Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CUYH Läkartidningen 21/2014
Lakartidningen.se 2014-05-02

Svenska universitet behöver satsa mer på undervisning Två amerikanska högrankade universitet och två svenska jämförs i SNS-rapport

Jonas F Ludvigsson, professor, överläkare, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik; barnkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

jonasludvigsson@yahoo.com

Anders Ekbom, professor, enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin; båda Karolinska institutet, Stockholm

Sammanfattat

Utbildningskommissionen vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har nyligen jämfört två amerikanska och två svenska universitet. 

Slutsatserna är att undervisning får alltför litet utrymme vid svenska universitet och att svenska universitet har en otillfredsställande (och ofta undermålig) rekrytering samt att i Sverige jämställs akademisk skicklighet med forskningsskicklighet.

Under våren har svenska medier fokuserat på att universiteten i Lund och Uppsala halkat ur listan över de 100 främsta universiteten i världen (enligt en av flera rankningslistor) [1]. Samtidigt är utgifterna för FoU vid svenska universitet högst i hela OECD näst Danmark (0,9 procent att jämföra med EU-27-snittet på 0,49 procent). Sverige ökade dessutom sin andel av BNP för utgifter för FoU mellan 2005 och 2011.

I en nyligen publicerad rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) jämförs två amerikanska universitet – Stanford University och University of California, Berkeley – med universiteten i Uppsala och Lund [2]. Jämförelsen är intressant med tanke på den svenska debatten kring högre utbildningar (inklusive dåliga matematikkunskaper), och den är relevant även för andra universitet än Uppsala och Lund. Stanford (rankat som nummer 4 i världen) är ett privat universitet, medan Berkeley (rankat som nummer 8) är offentligt finansierat. 

Rörlighet kontra slutenhet

I sin rapport menar SNS att rekryterings- och befordringsrutiner i Sverige är slutna med intern rekrytering av personal och att Sverige bör införa karriärvägar med början på postdoktoral nivå. Vid all rekrytering bör tjänsten utannonseras internationellt. Generellt ska rörlighet tas på större allvar [2]. 

Andelen anställda som avlagt doktorsexamen vid samma universitet skiljer sig dramatiskt mellan de två svenska och de två amerikanska universiteten. I exempelvis fysik respektive historia utgör internrekryterade 65 procent respektive 85 procent i Lund och 55 procent respektive 75 procent i Uppsala. Motsvarande siffror (fysik och historia här sammanslagna) vid Berkeley är ca 15 procent och vid Stanford ca 10 procent [2]. 

Hela 70 procent av professorerna vid Lunds universitet har avlagt sin examen vid samma universitet. Sannolikt är förhållandena motsvarande vid övriga svenska universitet. 

Författarna till SNS-rapporten menar att spelreglerna för lärarrekrytering i Sverige är oklara och att detta leder till lägre rörlighet, eftersom man har störst chans att få ett jobb genom att komma underfund med de informella metoder som finns för anställning och befordran av lärare vid det egna universitetet. Ofta finns också en tilltänkt person för utlysta tjänster. Detta torde gälla även för medicinska fakulteter i Sverige.

Behovsneutral eller -styrd antagning

Samtidigt som SNS påpekar att personalrekryteringen vid svenska universitet är förhållandevis sluten, handlar mycket i rapporten om antagning av studenter vid amerikanska universitet, och det är oklart om rapportförfattarna anser att studentantagningen vid svenska universitet bör ändras eller inte.

Rekryteringen av studenter till Stanford och Berkeley skiljer sig från svensk antagning. Vid Stanford och Berkeley är intaget av studenter behovsneutralt, dvs universitetet bryr sig inte om hur många lärare, läkare, ekonomer etc som ett land behöver. Studenten antas inte heller till en viss utbildning utan till själva universitetet, där han/hon ägnar den första tiden åt att studera breda ämnen (liberal arts). 

Dessutom kan universiteten välja att ta in studenter som anses extremt framgångsrika inom ett visst område, även om de saknar höga betyg. Det är också våra personliga erfarenheter att uthålliga prestationer eller kreativitet inom ett visst område (t ex konst, idrott, frivilligarbete) kan spela stor roll för om man antas till amerikanska universitet. 

Antagningen till svenska universitet är däremot tillgångs- och efterfrågestyrd, och studenten väljer direkt till ett program (t ex medicin).

I Sverige har staten haft stora intressen i vilka utbildningar som bedrivs och att studentantal ska matcha behov. Vi tror inte att det är rimligt att i grunden ändra antagningssystemet vid svenska universitet. 

Samverkan universitet–samhälle

Enligt SNS är samverkan mellan universitet och samhälle otillräcklig i Sverige. Svenska universitet förväntas samverka med det omgivande samhället, men för den enskilda läraren/forskaren är meritvärdet av samverkan med samhället mycket oklar. 

Amerikanska universitet interagerar ofta mer med det omgivande samhället än svenska universitet. Berkeley uppmuntrar exempelvis nyutexaminerade studenter att undervisa elever i utsatta bostadsområden eller ägna sig åt biståndsarbete i utvecklingsländer. 

I Sverige finns liknande initiativ, exempelvis Örebro universitets »Linje 14« [3], men de är få. Svenska beslutsfattare verkar medvetna om vikten av att samverka med samhället, men det tar sig ofta uttryck i att man vill att universitetsanställdas upptäckter ska leda till patent, licenser och nystartade teknikföretag. 

Författarna till SNS-rapporten menar att vi i Sverige alltför ensidigt fokuserar på att det ska strömma ut kunskap från universiteten, men att vi missat att flödet bör gå i bägge riktningar, dvs att kunskap bör gå också från samhälle till universitet. Det är människor och deras ökade kompetens som är den centrala delen i kunskapsekonomin. 

Forskning och undervisning hör ihop

Vi anser att det är fel att mäta universitetens ekonomiska bidrag enkom genom patent och nystartade företag. I stället bör universitetens och lärarnas kompetensöverföring till det övriga samhället (främst studenterna) väga tyngst.

SNS drar slutsatsen att endast personer som uppvisar goda prestationer inom både forskning och undervisning bör anställas vid universitet [2]. Vidare bör finansieringssystemet förändras så att det finns mer medel för undervisning. Forskning och undervisning bör knytas samman hårdare, och undervisningen vid svenska universitet bör utvärderas systematiskt. Svenska universitets webbplatser bör ha en förteckning över alla kurser som ges.

Forskningsbudgeten står för ca 70 procent av budgeten vid Uppsala och Lunds universitet. Motsvarande andel för Stanford och Berkeley är 27–29 procent. De amerikanska universiteten avsätter i stället betydande summor för undervisning, men kraven på lärarkåren är höga. Vid Berkeley är skicklighet i undervisning faktiskt det första kriteriet för anställning eller befordran.

Pedagogisk skicklighet bör premieras

Vid Stanford förväntas alla professorer undervisa (med undantag för ett fåtal grupper), eftersom man anser att undervisning främjar forskning. Intressant nog förväntas flera av de mest framstående professorerna att undervisa på första terminen för att säkerställa att introduktionskursen håller hög kvalitet. Lärarna förväntas också skriva kursböcker som används världen över. 

I Sverige har skrivande av kursböcker extremt lågt meritvärde. Det förklarar troligen varför få forskare ägnar tid åt att skriva kursböcker där forskningsfynd i framkant integreras med övrig kunskap. 

Vid Stanford erbjuds lärare också pedagogiskt stöd och regelbunden återkoppling på hur deras undervisning kan förbättras, medan dylikt stöd är mycket sällsynt i Sverige. Bortsett från kursutvärderingar är extern bedömning av lärares undervisningsskicklighet extremt sällsynt i Sverige. Referentgranskning på undervisningsområdet förekommer i stort sett inte, och utgör nästan aldrig grund för anställning eller befordran. 

Fokuseringen på undervisning med nöjda studenter som följd kan troligen delvis förklara de stora donationer de amerikanska universiteten får från sina f d studenter.

Att tydligare premiera svenska universitetslärares skicklighet är ett enkelt sätt att uppvärdera undervisning vid svenska universitet. Detta är av särskilt stor vikt inom medicin, där svenska universitet redan i dag konkurrerar med utländska universitet om studenterna.

Bättre meritvärde behövs

Av rapporten och våra egna erfarenheter framgår att undervisning har låg prioritet vid svenska universitet och att dess meritvärde bör uppvärderas. Medan flera universitet genomfört externa expertgranskningar av den egna forskningen, lyser liknande utvärderingar av undervisning med sin frånvaro. 

Samtidigt bör poängteras att Sverige, i förhållande till sin folkmängd, har fler universitet bland de 200 högst rankade än t ex Finland (som ofta framhålls som ett föredöme inom utbildning), Norge och Kanada.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Times Higher Education presenterar flera rankningslistor. Vi har utgått från deras sammanfattande lista (i medier har THE:s »reputation list« figurerat flitigt, men vi anser att deras sammanvägda rankning är mer rättvisande).

Referenser

  1. The world university rankings. Times Higher Education. 2014. http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings 
  2. Bienenstock A, Schwaag Serger S, Benner M, et al. Utbildning, forskning och samverkan: vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley? Stockholm: SNS Förlag; 2014.
  3. Örebro universitet. Skolsamverkan. Linje 14. http://www.oru.se/Samverkan/Skolsamverkan

Kommentera

Kommentera
bild

Prognosen sämre för rökare med aromatas-hämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

Tio läkare skriver i Svenska Dagbladet: »Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. () 25 JUL 2016

Annons Annons
bild

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. () 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

bild

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016

bild

Extremvärme ett ökande problem för globala folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domstol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016