Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:C9PH Läkartidningen 07/2015
Lakartidningen.se 2014-12-19

Män har högre risk för typ 2-diabetes än kvinnor Flera faktorer samverkar till att män i arbetsför ålder bör ses som riskgrupp

Per Wändell, professor, distriktsläkare

per.wandell@ki.se

Axel C Carlsson, med dr, apotekare; båda institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Centrum för allmänmedicin, Karolinska institutet, Huddinge 

axel.carlsson@ki.se

Sammanfattat

Könsmönstret för diabetes i Sverige har skiftat från lätt kvinnodominans på 1940-talet till lätt mansdominans, mest uttalad i åldern 35–64 år.

Män utvecklar typ 2-diabetes 2–5 år före kvinnor och vid lägre BMI.

Mansdominansen i medelåldern betingas sannolikt av biologiska faktorer i kombination med livsstilsfaktorer.

Män i åldern 35–64 år bör uppmärksammas mer som riskgrupp för typ 2-diabetes.

Allmänt anses könsfördelningen vid typ 2-diabetes lika mellan män och kvinnor. Sett i världen är prevalensen för män något högre, men eftersom diabetes ökar med stigande ålder och kvinnor lever längre än män är antalet kvinnor med diabetes högre än antalet män. 

I världen ökar diabetesförekomsten allmänt, framför allt i tredje världen, i takt med ökande urbanisering. Urbaniseringsprocessen i Sverige skedde främst under andra halvan av 1900-talet, då andelen stadsbefolkning ökade från 55 procent 1940 till 85 procent 1990 [1].

Översiktsartikel om könsskillnader

Baserat på studier som genomförts i Sverige har vi i en översiktsartikel beskrivit könsskillnader över tid i prevalens och incidens av typ 2-diabetes [2]. Totalt identifierades 35 relevanta artiklar om prevalens och 8 om incidens av diabetes. Typ av diabetes kunde oftast inte särskiljas i prevalensstudierna, men totalt sett har 85–90 procent av patienter med diabetes typ 2-diabetes. Incidensstudierna kunde i större utsträckning skilja ut diabetestypen, men antalet individer i olika åldersintervall är litet i incidensstudierna, vilket gör bedömningen mer osäker. 

Identifieringen av personer med diabetes skedde på olika sätt. Vi inkluderade studier där diabetes verifierats via diagnos i medicinska journaler eller identifierats via laboratorieprov; även studier där diabetes var självrapporterad via enkätdata inkluderades. 

Diagnoskriterierna har också ändrats kraftigt genom åren: från diagnos baserad på hyperglykemisymtom till screeningupptäckt diabetes vid fasteprov eller peroral glukosbelastning. Gränsen för diagnosen baserad på fastevärden har successivt sänkts genom åren. I respektive studie som bildade underlag för vår översikt har metoden i alla fall varit lika för män och kvinnor, vilket gör att kvoten (prevalens hos män/prevalens hos kvinnor) blir mindre känslig för metodskillnader.

 I Tabell I presenteras mans- och kvinnokvoter för diabetesprevalens i olika befolkningsundersökningar från 1940-talet och framåt. Intressant nog var prevalensen i Stockholm år 1942 0,42 procent med kvoten män/kvinnor 1,15, medan den på landsbygden var 0,16 procent med kvot män/kvinnor 0,82 [3]. 

Resultaten av vår studie är i linje med vad som beskrivs i en översiktsartikel om diabetes allmänt (typ 1 och typ 2), där man konstaterade att det i början av 1900-talet var en kvinnlig dominans för att mot slutet av förra seklet bli en likartad förekomst mellan könen eller till och med manlig dominans, i varje fall i vissa åldrar [4]. En liknande trend för incidens av typ 2-diabetes syns från 1970-talet och framåt.

Lägre ålder och BMI än hos kvinnor

Män får diagnosen typ 2-diabetes 2–5 år före kvinnor och vid 0,5–2 kg/m2 lägre BMI [5] än kvinnor. I studier på personer med diabetes är medel-BMI regelmässigt 1–3 kg/m2 lägre hos män. 

Hos invandrare av icke-europeiskt ursprung är diabetes vanligare bland kvinnor. I en studie av 60-åringar som genomfördes i slutet av 1990-talet var kvoten män/kvinnor 1,7 för svenskfödda, 2,0 för invandrare av europeiskt ursprung och 0,9 för invandrare av icke-europeiskt ursprung [6]. Högre prevalens av diabetes hos kvinnor än hos män bland invandrare från utomeuropeiska länder sågs även i en studie med data från 1980- och 1990-talet, där personer i ett bredare åldersspann inkluderats [7]. 

Effekt av övervikt, alkohol och rökning

Sverige har omvandlats från ett fattigt jordbruksland i början av 1900-talet till ett av världens rikaste länder. Urbaniseringen i Sverige har gått hand i hand med ökat välstånd, automatisering av arbetslivet och ökande användning av biltransporter. 

Även om män utvecklar typ 2-diabetes tidigare än kvinnor och vid lägre BMI, tycks den ökade förekomsten av övervikt och fetma under senare decennier inte ha lett till ökad incidens av diabetes [8], vilket kunde förväntas om detta var den enskilt viktigaste riskfaktorn för att utveckla diabetes. Övervikt och fetma är annars starka riskfaktorer för utveckling av typ 2-diabetes [9].  

En annan faktor av oklar betydelse är alkoholintag. Alkoholkonsumtionen har ökat från 1950-talet (motboken försvann 1955), och män dricker mer alkohol än kvinnor. Översiktsartiklar visar på ökad diabetesrisk vid mer än måttligt alkoholintag [10], även om resultaten inte är helt entydiga. 

En annan faktor som kan orsaka diabetes är metabola rubbningar i samband med rökning [11], och risken för diabetes är förhöjd upp till 20 år efter ett rökstopp [12]. Män snusar i högre utsträckning än kvinnor, men kopplingen mellan snusning och incidens av typ 2-diabetes är oklar med motstridiga resultat i studierna (ökad [13] eller oförändrad risk [14]). Även här föreligger metodologiska problem, eftersom snusning och rökning samvarierar på olika sätt och studerade subgrupper (t ex aldrig rökt–snusare, f d rökare–snusare och samtidig rökare–snusare) ofta blir relativt små.

Män i arbetsför ålder en riskgrupp

Sammantaget har könsfördelningen vad gäller diabetes, framför allt typ 2-diabetes, förskjutits i Sverige sedan 1940-talet och uppvisar nu en kraftig manlig dominans i arbetsför ålder. Just i denna ålder är överrisken för insjuknande och förtida död i hjärt–kärlsjukdomar som högst jämfört med personer utan diabetes. Överdödligheten hos personer med diabetes har minskat framför allt hos kvinnor [15]. Män i arbetsför ålder bör därför betraktas som riskgrupp för typ 2-diabetes och associerade hjärt–kärlkomplikationer.

Den högre risken att utveckla typ 2-diabetes hos män kan sannolikt förklaras av ökad känslighet att reagera med diabetesutveckling vid fysisk inaktivitet och andra riskfaktorer för ökad bukfetma; förutom ökat kaloriintag även ökad tobaks- och alkoholkonsumtion.

Svensk utveckling kan ses som modell

Den urbanisering vi sett i Sverige sedan 1940-talet sker nu snabbt i många länder i världen, och den går hand i hand med ökad mekanisering, ökad alkoholkonsumtion och minskad fysisk aktivitet i vardagen. Den svenska utvecklingen kan ses som en modell för utveckling av diabetes i världen, med ökad urbanisering och ökad förekomst av typ 2-diabetes i utvecklingsländer.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Lagerqvist C. Näringsförändringar i Sverige, åren 1750–2010. I: Jordahl H (redaktör). Den svenska tjänstesektorn. Lund: Studentlitteratur; 2012. p. 19-48.
  2. Wändell PE, Carlsson AC. Gender differences and time trends in incidence and prevalence of type 2 diabetes in Sweden – a model explaining the diabetes epidemic worldwide today? Diabetes Res Clin Pract. 2014;106:e90-2.
  3. Dahlberg G, Jorpes E, Kallner S, et al. Diabetes mellitus in Sweden. Statistical data on the number of diabetics, their state of health, working capacity, diet and treatment. Acta Med Scand Suppl. 1947;188:1-67.
  4. Gale EA, Gillespie KM. Diabetes and gender. Diabetologia. 2001;44:3-15.
  5. Jansson SP, Andersson DK, Svärdsudd K. Mortality trends in subjects with and without diabetes during 33 years of follow-up. Diabetes Care. 2010;33:551-6.
  6. Wändell PE, Wajngot A, de Faire U, et al. Increased prevalence of diabetes among immigrants from non-European countries in 60-year-old men and women in Sweden. Diabetes Metab. 2007;33:30-6.
  7. Carlsson AC, Wändell PE, Hedlund E, et al. Country of birth-specific and gender differences in prevalence of diabetes in Sweden. Diabetes Res Clin Pract. 2013;100:404-8.
  8. Eliasson M, Lindahl B, Lundberg V, et al. No increase in the prevalence of known diabetes between 1986 and 1999 in subjects 25-64 years of age in northern Sweden. Diabet Med. 2002;19:874-80.
  9. Guh DP, Zhang W, Bansback N, et al. The incidence of co-morbidities related to obesity and overweight: a systematic review and meta-analysis. BMC Public Health. 2009;9:88.
  10. Koppes LL, Dekker JM, Hendriks HF, et al. Moderate alcohol consumption lowers the risk of type 2 diabetes: a meta-analysis of prospective observational studies. Diabetes Care. 2005;28:719-25.
  11. Willi C, Bodenmann P, Ghali WA, et al. Active smoking and the risk of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis. JAMA. 2007;298:2654-64.
  12. Wannamethee SG, Shaper AG, Perry IJ. Smoking as a modifiable risk factor for type 2 diabetes in middle-aged men. Diabetes Care. 2001;24:1590-5.
  13. Östenson CG, Hilding A, Grill V, et al. High consumption of smokeless tobacco (»snus«) predicts increased risk of type 2 diabetes in a 10-year prospective study of middle-aged Swedish men. Scand J Public Health. 2012;40:730-7.
  14. Eliasson M, Asplund K, Nasic S, et al. Influence of smoking and snus on the prevalence and incidence of type 2 diabetes amongst men: the northern Sweden MONICA study. J Intern Med. 2004;256:101-10.
  15. Eliasson M, Talbäck M, Rosén M. Improved survival in both men and women with diabetes between 1980 and 2004 – a cohort study in Sweden. Cardiovasc Diabetol. 2008;7:32.
  16. Grönberg A, Larsson T, Jung J. Diabetes in Sweden. A clinico-statistical, epidemiological and genetic study of hospital patients and death certificates. Acta Med Scand Suppl. 1967;477:1-275.
  17. Isacson D, Stålhammar J. Prescription drug use among diabetics – a population study. J Chronic Dis. 1987;40:651-60.
  18. Bitzén PO, Scherstén B. Assessment of laboratory methods for detection of unsuspected diabetes in primary health care. Scand J Prim Health Care. 1986;4:85-95.
  19. Lundman B, Engström L. Diabetes and it’s complications in a Swedish county. Diabetes Res Clin Pract. 1998;39:157-64.
  20. Wiréhn AB, Karlsson HM, Carstensen JM. Estimating disease prevalence using a population-based administrative healthcare database. Scand J Public Health. 2007;35:424-31.
  21. Carlsson AC, Wändell P, Ösby U, et al. High prevalence of diagnosis of diabetes, depression, anxiety, hypertension, asthma and COPD in the total population of Stockholm, Sweden – a challenge for public health. BMC Public Health. 2013;13:670.

Kommentera

Kommentera

Läkare får minuter för besvärlig konsultation

Nyheter | The British Medical Association, BMA, varnar för att allmänläkarnas situation är ohållbar och leder till att patientsäkerheten hotas. () 30 AUG 2016

Rekommenderat blodtrycksmål vid typ 2-diabetes bör ifrågasättas

Nya rön | En mer intensiv blodtrycksbehandling vid diabetes än i nuvarande rekommendationer skulle ge ytterligare skydd mot allvarliga hjärt–kärlhändelser, visar resultaten i en ny svensk studie. () 30 AUG 2016

Annons Annons
bild

Migrän ligger bakom stor del
av den ökande sjukfrånvaron
Viktigt att kunskapen om migränsjukdomen ökar

Debatt | Kunskapen om migrän utan huvudvärk måste fördjupas så att man i tid kan sätta in profylaktisk behandling och preventiva åtgärder, skriver Håkan Enbom och Inga Malcus Enbom. () 30 AUG 2016

Vakt på akuten kan bli väktare

Nyheter | Väktare kan komma att ersätta ordningsvakter på akuten i Malmö. Tanken är att det ska ge färre konflikter, skriver Sydsvenskan. () 30 AUG 2016

Kostsamt avtal avslutas i förtid

Nyheter | Stockholms läns landstings avtal med leverantören Onemed upphör i förtid efter det att kostnaderna för förbrukningshjälpmedel skenat. Avtalsslutet innebär nu ett takpris på 450 miljoner kronor per år till dess att avtalet upphör 2018. () 30 AUG 2016

bild

Om vårt släktes upptäckter och utveckling framåt

Recension | Inte minst för läkare är boken om människosläktets upptäckter och utveckling intressant, framhåller Läkartidningens anmälare Torgny Svenberg, professor emeritus, kirurgi. () 30 AUG 2016

Flera läkare missade diagnos
– IVO pekar på kunskapsbrist

Patientsäkerhet | Flera av varandra oberoende läkare missade temporalisarterit (TA) hos en patient, vilket ledde till att patienten förlorade synen på ena ögat. I sin kritik menar IVO att det tyder på »generell brist på kunskap om TA« inom sjukvårdsorganisationen. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

Två inriktningar på förslag
för arbetet med jämlik hälsa

Nyheter | Kommissionen för jämlik hälsa har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att minska hälsoklyftorna i samhället. I sitt första delbetänkande, som lämnas till statsrådet Gabriel Wikström i dag, har den identifierat två inriktningar av förslag som kan åstadkomma detta. () 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet har läst »Effektiv vård« – men har inte förstått

Debatt | Läkarförbundets ordförande drar helt fel slutsatser av en statlig utredning. Det finns resurser till primärvården, men de måste omfördelas från sjukhusvården, skriver läkaren Håkan Borg. (2 kommentarer) 29 AUG 2016

bild

Läkarförbundet i replik till Håkan Borg: »Vi har läst, för-
stått och deltagit som experter i utredningen«

Debatt | Läkarförbundet är den aktör som mest enträget driver en stärkt primärvård till hela befolkningen, skriver Heidi Stensmyren, Karin Båtelson och Ove Andersson i en replik till Håkan Borg. () 29 AUG 2016

Skenande kostnader för förbrukningsvaror i SLL

Nyheter | Kostnaderna för förbrukningsmaterial inom vården i Stockholms läns landsting skenar. Efter ett år uppgår de till nästan hela beloppet för femårsperioden. Det rapporterar SVT. () 29 AUG 2016

Kliniker brister vid bältning

Patientsäkerhet | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har nyligen konstaterat brister vid tre psykiatriska kliniker i ärenden som rör fastspänning med bälte. I ett fall spändes patienten fast i drygt åtta dygn utan att förnyade bedömningar gjordes inom gränsen på fyra timmar. () 26 AUG 2016

Nya råd ska förebygga kikhosta

Nyheter | Tre nya rekommendationer från Folkhälsomyndigheten till hälso- och sjukvården ska stärka åtgärderna mot kikhosta och förebygga svåra fall bland spädbarn. () 26 AUG 2016

Ny plan mot narkotikadödlighet

Nyheter | Socialstyrelsen ska föreslå en åtgärdsplan med inriktning att motverka narkotikarelaterad dödlighet. () 26 AUG 2016

Kalcium kan öka risk för demens

Nya rön | Kvinnor som behandlades med kalciumtillskott hade dubbelt så hög risk att utveckla demens, jämfört med kvinnor som inte tog kalciumtillskott, enligt en studie i Neurology. (1 kommentar) 26 AUG 2016

Missbruk, arbete, övergrepp – och vård – i »en av årets viktigaste böcker«

Recension | Novellsamlingen »Handbok för städerskor« är sjukvårdsaktuell skönlitteratur även i Sverige, trots att berättelserna utspelar sig i Amerika ett antal år tillbaka i tiden. Påpekar recensenten. () 26 AUG 2016

Jobb i fokus

127 lediga jobb på

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons
Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons Annons