Det är känt att människor i södra Asien löper högre risk att drabbas av typ 2-diabetes än européer. Men vad beror det på? I Lancet Diabetes and Endocrinology har en grupp forskare från Holland tittat på om det finns skillnader i förekomst av brunt fett hos asiater och européer, vilket skulle kunna förklara skillnaderna i diabetesrisk.

Man trodde tidigare att brunt fett bara fanns hos spädbarn, men det har visat sig att även vuxna bär på det, men i ganska små mängder. Fettet finns bland annat mellan skulderbladen och i nacken. Att det skulle kunna påverka diabetesrisken inser man då brunt fett är metabolt aktivt och kan förbruka energi för att utveckla värme. Brunt fett tros spela en viktig roll vad gäller att reglera kroppstemperaturen. 

I den aktuella studien som genomförts i Holland under våren och sommaren 2013 har 24 friska normalviktiga (BMI under 25) män i åldrarna 18–28 år inkluderats. Tolv av dessa hade asiatiskt ursprung, deras föräldrar kom från södra Asien men de var födda och uppvuxna i Holland. Resterande tolv var européer.

Forskarna har undersökt förekomsten av brunt fett med hjälp av PET-DT, och det visade sig att man i princip hos alla, 96 procent, hittade brunt fett. Men européer hade mer av det, i genomsnitt 287 ml jämfört med asiaternas snitt på 188 ml – en skillnad på 34 procent. Frågan är naturligtvis om dessa skillnader i volym är relevanta. Något som talar för att de faktiskt kan vara det är det bruna fettets temperaturreglerande roll. Det visade sig nämligen i studien att asiaterna började huttra vid betydligt högre temperatur. Genomsnittstemperaturen som krävdes för huttring var 10,9 grader Celsius för asiater och 8,9 grader för européer. I en kommentar till artikeln konstateras att skillnaderna i förekomst av brunt fett mellan européer och asiater skulle kunna bidra till att förklara varför risken för typ 2-diabetes skiljer sig åt.