Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DRFZ Läkartidningen 43/2015
Lakartidningen.se 2015-10-12

Svårt att säkert fastställa ålder hos asylsökande barn Medicinska metoder håller inte måttet – psykosocial bedömning bör prövas

Anders Hjern, professor, överläkare, Sachsska barnsjukhuset; klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Karolinska institutet; Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholm

anders.hjern@chess.su.se

Henry Ascher, professor, överläkare, Flyktingbarnteamet, Angereds närsjukhus; enheten för socialmedicin och epidemiologi (EPSO), Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Sammanfattat

Många ensamkommande asylsökande ungdomar i Europa saknar dokument som kan styrka deras ålder. 

Medicinsk åldersbedömning baserad på röntgen av handled och visdomständer har fått stor spridning när myndigheter ifrågasätter den ålder unga asylsökande uppger.

Stora felmarginaler gör dock metodernas informationsvärde för detta syfte högst begränsat. 

Åldersbedömningar baserade på psykosociala metoder bör prövas och utvärderas under svenska förhållanden.

Individer under 18 år har enligt FN:s barnkonvention rätt till särskilt skydd och samhällelig omsorg. Asylsökande ungdomar utan vårdnadshavare som registreras med en ålder under 18 år har särskilda rättigheter och erbjuds prioriterad juridisk hantering och vuxenstöd i gruppboende eller familjehem, god man och skolgång. Vidare avvisas sällan ensamkommande asylsökande barn från Sverige om det inte finns en definierad vuxen som kan ta ansvar för barnet i mottagarlandet. 

Migrationsverkets handläggare har den svåra uppgiften att bedöma om asylsökande ungdomars uppgivna ålder är korrekt. Många av dessa ungdomar kommer från länder där det länge inte varit möjligt att registrera födslar, och de har därför ofta svårt att bevisa sin ålder med officiella handlingar. Om Migrationsverket vill ändra den uppgivna åldern, kan ungdomar erbjudas en möjlighet att stödja sina uppgifter genom en medicinsk åldersbedömning. 

Enligt regelverket är det den unges skyldighet att bevisa att hon/han är ett barn.Samtidigt hänvisar man till den juridiska principen om »tvivelsmålets fördel« med tanke på den unges låga ålder.

Metoder för åldersbedömning 

Sedan länge har svenska barnläkare genomfört åldersbedömningar av invandrade och adopterade barn med oklar eller felaktigt registrerad ålder. Bedömningen har vanligen bestått av en grundlig anamnes kompletterad med mätning av längd och vikt samt kroppsundersökning för att bedöma somatisk mognad. 

Bedömning av tand- och skelettmognad via röntgenundersökning utgör en kompletterande del av undersökningarna för medicinsk åldersbedömning.

Röntgenundersökning av handleden är en metod som utvecklades för att prognostisera slutlängd. Tillväxtzonens storlek bedöms och jämförs med en tabell som baseras på undersökningar av barn i olika åldrar, vanligen en tabell som skapades på basis av vita amerikanska barn från medelklassen födda på 1930-talet [1]. 

Bedömning av tandmognad är en rättsmedicinsk metod, utvecklad för att användas vid åldersbedömning av avlidna personer med oklar identitet. I tonåren är det i första hand visdomständernas mognad som bedöms i relation till ett eller flera jämförelsematerial av europeiska eller amerikanska ungdomar [2]. 

Resultaten kan ifrågasättas

I en nyligen publicerad studie undersöktes skelettmognad med handledsröntgen hos barn i Sydafrika [3]. Jämfört med den vanligaste referenstabellen konstaterades en genomsnittligt påtagligt tidigare slutning av tillväxtzonerna – mellan 1,5 och 2 år hos såväl de vita (16,5 år) som de svarta (17,0 år) pojkarna och flickorna (15,0 år) – något som starkt ifrågasätter validiteten av jämförelsematerialen för åldersbedömning i dag. 

De 95-procentiga konfidensintervallen för handledsröntgen har uppskattats till 2–3 år åt vardera hållet vid denna ålder i slumpmässiga urval, och mognaden av visdomständer har uppvisat större variation än så [2, 4]. Att Migrationsverket troligen ifrågasätter åldern oftare hos ungdomar med tidig pubertet än hos dem som varit sena i sin pubertetsstart förstärker ytterligare osäkerheten i bedömningen av handledsröntgen.  

Sedan 2000 har Migrationsverket utfört förenklade medicinska åldersbedömningar, vilka baserats enbart på röntgenundersökningar av visdomständer och/eller handled. På grund av metodernas breda felmarginaler tog Socialstyrelsen 2008 ställning mot användning av dem för åldersbedömning i övre tonåren [5]. 

Barnläkarföreningens instruktion 

Socialstyrelsen ändrade 2012 sin hållning till att rekommendera medicinsk åldersbedömning av asylsökande baserad på barnläkarundersökning och de röntgenundersökningar som man tidigare avvisat [6]. Något nytt vetenskapligt underlag som stöd för det ändrade ställningstagandet presenterades inte, och Svenska barnläkarföreningen konsulterades aldrig. 

Utifrån Socialstyrelsens ställningstagande tog Barnläkarföreningen fram en instruktion för den pediatriska delen av åldersbedömningen, som godtogs av Socialstyrelsen och Migrationsverket 2013. I denna klargjordes att det var barnläkaren som skulle göra den övergripande bedömningen med hänsyn tagen till de ingående metodernas osäkerhet [7]. Under våren 2014 genomfördes ett 30-tal åldersbedömningar enligt modellen vid den medicinska ungdomsmottagningen på Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Endast i enstaka fall gjordes bedömningen att det fanns tillräckligt underlag för att föreslå ändrad ålder. 

Efter att ett 10-tal av dessa utlåtanden nått Migrationsverket publicerade deras rättsavdelning ett internt ställningstagande [8], enligt vilket utlåtandet från den sakkunnige läkaren ska bedömas tillsammans med svar på tand- och handledsröntgen. Barnläkarens ansvar för den samlade bedömningen av de olika undersökningsmomenten överflyttades i och med detta till Migrationsverkets handläggare.  

Migrationsverket har därefter hävdat att en medicinsk åldersbedömning som inte innehåller resultat från röntgen av handled och visdomständer har »lågt bevisvärde«. 

För de läkare och sjuksköterskor som genomförde åldersbedömningarna på Sachsska barnsjukhuset innebar detta skifte en etiskt oacceptabel situation, där kvaliteten på den samlade medicinska bedömningen inte längre kunde garanteras. Kliniken upphörde därför med medicinska åldersbedömningar av asylsökande ungdomar i augusti 2014. 

Vetenskap eller migrationspolitik?

Just nu befinner sig fler människor på flykt i världen än vid någon annan tidpunkt sedan andra världskriget [9]. En liten andel av dessa flyktingar har tagit sig till Europa. Det ökande antalet asylsökande i Europa har sammanfallit med en alltmer restriktiv migrationspolitik i många länder. Under de senaste 4–5 åren har antalet ensamkommande flyktingbarn som sökt sig till Sverige successivt ökat och uppgick 2014 till 7 049 enligt Migrationsverkets statistik. I våra nordiska grannländer har antalet ensamkommande barn inte ökat på samma sätt, eller till och med minskat. 

Parallellt med dessa förändringar i fördelningen av ensamkommande barn mellan de olika nordiska länderna har våra nordiska grannländer systematiskt infört röntgenbaserade åldersbedömningar av ensamkommande ungdomar som uppger en ålder under 18 år.

Användningen av dessa osäkra medicinska metoder för migrationspolitiska syften har mött ett betydande motstånd bland läkare, särskilt barnläkare, runtom i Europa [5, 10, 11]. I Storbritannien har denna kritik lett till att medicinska åldersbedömningar har ersatts av psykososocial bedömning baserad på strukturerade observationer och intervjuer med de asylsökande ungdomarna, vilket genomförs av specialutbildade socialarbetare [12]. Arbetsgruppen för etik inom European Academy of Paediatrics rekommenderade nyligen av liknande skäl att barnläkare inte ska medverka i medicinska åldersbedömningar av asylsökande [13].

Ännu ingen ny bra metod

Under de senaste åren har metoder för att bedöma skelettmognad baserade på magnetresonanstomografi (MR) utvecklats, framför allt för användning i samband med internationella ungdomsturneringar i fotboll [14, 15]. Jämfört med vanlig slätröntgen innebär metoden avsaknad av röntgenstrålning och möjlighet att följa slutningen av tillväxtzoner på ett mer detaljerat sätt. MR gör det också möjligt att bedöma nyckelbenets mognad, vars tillväxtzoner sluts senare än rörbenen [16, 17]. 

Det grundläggande problemet med stor variation mellan ålder för olika individer i förhållande till skelettmognad kvarstår dock även vid MR, och felmarginalerna är därför betydande även för dessa metoder [10]. I nuläget saknas också utomeuropeiska referenspopulationer för att utvärdera skelettmognad med MR. 

Det har dessutom rapporterats betydande negativa psykologiska biverkningar av metoden för asylsökande med PTSD-problematik efter krigsupplevelser [16].

Andra former av bevis för fel ålder

På basis av erfarenheterna från Sachsska barnsjukhuset rekommenderar Barnläkarföreningen inte längre svenska barnläkare att genomföra medicinska åldersbedömningar [18]. Detta kan uppfattas som ett svek mot flyktingbarnen, eftersom de därmed inte får någon möjlighet att stödja sin uppgivna ålder genom medicinsk ålderbedömning. 

Det rådande regelverket erbjuder dock möjligheter för andra former av bevis för felaktig ålder än resultat av medicinska undersökningar. Sådana bevis är t ex bedömningar av psykosocial mognad av personer som känner ungdomen väl och kan bedöma hur den unge fungerar i vardagen och tillsammans med andra, särskilt om personen har erfarenhet av arbete med ungdomar, t ex lärare, idrottsledare eller behandlingspersonal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Denna typ av bevis är också uppenbart mer relevanta för ungdomens behov av stöd i mottagningssystemet än mognad av tänder och skelett. 

Vägen framåt

Den stora interindividuella variationen i fysisk mognad i tonåren gör det osannolikt att nya metoder, t ex MR, kan innebära annat än marginella framsteg. En rimlig utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete vore därför att erkänna att det saknas förutsättningar för medicinska metoder för kronologisk åldersbestämning med den exakthet som asylprocessen kräver och i stället utreda den brittiska modellen baserad på psykosociala metoder för åldersbedömning [7]. 

I juni meddelade Socialstyrelsen att man ännu en gång ska utreda frågan om åldersbedömningar. Det är vår övertygelse att en gedigen etisk och vetenskaplig analys denna gång bör leda fram till att Socialstyrelsen omprövar sitt ställningstagande till de mycket osäkra röntgenmetoderna. 

Sveriges röst väger tungt i den europeiska diskussionen om ensamkommande flyktingbarn. Det vore därför djupt olyckligt för ensamkommande barn i hela Europa om migrationspolitiska hänsyn tillåts övertrumfa vetenskapen när det gäller åldersbedömningar av asylsökande också i vårt land.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser

  1. Greulich W, Pyle S. Radiographic atlas of skeletal development of the hand and wrist. Stanford, CA: Stanford University Press; 1959.
  2. Hjern A, Brendler-Lindqvist M, Norredam M. Age assessment of young asylum seekers. Acta Paediatr. 2012;101:4-7.
  3. Cole TJ, Rousham EK, Hawley NL, et al. Ethnic and sex differences in skeletal maturation among the Birth to Twenty cohort in South Africa. Arch Dis Child. 2015;100:138-43.
  4. Aynsley-Green A, Cole TJ, Crawley H, et al. Medical, statistical, ethical and human rights considerations in the assessment of age in children and young people subject to immigration control. Br Med Bull. 2012;102:17-42. 
  5. Åldersbedömning av äldre barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008.
  6. Medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. Dnr 31156/2011.
  7. Svenska barnläkarföreningen. Medicinsk åldersbedömning av barn i övre tonåren – instruktioner för barnläkarundersökning. 16 jan 2014 [citerat 2015-07-31]. http://www.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/2014/05/Instruktion_Barnmedicinsk-aldersbedomning-BLF_140116.pdf
  8. Migrationsverket. Rättsligt ställningstagande angående åldersbedömning. RCI 13/2014.
  9. World at war. Global trends. Forced displacement in 2014. Geneva: UNHCR; 2015.
  10. Cole TJ. The evidential value of developmental age imaging for assessing age of majority. Ann Hum Biol. 2015;42(4):377-86.
  11. Nowotny T, Eisenberg W, Mohnike K. Unbegleitete minderjährige Flüchtlinge: strittiges Alter – strittige Altersdiagnostik. Dtsch Arztebl. 2014;111:A-786. 
  12. London Asylum Seekers Consortium (LASC). Age assessment good practice guidance: Pan London local authority practitioners review of current practice 2013. 1 ed, jan 2013 [citerat 31 jul 2015]. http://mertoncs.proceduresonline.com/pdfs/app_1_age_assess.pdf
  13. Sauer PJJ, Nicholson A, Neubauer D; Advocacy and Ethics Group of the European Academy of Paediatrics. Age determination in asylum seekers: physicians should not be implicated. Eur J Ped. Epub 18 sep 2015.
  14. Tscholl PM, Junge A, Dvorak J, et al. MRI of the wrist is not recommended for age determination in female football players of U-16/U-17 competitions. Scand J Med Sci Sports. Epub 16 apr 2015.
  15. Dvorak J, George J, Junge A, et al. Age determination by magnetic resonance imaging of the wrist in adolescent male football players. Br J Sports Med. 2007;41:45-52. 
  16. Best practice for young refugees. Program. International symposium on assessing age, developmental stage and actual needs of unaccompanied minor refugees, Berlin 6–7 jun 2015 [citerat 31 jul 2015]. http://f.hypotheses.org/wp-content/blogs.dir/1716/files/2015/06/Berlin-Young-Refugees-programme.pdf
  17. Vieth V, Schulz R, Brinkmeier P et al. Age estimation in U-20 football players using 3.0 tesla MRI of the clavicle. Forensic Sci Int. 2014 241:118-22.
  18. Svenska barnläkarföreningen. Angående medicinska åldersbedömningar av asylsökande. 17 jul 2015 [citerat 31 jul 2015]. http://www.barnlakarforeningen.se/2015/07/17/angaende-medicinska-aldersbedomningar-av-asylsokande-ungdomar/

Summary

Many unaccompanied asylum seeking young people in Europe lack documents proving their age. X rays of the wrist and wisdom teeth are often used by European migration authorities to assess age in this situation. The large inter-individual differences in physical maturation during adolescence create such large margins of error for these methods that their informative value is very limited. The Swedish National Board of Health and Welfare should reconsider its previous position on these methods and examine the possibility to include psychosocial methods in these age assessment procedures. 

Kommentarer (6)

  • Om 32 tänder är man alltid minst 18 år

    2015-10-12 19:49 | Att röntgen av handleder etc inte går att använda för åldersbestämningar av barn har vi alla som adopterat barn vetat sedan 70 talet då myndigheterna krävde intyg om detta.Men om man fått 32 tänder är man alltid minst 18 år vilket ett flertal mycket erfarna tandläkare bekräftat för mig. Däremot finns det ett antal personer som inte får några visdomständer. Men denna fråga kommer att lösa sig av sig själv i framtiden.

    Leif Bergdahl, Docent,Privatläkare, Medgoldkliniken,Juoksengi

    Jäv:

  • Med 32 tänder är man alltid 18 år....i Japan.

    2015-10-16 08:58 | Vi tackar för Leif Bergdahls kommentar till vår artikel som ger oss anledning att förtydliga oss när det gäller tandläkarbedömning av ålder hos asylsökande ungdomar. Om de ensamkommande ungdomarna med oklar ålder som nu söker asyl i Sverige hade varit japaner hade bedömning av visdomstämder varit en ganska rimlig metod för att avgöra om de har en kronologisk ålder på över 18 år eller inte. Japaner har nämligen den långsammaste utvecklingen av visdomständer som beskrivits i den vetenskapliga litteraturen, och det är hos dem sällsynt att alla fyra visdomständerna bryter fram före 18 års ålder (1). Mognaden av visdomständer varierar nämligen anmärkningsvärt mycket mellan olika befolkningar i världen. För amerikaner med latinamerikanskt ursprung är det ca 9% som har fullt mogna visdomständer på 18-årsdagen (1) medan det i Sydafrika har rapporterats vara så många som 55% av de unga männen och 60% av de unga kvinnorna som har fullt mogna visdomständer vid denna ålder (2). Av detta måste man rimligen dra slutsatsen att inte heller bedömning av visdomständer uppfyller de krav på precision som man har rätt att kräva i bedömning av ålder hos unga asylsökande.

    Referenser:
    1. Cole TJ. The evidential value of developmental age imaging for assessing age of majority. Ann Hum Biol. 2015:1-10. Epub 2015/07/03.
    2. Olze A, van Niekerk P, Schulz R, Schmeling A. Studies of the chronological course of wisdom tooth eruption in a Black African population. J Forensic Sci. 2007 Sep;52(5):1161-3.

    Anders Hjern, barnläkare, professor
    Henry Ascher, barnläkare, professor
    Gunilla Klingberg, tandläkare, professor

    Anders Hjern, Professor, Karolinska Institutet

    Jäv:

  • Bias

    2015-10-17 07:05 | Det är dags att andra röster får höras i Läkartidningen i denna allt viktigare politiska fråga. Ascher & Hjern står för en extremliberal hållning till flyktingmottagande och deras politiska aktivism genomsyrar deras artiklar. Om man läser MRT-studien av fotbollspelare (ref 15) från 4 kontinenter (Asien, Europa, Afrika, Latinamerika) framgår dels en mycket hög träffsäkerhet jämfört med känd kronologisk ålder dels att det finns olika referensmatrial för olika etniska populationer. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2465138/ Att MRT-undersökning av handleden på unga med PTSD skulle innebära ett allvarligt trauma för den unge är knappast en seriös invändning. Det är dags att Läkartidningen slutar fungera som politisk megafon åt herrar Ascher & Hjern och tar in motröster. Förslagsvis kan man intervjua de läkare i Finland, Norge & Danmark som utför ålderstester. Vilken evidens lutar sig dessa mot ? Hur validerar man sina metoder ? Sker metodutveckling ? Aschers & Hjerns åsiktsmonopol på detta område bör nu utmanas !

    K-J Kärrström, Allmänläkare, Primärvården VG reg

    Jäv:

  • Barnradiologisk kommentar

    2015-10-21 20:43 | Författarna har rätt i sin uppfattning om radiologiska metoders begränsade värde i detta sammanhang. I Svensk Förenings för Medicinsk Radiologi Förhandlingar 1975; 4; 4 diskuterade Ole Eklöf och undertecknad problematiken med anledning av att Riksskatteverket hade befogenhet att rekvirera röntgenundersökning med 9 skelettbilder för att "bestämma" kronologisk ålder på barn från utlandet. Eftersom konfidensintervallen för ålder var så stora föreslog vi den gången att man istället skulle utföra ”skolmognadsprövning eller därmed jämförbar åtgärd”. Slutligen en detalj: texten under illustrationen antyder att skelettmognadsbedömningen görs på handled, normalt gäller bedömningen, det som ses på bilden nämligen hela handen.

    Hans Ringertz, Consulting Professor, Stanford University Childrens Hospital

    Jäv:

  • Anekdot

    2015-10-26 22:21 | Professor Ringertz berikar debatten med tyngden av ytterligare en professorslekamen samt med en anekdot från 1975. I sak ser jag dock inte att han tillför något. Vidare saknas en jävsdeklaration.

    K-J Kärrström, Dr, Primärvården ÖLL

    Jäv:

  • Skelettålder är skelettålder, inte kronologisk ålder

    2015-11-01 11:29 | Skelettålder är skelettålder (för bedömning av tillväxtrubbning), inte kronologisk ålder, det måste vi få Migrationsverket m.fl. att förstå. Tandålder verkar inte heller vara särskilt väl relaterat till kronologisk ålder. Är den psykosociala ålderbestämningen korrelerad med kronologisk ålder? Har dessa bedömningar över huvud taget någon relevans för den _kronologiska_ åldern? För det är väl den som lagen hänvisar till, eller? Den som följer enskilda asylärenden får lätt uppfattningen att Migrationsverket alltför ofta använder åldersbestämningar för att kunna utvisa barn så tidigt som möjligt. Jag vill därför uppmana alla läkarkolleger att vägra vara verktyg för ålderskontroller som görs på enbart juridiska men utan medicinska indikationer! Man kan visa sitt eventuella stöd för uppmaningen genom Facebook-gruppen "Läkare, vägra vara verktyg för ålderskontroll!"

    Olle Kjellin, Dr, Pens

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016