Citeras som: Läkartidningen. 2013;110:CH4S Läkartidningen 47/2013
Lakartidningen.se 2013-10-28

Vanliga muskuloskeletala åkommor bör behandlas med naprapati

Stina Lilje, doktorand, Blekinge Tekniska Högskola

titti.lilje@bth.se

Autoreferat. Den allra första hälsoekonomiska studien om behandlings- och kostnadseffekter av specialiserad manuell behandling för så kallade oprioriterade ortopediska öppenvårdspatienter har nyligen publicerats i Clinical Journal of Pain. I en randomiserad klinisk prövning, där 78 patienter inkluderats, visades att behandlingseffekten av naprapati var bättre än konventionellt ortopediskt omhändertagande vid olika typer av vanliga muskuloskeletala besvär i framför allt axel/arm och knä/fot. En hälsoekonomisk utvärdering visade också att naprapati var billigare. Studien gjordes i samarbete med Institutet för hälsoekonomi och Karolinska institutet.

Köerna till ortopedisk behandling är ofta långa, och alltför många remisser rör åkommor som inte kräver den specifika kompetens som finns på en ortopedimottagning, till exempel rotatorkuffsyndrom, epikondylit, patellofemorala syndrom, periosteit och akillestendinit med mera. När en patient med en sådan remiss får tid hos en ortoped görs inte sällan flera åtgärder utifrån befintliga resutser.

Förutom uteblivna behandlingseffekter kan detta även bli kostsamt. Inom hälsoekonomi räknar man både rena kostnader och kostnadsnytta, den hälsovinst som åstadkoms genom att patienter blir bättre. I sjukvården är det vanligt att en viss behandlingsmetod är bättre men dyrare än en redan existerande. Om en behandling är bättre och billigare säger man att resultatet är dominant, något som är ganska ovanligt. Resultatet i denna studie var dominant.

Kostnaderna i respektive grupper för samtliga interventioner under studiens gång specificerades, periodiserades och kostnadsberäknades med hjälp av DRG (diagnosrelaterade grupper). Hälsovinsterna i form av minskad smärta och förbättrad fysisk funktion beräknades genom omkodning av SF-36-enkäten från den kliniska studien till QALY.

Den totala kostnaden i kontrollgruppen blev 538 754 SEK (medelkostnad per patient 14 298 SEK) och i experimentgruppen 216 820 SEK (medelkostnad per patient 5 427 SEK). Resultaten i QALY för kontrollgruppen blev 0,026 och för experimentgruppen 0,066. Vid tremånadersuppföljningen (enbart ortopedi respektive enbart naprapati – utan överlappande patienter) var medelkostnaden per månad för kontrollgruppen 2 827 SEK och för experimentgruppen 987 SEK. Den enskilt vanligaste insatsen i kontrollgruppen var sjukgymnastik (33 procent), den minst vanliga operation (18 procent). Sex patienter i kontrollgruppen respektive fyra i experimentgruppen bedömdes vara i behov av operation, men majoriteten (tre) av dessa i experimentgruppen valde att inte opereras. De dyraste insatserna i studien var operation och sjukgymnastik. När studien avslutades efter 12 månader fick en tredjedel av kontrollgruppen fortfarande någon form av behandling (sjukgymnastik). I experimentgruppen var motsvarande siffra 2 procent (massage).  

Studien indikerar att förbättrade hälsoeffekter (minskad smärta, förbättrad fysisk funktion, upplevd förbättring och livskvalitet) för patienter som lider av vanliga muskuloskeletala åkommor, liksom avsevärda kostnadsbesparingar, skulle kunna åstadkommas om specialiserad manuell behandling såsom naprapati vore ett möjligt vårdval på ortopedimottagningar.

Referenser

Lilje S, et al. Clin J Pain. 2013.

doi:10.1097/AJP.0000000000000000

Kommentarer (4)

  • Ökad effektivitet alltid intressant men ...

    2013-10-31 14:30 | Ökad effektivitet är alltid intressant, men i sammanfattningen saknas inklusionskriterierna för de båda grupperna. Att kostnaderna extrapolerades med DRG är en ovanlig metod men visar på en svaghet i den jämförande studien eftersom DRG-kostnaderna var avsevärt lägre i "experimentgruppen". Lägre DRG-kostnad indikerar förstås lindrigare skador enligt DRG-systemet. Inte konstigt då att de klarade sig utan fortsatt behandling tidigare.




    Göran Svensson, specialist i allmän medicin , pensionerad

    Jäv:

  • Resurserna och kompetensen finns redan inom skolmedicinen

    2013-11-21 14:35 | Studien rapporterar goda resultat och inte minst lägre vårdkostnader för experimentgruppen än för kontrollgruppen som erhållit sjukgymnastik. Av referatet framgår inte vad kontrollgruppens sjukgymnastik innehållit. Om det skulle så vara, att OMT-metoder (ortopedisk manuell terapi) exkluderats ur kontrollgruppens arsenal blir resultatet missvisande!

    Detta ifrågasättande är berättigat inte minst på grund av att många, om ej alla, ortopedmottagningar med öppenvårdsverksamhet sedan länge har sjukgymnaster/fysioterapeuter med såväl formell som reell kompetens i manuell diagnostik och terapi.

    Inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund finns en specialistordning. Specialistbehörighet för legitimerade sjukgymnaster inriktade på just den patientkategori som den refererade studien beskriver, finns och inkluderar bl a magisterexamen. Ett relativt stort antal legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter med universitets- och högskoleutbildning i manuella behandlingsmetoder existerar således redan.

    Ortopediska öppenvårdspatienter har således i dag direkt eller genom remissförfarande tillgång till universitets- och högskolebaserad manuell terapi, vilket åtminstone inte referatet i LT informerar om.

    Dan Wallin, leg sjukgymnast, OMT (ortopedisk manuell terapi), Rehabtjänst, Stockholm

    Jäv:

  • Angående DRG i referat om hälsoekonomisk studie

    2013-12-16 10:12 | På grund av platsbrist tvingades vi utelämna inklusionskriterierna i studien i vårt referat.

    Inklusionskriter: Patienter remitterade till ortoped, vilkas remisser bedömts som oprioriterade” innan studien planerats, i åldern 18-65 år och svensktalande.

    Exklusionskriterier: Operationsfall, 100% sjukskrivning, graviditet, nyligen genomgången kirurgi i det besvärande området, kontraindikationer för manuell manipulationsbehandling och uttalat önskemål om att få en ortopedisk bedömning.

    Designen är en randomiserad kontrollerad studie där studiepersonerna har lottats till en av de två behandlingsarmarna. Detta syftar till att grupperna skall vara så lika som möjligt före behandlingen avseende faktorer som kan ha betydelse för prognosen.

    Patienterna i experimentgruppen hade inte ”lindrigare skador” än patienterna i kontrollgruppen, utan skattade sin smärta något högre vid baslinjen, vilket framgår av tabell 1 i originalpublikationen (Lilje et al Clin J Pain 2010). Detta tog vi hänsyn till i de statistiska analyserna. Det var fler patienter i kontrollgruppen som opererades, då majoriteten av patienterna i experimentgruppen som av ortoped och naprapat bedömdes kunna bli hjälpta av operation valde att inte opereras.

    Vår studie belyser att det görs många insatser för oprioriterade patienter i ortopedkö. Om dessa insatser inte är de mest passande så blir behandlingseffekterna inte stora; det är helt enkelt inte kostnadseffektivt. Vi förstår inte vad insändaren avser med ”extrapolering” av DRG i kommentaren; DRG kan kopplas såväl till en viss typ av operation som till en viss typ av röntgen.

    Stina Lilje, doktorand, Blekinge Tekniska Högskola

    Jäv:

  • Specialister i manuell terapi ovanligt i sjukvården

    2013-12-16 11:34 | Syftet med den refererade hälsoekonomiska studien var att jämföra kostnader och hälsoutfall mellan dels naprapatisk manuell terapi dels den vård som erbjuds oprioriterade patienter i ortopedkö. I studien har vi beskrivit vilken typ av interventioner som skedde i respektive grupper, men vårt syfte har inte varit att undersöka i vilken form manuell behandling bedrivs i Sverige idag.

    En styrka med studien är att omhändertagandet i kontrollgruppen bedrevs som ”standard care”, det vill säga att arbetet i kontrollgruppen bedrevs precis som vanligt. Det innebar att den tredjedel av patienterna i kontrollgruppen som remitterades till sjukgymnast precis som vanligt kom till såväl privata sjukgymnaster som sjukgymnaster anställda inom landstinget och sjukgymnaster med någon form av specialisering. I ortopedernas remisser gjordes inga distinktioner huruvida sjukgymnastens kompetens skulle grunda sig på någon påbyggnadsutbildning eller inte.

    Någon exkludering av den typ av sjukgymnaster som har vidareutbildning inom OMT har inte skett, vare sig före studiens start eller därefter. En betydande del (43 procent) av samtliga studiepatienter hade varit hos sjukgymnast innan de remitterades till ortoped, varav vissa var utbildade inom OMT. En tredjedel av patienterna i kontrollgruppen remitterades till sjukgymnast efter ortopedbesöket, och nästan lika många besökte fortfarande sjukgymnast då studien avslutades efter ett år.

    Vid tidpunkten för publiceringen av huvudstudien fanns totalt omkring 150 sjukgymnaster i Sverige med utbildning i manuell terapi på den nivå som motsvarar naprapatisk manuell terapi, vilket är det som utvärderas i studierna. Vid samma tid fanns ca 1000 legitimerade naprapater med kompetens i den behandling som studierna utvärderar.

    Våra studier visar att det blev både bättre och billigare med naprapati än med ”standard care” för den studiepopulation ur ortopedkön som vi hade valt att undersöka.

    Stina Lilje, doktorand, Blekinge Tekniska Högskola

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken Träffsäker metod ger färre invasiva provtagningar – men gamla etiska frågor blir åter aktuella

Översikt | Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med mycket stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. NIPT är ett genombrott, men den övergripande bilden av det fosterdiagnostiska området är komplicerad, och flera kunskapsområden utvecklas parallellt. () 31 MAJ 2016

bild

3 frågor till
Bo Jacobsson

Författarintervjun | Bo Jacobsson beskriver tillsammans med kollegor det nya, icke-invasiva fosterdiagnostiska testet NIPT som ett genombrott. Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser.  () 31 MAJ 2016

Annons Annons
bild

Samarbete behövs för snabbt ordnat införande av ny teknik

Debatt | Hälso- och sjukvården behöver snabbare kunna introducera innovativa behandlingsmetoder och ny medicinsk teknik. Vi vill ge vården bra beslutsunderlag. () 31 MAJ 2016

bild

»Finns det ingenting som du kan ge oss som gör att vi bara kan somna in tillsammans?«

Krönika | Det är inte svårt för en underläkare att förstå att man som doktor jobbar med livet, inte döden. Svårt blir det först när en terminalt sjuk 90-åring ber att få »någonting« som gör att hon och jämnårige maken kan somna in tillsammans. Olivia Marsh Landen, underläkare, berättar.   () 31 MAJ 2016

bild

Sommaren är här – och huggormen

Kultur | Nu på sommaren kan det hända att man råkar huggormen, den enda giftiga av Sveriges tre ormarter. Dan-Axel Hallbäck, överläkare på Karlskoga lasarett, berättar om den sicksack-mönstrade reptilen, lär oss hur man känner igen symtomen efter ormbett och tipsar om sätt att behandla det. () 31 MAJ 2016

Nu förbjuds Uppsala län vid vite att överskrida övertidstaket

Nyheter | Läkare i Landstinget i Uppsala län har jobbat mer övertid än vad arbetstidslagen tillåter. Nu har Arbetsmiljöverket beslutat om ett förbud mot övertidsuttag. () 30 MAJ 2016

Ökad kontroll på apoteken ska minska felaktiga förskrivningar

Nyheter | Det ska bli lättare för apoteken att kontrollera förskrivare och exakt hur deras förskrivningsrätt eventuellt är begränsad, enligt ett regeringsbeslut. () 30 MAJ 2016

bild

Apropå! Arbetsför men inte möjlig att försäkra

Debatt | Ska den som har Citalopram mot PMS eller IBS inte heller få teckna sjukförsäkring, undrar ST-läkare Teresa Algård, som fick nej från Folksam när hon ville teckna sjukförsäkring via Läkarförbundet. (5 kommentarer) 30 MAJ 2016

bild

Landstinget vägrade bekosta färdigcentrifugerade urinprov

Människor & möten | Rickard Fuchs har varit både läkare och författare i många år. Nu återpubliceras hans bok »Visst är Ni Sjuk!«, tillsammans med den nyare boken »Deppig? 50 ovanliga (men bra!) råd till deppiga«, lagom för att fira de 40 år som gått sedan första succéboken skrevs. () 30 MAJ 2016

Val av suturmaterial kan påverka resultatet av framfallskirurgi

Nya rön | Långsamt absorberande suturmaterial gav mindre risk för symtomgivande recidiv och högre patientnöjdhet efter främre kolporafi än snabbt absorberande sutur, enligt en ny svensk studie. Valet av suturmaterial påverkade inte utfallet vid bakre kolporafi. () 30 MAJ 2016

Inte ovanligt med hjärtinfarkt utan kranskärls-förträngningar

Kommentaren | Prevalensen av hjärtinfarkt utan kranskärlsförträngningar är 6–8 procent av alla hjärtinfarkter. Förutom kranskärlsröntgen är magnet­kameraundersökning av hjärtat den viktigaste undersökningen. Tillståndet bör i möjligaste mån behandlas utifrån orsak, men det föreligger stora kunskapsluckor kring behandling av framför allt takotsubo-kardiomyopati. () 30 MAJ 2016

Bygga bort själva verksamheten

Debatt | Det verkar vara en obalans mellan allt byggande och satsningar på själva verksamheten. Någon måste ju ändå bota, lindra eller trösta, skriver Ingmar Fagerlund.  () 30 MAJ 2016

Operationspersonal på NÄL drabbade av luftvägsproblem

Nyheter | Ännu är det oklart vad som orsakade att 17 anställda på operationsavdelningen på Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan blev akut sjuka och fick andningsproblem den 24 maj. En mängd åtgärder har vidtagits för att undersöka orsakerna. Arbetsgivaren tar händelsen på stort allvar, enligt Emelie Hultberg, Nordvästra Götalands läkarförening. () 27 MAJ 2016

Unga läkare missnöjda med IT

Nyheter | Unga läkare är positiva till ny teknik och vill arbeta med digitala verktyg. De är däremot missnöjda med den IT-miljö de möter i sitt arbete inom vården. Det visar en undersökning som Sveriges yngre läkares förening gjort tillsammans med mjukvaruföretaget Tieto. (1 kommentar) 27 MAJ 2016

Biobankslagen ska ses över

Nyheter | En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur biobankslagen kan göras mer ändamålsenlig. Bland annat ska utredaren se över de snäva tidsgränserna, som leder till onödig administration i vården. () 27 MAJ 2016

Alvedon 665 mg har orsakat flera fall av svårbehandlad förgiftning

Debatt | Det har skett en påtaglig ökning av antalet förgiftningar av depåberedningen Alvedon 665 mg. Giftinformationscentralen har därför förändrat sina behandlingsrekommendationer gällande överdoser med depåpreparatet. (2 kommentarer) 27 MAJ 2016

Annonser
Annons Annons
Annons Annons Annons