Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C9PH Läkartidningen 07/2015
Lakartidningen.se 2014-12-19

Män har högre risk för typ 2-diabetes än kvinnor Flera faktorer samverkar till att män i arbetsför ålder bör ses som riskgrupp

Per Wändell, professor, distriktsläkare

per.wandell@ki.se

Axel C Carlsson, med dr, apotekare; båda institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för allmänmedicin, Karolinska institutet, Huddinge 

axel.carlsson@ki.se

Sammanfattat

Könsmönstret för diabetes i Sverige har skiftat från lätt kvinnodominans på 1940-talet till lätt mansdominans, mest uttalad i åldern 35–64 år.

Män utvecklar typ 2-diabetes 2–5 år före kvinnor och vid lägre BMI.

Mansdominansen i medelåldern betingas sannolikt av biologiska faktorer i kombination med livsstilsfaktorer.

Män i åldern 35–64 år bör uppmärksammas mer som riskgrupp för typ 2-diabetes.

Allmänt anses könsfördelningen vid typ 2-diabetes lika mellan män och kvinnor. Sett i världen är prevalensen för män något högre, men eftersom diabetes ökar med stigande ålder och kvinnor lever längre än män är antalet kvinnor med diabetes högre än antalet män. 

I världen ökar diabetesförekomsten allmänt, framför allt i tredje världen, i takt med ökande urbanisering. Urbaniseringsprocessen i Sverige skedde främst under andra halvan av 1900-talet, då andelen stadsbefolkning ökade från 55 procent 1940 till 85 procent 1990 [1].

Översiktsartikel om könsskillnader

Baserat på studier som genomförts i Sverige har vi i en översiktsartikel beskrivit könsskillnader över tid i prevalens och incidens av typ 2-diabetes [2]. Totalt identifierades 35 relevanta artiklar om prevalens och 8 om incidens av diabetes. Typ av diabetes kunde oftast inte särskiljas i prevalensstudierna, men totalt sett har 85–90 procent av patienter med diabetes typ 2-diabetes. Incidensstudierna kunde i större utsträckning skilja ut diabetestypen, men antalet individer i olika åldersintervall är litet i incidensstudierna, vilket gör bedömningen mer osäker. 

Identifieringen av personer med diabetes skedde på olika sätt. Vi inkluderade studier där diabetes verifierats via diagnos i medicinska journaler eller identifierats via laboratorieprov; även studier där diabetes var självrapporterad via enkätdata inkluderades. 

Diagnoskriterierna har också ändrats kraftigt genom åren: från diagnos baserad på hyperglykemisymtom till screeningupptäckt diabetes vid fasteprov eller peroral glukosbelastning. Gränsen för diagnosen baserad på fastevärden har successivt sänkts genom åren. I respektive studie som bildade underlag för vår översikt har metoden i alla fall varit lika för män och kvinnor, vilket gör att kvoten (prevalens hos män/prevalens hos kvinnor) blir mindre känslig för metodskillnader.

 I Tabell I presenteras mans- och kvinnokvoter för diabetesprevalens i olika befolkningsundersökningar från 1940-talet och framåt. Intressant nog var prevalensen i Stockholm år 1942 0,42 procent med kvoten män/kvinnor 1,15, medan den på landsbygden var 0,16 procent med kvot män/kvinnor 0,82 [3]. 

Resultaten av vår studie är i linje med vad som beskrivs i en översiktsartikel om diabetes allmänt (typ 1 och typ 2), där man konstaterade att det i början av 1900-talet var en kvinnlig dominans för att mot slutet av förra seklet bli en likartad förekomst mellan könen eller till och med manlig dominans, i varje fall i vissa åldrar [4]. En liknande trend för incidens av typ 2-diabetes syns från 1970-talet och framåt.

Lägre ålder och BMI än hos kvinnor

Män får diagnosen typ 2-diabetes 2–5 år före kvinnor och vid 0,5–2 kg/m2 lägre BMI [5] än kvinnor. I studier på personer med diabetes är medel-BMI regelmässigt 1–3 kg/m2 lägre hos män. 

Hos invandrare av icke-europeiskt ursprung är diabetes vanligare bland kvinnor. I en studie av 60-åringar som genomfördes i slutet av 1990-talet var kvoten män/kvinnor 1,7 för svenskfödda, 2,0 för invandrare av europeiskt ursprung och 0,9 för invandrare av icke-europeiskt ursprung [6]. Högre prevalens av diabetes hos kvinnor än hos män bland invandrare från utomeuropeiska länder sågs även i en studie med data från 1980- och 1990-talet, där personer i ett bredare åldersspann inkluderats [7]. 

Effekt av övervikt, alkohol och rökning

Sverige har omvandlats från ett fattigt jordbruksland i början av 1900-talet till ett av världens rikaste länder. Urbaniseringen i Sverige har gått hand i hand med ökat välstånd, automatisering av arbetslivet och ökande användning av biltransporter. 

Även om män utvecklar typ 2-diabetes tidigare än kvinnor och vid lägre BMI, tycks den ökade förekomsten av övervikt och fetma under senare decennier inte ha lett till ökad incidens av diabetes [8], vilket kunde förväntas om detta var den enskilt viktigaste riskfaktorn för att utveckla diabetes. Övervikt och fetma är annars starka riskfaktorer för utveckling av typ 2-diabetes [9].  

En annan faktor av oklar betydelse är alkoholintag. Alkoholkonsumtionen har ökat från 1950-talet (motboken försvann 1955), och män dricker mer alkohol än kvinnor. Översiktsartiklar visar på ökad diabetesrisk vid mer än måttligt alkoholintag [10], även om resultaten inte är helt entydiga. 

En annan faktor som kan orsaka diabetes är metabola rubbningar i samband med rökning [11], och risken för diabetes är förhöjd upp till 20 år efter ett rökstopp [12]. Män snusar i högre utsträckning än kvinnor, men kopplingen mellan snusning och incidens av typ 2-diabetes är oklar med motstridiga resultat i studierna (ökad [13] eller oförändrad risk [14]). Även här föreligger metodologiska problem, eftersom snusning och rökning samvarierar på olika sätt och studerade subgrupper (t ex aldrig rökt–snusare, f d rökare–snusare och samtidig rökare–snusare) ofta blir relativt små.

Män i arbetsför ålder en riskgrupp

Sammantaget har könsfördelningen vad gäller diabetes, framför allt typ 2-diabetes, förskjutits i Sverige sedan 1940-talet och uppvisar nu en kraftig manlig dominans i arbetsför ålder. Just i denna ålder är överrisken för insjuknande och förtida död i hjärt–kärlsjukdomar som högst jämfört med personer utan diabetes. Överdödligheten hos personer med diabetes har minskat framför allt hos kvinnor [15]. Män i arbetsför ålder bör därför betraktas som riskgrupp för typ 2-diabetes och associerade hjärt–kärlkomplikationer.

Den högre risken att utveckla typ 2-diabetes hos män kan sannolikt förklaras av ökad känslighet att reagera med diabetesutveckling vid fysisk inaktivitet och andra riskfaktorer för ökad bukfetma; förutom ökat kaloriintag även ökad tobaks- och alkoholkonsumtion.

Svensk utveckling kan ses som modell

Den urbanisering vi sett i Sverige sedan 1940-talet sker nu snabbt i många länder i världen, och den går hand i hand med ökad mekanisering, ökad alkoholkonsumtion och minskad fysisk aktivitet i vardagen. Den svenska utvecklingen kan ses som en modell för utveckling av diabetes i världen, med ökad urbanisering och ökad förekomst av typ 2-diabetes i utvecklingsländer.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Lagerqvist C. Näringsförändringar i Sverige, åren 1750–2010. I: Jordahl H (redaktör). Den svenska tjänstesektorn. Lund: Studentlitteratur; 2012. p. 19-48.
  2. Wändell PE, Carlsson AC. Gender differences and time trends in incidence and prevalence of type 2 diabetes in Sweden – a model explaining the diabetes epidemic worldwide today? Diabetes Res Clin Pract. 2014;106:e90-2.
  3. Dahlberg G, Jorpes E, Kallner S, et al. Diabetes mellitus in Sweden. Statistical data on the number of diabetics, their state of health, working capacity, diet and treatment. Acta Med Scand Suppl. 1947;188:1-67.
  4. Gale EA, Gillespie KM. Diabetes and gender. Diabetologia. 2001;44:3-15.
  5. Jansson SP, Andersson DK, Svärdsudd K. Mortality trends in subjects with and without diabetes during 33 years of follow-up. Diabetes Care. 2010;33:551-6.
  6. Wändell PE, Wajngot A, de Faire U, et al. Increased prevalence of diabetes among immigrants from non-European countries in 60-year-old men and women in Sweden. Diabetes Metab. 2007;33:30-6.
  7. Carlsson AC, Wändell PE, Hedlund E, et al. Country of birth-specific and gender differences in prevalence of diabetes in Sweden. Diabetes Res Clin Pract. 2013;100:404-8.
  8. Eliasson M, Lindahl B, Lundberg V, et al. No increase in the prevalence of known diabetes between 1986 and 1999 in subjects 25-64 years of age in northern Sweden. Diabet Med. 2002;19:874-80.
  9. Guh DP, Zhang W, Bansback N, et al. The incidence of co-morbidities related to obesity and overweight: a systematic review and meta-analysis. BMC Public Health. 2009;9:88.
  10. Koppes LL, Dekker JM, Hendriks HF, et al. Moderate alcohol consumption lowers the risk of type 2 diabetes: a meta-analysis of prospective observational studies. Diabetes Care. 2005;28:719-25.
  11. Willi C, Bodenmann P, Ghali WA, et al. Active smoking and the risk of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis. JAMA. 2007;298:2654-64.
  12. Wannamethee SG, Shaper AG, Perry IJ. Smoking as a modifiable risk factor for type 2 diabetes in middle-aged men. Diabetes Care. 2001;24:1590-5.
  13. Östenson CG, Hilding A, Grill V, et al. High consumption of smokeless tobacco (»snus«) predicts increased risk of type 2 diabetes in a 10-year prospective study of middle-aged Swedish men. Scand J Public Health. 2012;40:730-7.
  14. Eliasson M, Asplund K, Nasic S, et al. Influence of smoking and snus on the prevalence and incidence of type 2 diabetes amongst men: the northern Sweden MONICA study. J Intern Med. 2004;256:101-10.
  15. Eliasson M, Talbäck M, Rosén M. Improved survival in both men and women with diabetes between 1980 and 2004 – a cohort study in Sweden. Cardiovasc Diabetol. 2008;7:32.
  16. Grönberg A, Larsson T, Jung J. Diabetes in Sweden. A clinico-statistical, epidemiological and genetic study of hospital patients and death certificates. Acta Med Scand Suppl. 1967;477:1-275.
  17. Isacson D, Stålhammar J. Prescription drug use among diabetics – a population study. J Chronic Dis. 1987;40:651-60.
  18. Bitzén PO, Scherstén B. Assessment of laboratory methods for detection of unsuspected diabetes in primary health care. Scand J Prim Health Care. 1986;4:85-95.
  19. Lundman B, Engström L. Diabetes and it’s complications in a Swedish county. Diabetes Res Clin Pract. 1998;39:157-64.
  20. Wiréhn AB, Karlsson HM, Carstensen JM. Estimating disease prevalence using a population-based administrative healthcare database. Scand J Public Health. 2007;35:424-31.
  21. Carlsson AC, Wändell P, Ösby U, et al. High prevalence of diagnosis of diabetes, depression, anxiety, hypertension, asthma and COPD in the total population of Stockholm, Sweden – a challenge for public health. BMC Public Health. 2013;13:670.

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

Elbehandlade kan få ökat stöd

Nyheter | Patienter kan få minnesstörningar i samband med elbehandling, ECT. Därför framhåller nu Socialstyrelsen vikten av ökat stöd till dessa patienter. () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. (1 kommentar) 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  (1 kommentar) 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons