Förbundsstyrelsen ska utreda hur förbundet kan utöka sitt stöd till delföreningarna när det gäller struktur, innehåll och utveckling för webbplatser och digitala tidningar.  () 26 MAJ 2016

Avslag för smart motionsmodell

Nyheter | Fullmäktige avslog motionen från Stockholms läkarförening om att skapa en mall, enligt en modell som kallas SMART, för att underlätta förbundsstyrelsens fortsatta arbete med motioner så att hanteringen kan gå snabbare. () 26 MAJ 2016

Annons Annons
Annons
Annons Annons Annons