Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DHWM Läkartidningen 25-26/2015
Lakartidningen.se 2015-06-15

Stillasittandets effekter på barns hälsa är underbeforskat Svårt att definiera säker gräns för ökad risk för ohälsa

Elin Ekblom-Bak, med dr

eline@gih.se

Örjan Ekblom, docent, hög­skolelektor; båda Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm

Sammanfattat

De få studier som gjorts om stillasittande hos barn har fokuserat på övervikt och metabola risker.

Den svaga kopplingen mellan stillasittande och metabola effekter kan bero på att dessa tillstånd inte har hunnit manifesteras hos barn. 

Fler longitudinella studier med upprepade mätpunkter och objektiv mätmetodik behövs.

Andra utfall, t ex kognition, bör studeras.

Stillasittande och fysisk aktivitet har länge setts som två sidor av samma mynt, enligt logiken »den som promenerar sitter inte«, vilket ju är sant. De senaste årens forskning som använt sig av objektiva mätmetoder adderar dock tillägget att man kan vara både och, alternativt varken eller – om än inte samtidigt så över en dag eller vecka. 

Hos vuxna har studier visat att stillasittande är ett beteende som bara är svagt korrelerat till grad av fysisk aktivitet, i synnerhet strukturerad sådan som ofta benämns »träning«. Att vara en »aktiv soffpotatis« som får in både träning och en stor mängd sittande under sin dag är något som är vanligt förekommande i befolkningen i allmänhet.

Man har vidare i studier på vuxna kunnat beskriva de mekanismer som leder till t ex lägre insulinkänslighet, försämrad endotelfunktion och negativ påverkan på blodlipider. Nyare studier kopplar även långvarig muskulär inaktivitet till försämrat välmående och nedsatt kognition. Dessa förändringar tycks särskilt påtagliga i det postprandiala stadiet. För vuxna finns nu i många länder rekommendationer om stillasittande, och kunskapsväven förtätas snabbt.

Svagare kunskapsläge vad gäller barn

Vad gäller barn och stillasittande är kunskapsläget avsevärt svagare än för vuxna. Enstaka studier har genomförts, och några få sammanställningar av dessa har gjorts. Orsaken till att barn och unga skulle skilja sig från vuxna och äldre är oklar, men naturligtvis finns många möjliga orsaksfaktorer. 

Andreas Fröberg och Anders Raustorp presenterar i veckans nummer av Läkartidningen en litteraturöversikt där de sammanställt nyare forskning om sambanden mellan stillasittande, tv-tittande/skärmtid och dels övervikt, dels kardiometabola riskfaktorer. Det är uppenbart att de flesta tidigare studier är fokuserade på grad av övervikt och att en mindre del har intresserat sig för metabola risker i övrigt. 

I litteraturöversikten drar Fröberg och Raustorp konklusionen att befintlig vetenskaplig evidens är av låg kvalitet och att slutsatserna bör tolkas med försiktighet.

Stillasittande måste definieras 

Ett centralt problem är att begreppet stillasittande kan inrymma bl a tv-tittande, läxläsning, motortransporter och datorarbete/-spelande. För att kunna studera konsekvenser, trender och bestämningsfaktorer måste dels formen identifieras, dels kvantifieringen ske korrekt; dessutom måste associerade beteenden identifieras. 

Kvantifiering har i de flesta studier skett med självrapport, vilket är en metod behäftad med stora felkällor. De saker man gör parallellt med sittandet (t ex äter, interagerar socialt över internet eller skräms av stressande eller våldsamma spel) är också viktiga för hälsoutfall. På samma sätt är det viktigt att studera vad barn och unga inte gör om de sitter stilla mycket och svara på frågan om vad de »missar«. 

YFA säger inget om stillasittande 

Under våren 2015 presenterades förslag till nya svenska rekommendationer om fysisk aktivitet för barn från Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). I dessa rekommendationer finns inte några rekommendationer om stillasittande med, eftersom det bedömdes att det saknas tillräckligt stöd för att identifiera en given gräns. 

Detta skiljer Sverige från bl a Finland och Australien, som rekommenderar att barn under 2 års ålder helt ska undvika tv-tittande och andra elektroniska medier, med stegrande tillåtande användning av dessa medier till max 2 timmar  per dag för barn och ungdomar mellan 5 och 18 år [1]. 

Studien av Fröberg och Raustorp ger viktiga svar i denna debatt och kan tas som utgångspunkt i kommande analyser och rekommendationsarbete.

Barn och unga är »för unga«

En anledning till de svaga sambanden är att såväl övervikt och högt blodtryck som blodfettsrubbningar är tillstånd som utvecklas över tid och således inte har hunnit manifesteras under de tidiga levnadsåren. Detta skapar ett behov av studier på såväl akuta effekter, såsom endotelfunktion och muskelmetabolism/-funktion, som långsiktiga effekter på morbiditet och mortalitet. 

Utöver de somatiska effekterna av stillasittande kan effekter på sinnesstämning och psykiskt välmående vara av intresse. Det finns visst stöd för samband mellan skärmtid på fritiden och nedstämdhet och depression hos barn och unga [2]. 

Men skärmtid kan vara många olika saker, i synnerhet eftersom tekniken ständigt förändras. I en kanadensisk studie från 2015 visades att mycket spelande och datornyttjande var förknippat med ökad förekomst av depressionssymtom hos tonåringar [3]. Frekvent spelande var också förknippat med ökad förekomst av ångest och oro i denna studie. 

Det finns all anledning att diskutera kausaliteten i dessa studier. Utan tvivel behövs fler longitudinella studier med upprepande mätpunkter och, inte minst, objektiv mätmetodik. 

Interaktion stillasittande–kost

En central faktor att ta hänsyn till i sammanhanget är självklart interaktionen mellan stillasittande och kost. Förutom att ökat intag av energitäta drycker och snacks kan förklara en del av sambanden mellan tv-tittande och övervikt/kardiometabol ohälsa, varierar förmodligen effekten av stillasittande beroende på både kvantitet och sammansättning av kosten. 

I en studie av 24 unga vältränade män visades att insulinkänsligheten (helkropp) var reducerad med 39 procent under en dags sittande i positiv energibalans jämfört med en dag med mycket stående i energibalans (dvs energiintaget matchat till energiomsättningen) [4]. 

När samma personer under en tredje dag fick sitta hela dagen (i energibalans) var försämringen i insulinkänslighet mindre (18 procent jämfört med den stående dagen i energibalans), men inte helt motverkad genom matchningen i energiintag. 

Författarna konkluderade att de negativa effekterna av en dags sittande på insulinkänsligheten inte kunde förklaras endast av positiv energibalans. Dessutom, eftersom dessa försämringar sågs bara för helkroppsinsulinkänslighet och inte för leverns insulinkänslighet, indikerade detta att de metabola effekterna mest troligt var manifesta i och medierade via skelettmuskulatur.

Fler studier av denna typ, och med variation av kostens sammansättning, hos både barn/ungdomar och vuxna är en nödvändighet för att vi ska förstå stillasittandets oberoende effekter. 

Föräldrarna spelar roll

En annan aspekt att diskutera i sammanhanget är stabilitet av beteende från unga år in i vuxenlivet, där bl a tv-tittande visat relativt god stabilitet i flera studier. I en ny studie [5] publicerad 2015 redovisas bl a påtaglig stabilitet med 3–5 gånger högre risk för mycket skärmtid som 20-åring hos dem som hade mycket skärmtid som 10-åring jämfört med dem som hade lite skärmtid. 

Hög stabilitet över tid utgör en orsak i sig att studera förekomst, trender och bestämningsfaktorer för stillasittande hos barn. 

Utöver somatiska (framför allt metabola) och mentala korrelat och eventuella effekter av stillasittande hos barn är kunskap om bestämningsfaktorer av vikt för att förstå begreppet stillasittande hos barn och unga. Studier visar att föräldrars attityder, självkänsla, utbildningsgrad och kunskap är av betydelse. Att tillåta tv i sovrummet och föräldrars tv-tittande ökade skärmtiden hos barn. Hög självkänsla och utbildningsnivå hos föräldrar tycks minska barnens tv-tittande. 

Det är således liknande faktorer som påverkar mycket av barns uppväxtvillkor och betingelser som också samvarierar med barns stillasittande.

Mer forskning behövs

Trots att vi i dag inte kan identifiera någon säker gräns vid vilken man definitivt kan se ökad risk för ohälsa, finns anledning att fortsatt undersöka såväl trender som bestämningsfaktorer och effekter av mycket stillasittande hos barn. I detta avseende fyller arbetet av Andreas Fröberg och Anders Raustorp en viktig funktion.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Australian Government Department of Health. Move and play every day. National physical activity recommendations for children 0–5 years. Canberra: Commonwealth of Australia Department of Health; 2014. http://www.health.gov.au/internet/main/publishing.nsf/content/F01F92328EDADA5BCA257BF0001E720D/$File/Move%20and%20play%20every%20day%200-5yrs.PDF
  2. Kremer P, Elshaug C, Leslie E, et al. Physical activity, leisure-time screen use and depression among children and young adolescents. J Sci Med Sport. 2014;17:183-7.
  3. Maras D, Flament MF, Murray M, et al. Screen time is associated with depression and anxiety in Canadian youth. Prev Med. 2015;73:133-8.
  4. Stephens BR, Granados K, Zderic TW, et al. Effects of 1 day of inactivity on insulin action in healthy men and women: interaction with energy intake. Metabolism. 2011;60:941-9.
  5. Busschaert C, Cardon G, Van Cauwenberg J, et al. Tracking and predictors of screen time from early adolescence to early adulthood: a 10-year follow-up study. J Adolesc Health. 2015;56:440-8.

Kommentera

Kommentera

Liraglutid minskade mortalitet i grupp
av typ 2-diabetiker

Nya rön | I en patientgrupp med typ 2-diabetes och hög risk för kardiovaskulära händelser minskade injektionsbehandling med GLP-1-analogen liraglutid både kardiovaskulärt relaterade dödsfall och totalmortalitet jämfört med placebo. () 27 JUL 2016

bild

Depression, höft-fraktur och låg muskelstyrka före parkinsondebut

Nya rön | Den absoluta risken för Parkinsons sjukdom var 1,1 procent hos personer med depression och 0,7 procent hos dem som sökt vård för en fallskada, visar en ny avhandling. Män med Parkinsons sjukdom hade i genomsnitt cirka 2 procent lägre muskelstyrka vid mönstring. Det handlar om subtila, men signifikanta, skillnader. () 27 JUL 2016

Annons Annons
bild

»Hitintills förskonad från allvarlig sjukdom utanför mitt professionella liv blir jag plötsligt Anhörig Till Någon Som Är Svårt Sjuk.«

Krönika | En ytterst ovanlig diagnos, utan bot eller behandling, med snabb progress och dödlig utgång – ingenting ovanligt för en kliniskt arbetande doktor. Ovanligt blir det först när den som får diagnosen inte är ens patient, utan en anhörig remitterad till andra specialister. () 27 JUL 2016

Fyndplatsundersökning behövs vid plötslig död hos spädbarn

Debatt | Sverige har en lång tradition av förebyggande av olycksfall. Det är nu tid att ytterligare utveckla detta arbete med rutinmässig undersökning av barnets sovmiljö och övriga omständigheter när ett spädbarn har avlidit plötsligt och oväntat, skriver Per Möllborg och medförfattare i en debattartikel. () 27 JUL 2016

bild

Kvinnor med urinvägsinfektion
i barndomen
följdes upp

Nya rön | Bevakning av blodtryck och njurfunktion – liksom extra kontroller av blodtryck under graviditet – bör övervägas hos kvinnor med bilateral eller svår unilateral njurskada. Det är en slutsats av en långtidsuppföljning av kvinnor med urinvägsinfektioner i barndomen. () 27 JUL 2016

Wikström svarar läkare

Nyheter | Sjukvårdsminister Gabriel Wikström välkomnar debatten om bästa sättet att styra hälso- och sjukvården så att den blir bättre, mer jämlik och tillgänglig. På regeringens webbplats svarar han på tio läkares inlägg i Svenska Dagbladet. (1 kommentar) 26 JUL 2016

bild

Läkarförbundet för tredje året på Pridefestivalen i Stockholm

Nyheter | Fem frågor till Jonas Ålebring, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse, som på torsdag är moderator för ett seminarium som Läkarförbundet arrangerar under Prideveckan i Stockholm. () 26 JUL 2016

Fler hiv-test vid möte öga mot öga

Nyheter | Gratis kondomer, prat med en informatör på en festival eller annan mötesplats och vetskap om att det går att testa sig med kort varsel ökar motivationen att göra ett hiv-test, enligt en enkätundersökning från Folkhälsomyndigheten. Förebyggande information på nätet eller i broschyrer har inte samma effekt. () 26 JUL 2016

bild

Första fallet i Europa av zika-
virusrelaterad mikrocefali

Nyheter | En spansk kvinna som blivit infekterad av zikavirus utomlands har fött ett barn som uppges lida av mikrocefali. Det är det första fallet i Europa, rapporterar BBC. () 26 JUL 2016

bild

Samtal i grupp
kan förbättra arbetsmiljö

Nyheter | Samtalsgrupper kan leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för läkare, det menar forskare vid Karolinska institutet. Samtidigt förvånades David Bergman, som lett studien, över hur svår arbetssituation läkarna har. () 26 JUL 2016

Inspektion visade på brister i arbetsmiljö på Mälarsjukhuset

Nyheter | Arbetsmiljöverket pekar på en rad brister i arbetsmiljön vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som man menar måste åtgärdas.Bland annat handlar det om bristande hantering av tillbud. () 26 JUL 2016

Prognosen sämre för rökare med aromatashämmare

Nya rön | Rökare som behandlades med aromatashämmare för bröstcancer hade sämre prognos än icke-rökare som fick samma behandling, visar en studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vid behandling med tamoxifen sågs inte samma association mellan rökning och prognos.  () 25 JUL 2016

»Kontraproduktiv styrning skapar stress i vårdsystemet«

Nyheter | Byråkratisk och kontraproduktiv styrning utan kontakt med den praktiska verksamheten är en stor del av orsaken till de strukturella problem som finns i den svenska hälso- och sjukvården i dag. Det skriver tio kliniskt verksamma läkare i en debattartikel i Svenska Dagbladet. (4 kommentarer) 25 JUL 2016

Tillåt tak för nylistningar

Debatt | Var finns den politiska viljan att följa riksdagens rekommendation om 1 500 patienter per listad doktor? Vi behöver ett tak för nylistningar i primärvården, menar Kim Syding i en debattartikel. (3 kommentarer) 25 JUL 2016

Planerade behandling med medium – får IVO-kritik igen

Patientsäkerhet | Att planera vård och behandling med ett medium är inte att handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver IVO i ett beslut där en läkare får kritik för ha gjort precis det. () 25 JUL 2016

Markör för hjärtsvikt kunde mätas i urinen

Nya rön | Att kunna mäta NT-proBNP i urinen öppnar för att patienten själv kan utföra analysen i sin hemmiljö. Kontroll av hjärtsvikt skulle då kunna ske oftare och under bekvämare former. () 25 JUL 2016