Annons

Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DPU3 Läkartidningen 49/2015
Lakartidningen.se 2015-11-30

Vetenskapligt stöd saknas för effekt av naltrexon i låg dos

Svar:

Jaran Eriksen/Mia von Euler, Karolic (Stockholm), april 2015

Drugline nr: 16168 

Vad finns det för forskning kring användandet av naltrexon i låg dos mot autoimmuna sjukdomar som multipel skleros och autoimmuna artriter? I Norge finns ett preparat som heter LDN (3 mg).

Naltrexon är en specifik opiatantagonist som i Sverige är registrerad för behandling av alkoholberoende, som tilläggsbehandling till psykologiskt stöd [1]. Verkningsmekanismen för naltrexon vid alkoholism är inte fullständigt klarlagd men det antas att påverkan på det endogena opioidsystemet spelar en viktig roll. Naltrexonbehandling hos alkoholberoende patienter minskar risken för att en liten dos alkohol ska utlösa en okontrollerad alkoholkonsumtion [1].

Sedan mer än 20 år tillbaka har man försökt behandla patienter med en rad olika diagnoser med off label-användning av naltrexon i låg dos (även kallad LDN), det vill säga i dosen 3–5 mg (normaldos vid behandling av alkoholberoende är 50 mg). Diagnoserna inkluderar Crohns sjukdom, fibromyalgi, multipel skleros (MS), ulcerös kolit, systemisk lupus erythematosus (SLE), HIV/aids med flera. Information kring LDN finns framför allt på olika webbsidor som drivs av patienter som har haft egen positiv erfarenhet av sådan behandling [2].

Vid en litteratursökning i PubMed får man många träffar på LDN. De flesta kliniska studierna kring LDN är pilotstudier av låg kvalitet, många utan kontrollgrupp och utan randomisering. Antalet patienter i studierna är också lågt, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser. I de flesta fall verkar dock patienterna tolerera LDN väl, vilket kanske inte är särskilt förvånande med tanke på den låga dosen.

Vid LDN-behandling (< 5 mg/dag) tror man att effekten av naltrexon ändras från att blockera opiatreceptorer till att fungera som agonist och trigga förlängd frisättning av endogena opioider som betaendorfiner [3]. Låga nivåer av betaendorfiner har rapporterats vid flera sjukdomar, bland annat reumatoid artrit, Crohns sjukdom och fibromyalgi [4]. Det finns även en teori om att naltrexon minskar apoptos av oligodendrocyter, vilket skulle fungera i behandling av MS [3]. I en öppen, okontrollerad studie av 40 MS-patienter tolererades LDN väl, man såg minskad spasticitet, men ingen skillnad i depression, trötthet eller livskvalitet, och ökad smärta under 6 månaders uppföljning [5]. I en dubbelblindad, placebokontrollerad, randomiserad studie av 96 MS-patienter kunde man däremot inte se någon skillnad i psykisk eller fysisk hälsa mellan patienter som fick LDN och dem som fick placebo [6]. Enligt uppgift från MS-specialist vid neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset, har endast enstaka MS-patienter testat LDN i Sverige, och MS-sällskapet anser att det saknas evidens för behandlingen [Fredrik Piehl, Stockholm, pers medd; 2015].

Det finns en Cochraneöversikt av behandling med LDN vid Crohns sjukdom [7]. Denna hittade två studier, med totalt 46 patienter, som jämförde LDN med placebo. Konklusionen från Coch­ranerapporten är att man inte kan dra några slutsatser avseende effektivitet eller säkerhet från studierna eftersom de är så små. Den ena studien antyder dock viss endoskopisk och klinisk förbättring i LDN-gruppen, och ingen av studierna visade någon högre förekomst av biverkningar jämfört med placebo [7]. Några studier finns även av LDN:s effekt hos patienter med fibromyalgi [8], men dessa är små och av metodologiskt låg kvalitet, vilket gör det svårt att dra några slutsatser av deras resultat. I alla studierna ovan har patienterna fått behandling med naltrexon i dosen 4,5 mg/dag.

Sammanfattningsvis har LDN getts som experimentell behandling mot ett flertal sjukdomar, framför allt autoimmuna sjukdomar och smärttillstånd, under de senaste 20 åren. Trots detta hittar vi inga väldesignade studier som i dagsläget kan stödja att LDN skulle ha effekt mot dessa sjukdomar.

Läkemedelsfrågan

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« ­pub­liceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset av docent Mia von Euler och informationsfarmaceut Marine Andersson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på http://www.lic.nu.

Drugline finns numera som öppen databas på adressen http://www.drugline.se. Frågor och svar publiceras där i sin helhet.

Referenser

  1. Naltrexone (naltrexon). Fass.se [citerat 1 november 2012].
  2. Raknes G, Giverhaug T. Naltrexone – high expectations to low dosages. Tidsskr Nor Laegeforen. 2011;131(8):844-6.
  3. Agrawal YP. Low dose naltrexone therapy in multiple sclerosis. Med Hypotheses. 2005;64(4):721-4.
  4. Brown N, Panksepp J. Low-dose naltrexone for disease prevention and quality of life. Med Hypotheses. 2009;72(3):333-7.
  5. Gironi M, Martinelli-Boneschi F, Sacerdote P, et al. A pilot trial of low-dose naltrexone in primary progressive multiple sclerosis. Mult Scler. 2008 Sep;14(8):1076-83.
  6. Sharafaddinzadeh N, Moghtaderi A, Kashipazha D, et al. The effect of low-dose naltrexone on quality of life of patients with multiple sclerosis: a randomized placebo-controlled trial. Mult Scler. 2010;16(8):964-9.
  7. Segal D Macdonald JK, Chande N. Low dose naltrexone for induction of remission in Crohn's disease. Cochrane Database Syst Rev. 2014;2:CD010410.
  8. Younger J, Noor N, McCue R, et al. Low-dose naltrexone for the treatment of fibromyalgia: findings of a small, randomized, double-blind, placebo-controlled, counterbalanced, crossover trial assessing daily pain levels. Arthritis Rheum. 2013;65(2):529-38.

Kommentarer (1)

  • Naltrexone

    2015-12-01 18:17 | In Norge blev det för ett tag sedan populär att använder Naltrexone mot ME/CFS. Enligt min erfarenhet ger det i första hand placebo effekt, som brukar vara relativ kortvarig men det som jag kunde se, var en effekt för dom patienter som hade flera smärtlindrande mediciner. De blev smärtfri och detta längre än vad man kan anta med placebo. Jag tolkade det som ett bra sätt att avgifta patienten. Väl märkt det handlade inte om narkotiska preparat. Finns det någon som har haft liknande erfarenhet?

    Birgit Sjölander, Dr.med/ Överläkare, Rehabiliterings Kliniken i Sandnessjöen, Norge

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Vårdköerna växer igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

bild

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Annons Annons
bild

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Tre års arbete i Norge krävs för att få del av norska tjänstepensionen

Nyheter | Svenska läkare som arbetar i Norge berörs av förändrade pensionsregler. Att det krävs tre års tjänstgöring för att omfattas av tjänstepensionssystemet är okänt för många. () 23 JUN 2016

bild

Sju av tio oroliga för antibiotikaresistens

Nyheter | Sju av tio svenskar är mycket oroliga eller ganska oroliga för antibiotikaresistens. Oron är störst bland kvinnor och äldre samt bland personer med hög utbildning, särskilt om den är hälsoinriktad. Det visar en undersökning från SOM-institutet. () 23 JUN 2016

Kammaråklagare: »Vi tycker att vi har skäl att delge misstanke«

Nyheter | Åklagarna väljer att delge Paolo Macchiarini misstanke om allvarliga brott trots att Socialstyrelsens yttrande om hans metod inte är klar. () 22 JUN 2016

Macchiarini misstänkt för brott

Nyheter | Artikeln är uppdaterad. Kirurgen Paolo Macchiarini har formellt delgivits misstanke om brott i samband med de tre operationerna med syntetiska luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset. Paolo Macchiarini nekar till brott på alla punkter. (2 kommentarer) 22 JUN 2016

bild

Gemensamma mål och team kan ge bättre arbetsmiljö

Nyheter | Flerprofessionella team kan definitivt vara en del av det som gör att det blir en bättre arbetsmiljö, men då behövs det bra ledarskap och en organisation som klarar av att bära upp teamet. Det säger Gudbjörg Erlingsdóttir, som lett ett projekt om teamarbete och läkares arbetsmiljö. (1 kommentar) 22 JUN 2016

Beslut att schemalägga läkare får kritik av läkarförening

Nyheter | Stockholms läkarförening protesterar mot ett beslut att mer av läkarnas arbetstid ska schemaläggas, rapporterar Dagens Medicin. () 22 JUN 2016

bild

Samband mellan kost och akut pankreatit

Nya rön | Resultaten i en ny avhandling tyder på att kostvanor i linje med de svenska kostrekommendationerna kan bidra till att primärt förebygga icke-gallstensrelaterad akut pankreatit. (1 kommentar) 22 JUN 2016

IVO-kritik för nödöppning
av Läkemedelsförteckning

Nyheter | Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserar en läkare för att utan patientens samtycke ha öppnat patientens läkemedelsförteckning och makulerat ett recept. IVO har anmält ärendet till åtal och läkaren riskerar nu att dömas för dataintrång. (4 kommentarer) 21 JUN 2016

Varningar kring Primolut-Nor naturlig del av säkerhetsarbetet

Debatt | Införandet av varningar gällande Primolut-Nor (noretisteronacetat) har följt gällande rutiner, skriver Läkemedelsverket i en replik till Jan Brynhildsen och Kristina Gemzell Danielsson. () 21 JUN 2016

Ny teknik hittade fler patogener i blodet vid hematologisk cancer

Nya rön | I en avhandling om bakteriemier vid hematologisk cancer och cellgiftsbehandling studerades bland annat blodprov från patienterna med NGS (next generation sequencing). Många fler potentiella patogener kunde identifieras med NGS än med traditionell odlingsteknik. () 21 JUN 2016

Identiska läkemedel kostar olika mycket för olika landsting

Nyheter | Prisvariationen är ofta 6–9 procent för ett och samma rekvisitionsläkemedel, visar en kartläggning av Konkurrensverket som menar att priserna borde kunna pressas med effektivare upphandlingar. () 21 JUN 2016

Män stod bakom många inlägg i Macchiariniaffären

Nyheter | Det var mest män som snyntes i kommentarsfälten till artiklar om den så kallade Macchiariniaffären. Det framgår av Jörgen Lundälvs genomgång av 314 kommentarer till 55 artiklar i Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. I de fall där den kommenterades specialitet framgick var psykiatri vanligast. Ämnen som oftast kommenterades var KI-ledningens agerande, granskningsprocessen och etik. (2 kommentarer) 21 JUN 2016

Något färre fall av invasiva grupp A-streptokockinfektioner

Nyheter | Säsongen 2014–2015 minskade antalet invasiva infektioner med grupp A-streptokocker (GAS) något jämfört med säsongen innan. Det framgår av Folkhälsomyndigheten säsongsrapport. () 20 JUN 2016

Annonser
Annons Annons
Annons
Annons Annons