Magna Andreen Sachs, docent, Karolinska institutet
Samtliga deltagare i studien hade egen erfarenhet av inblandning i en kirurgisk vårdskada. Foto: Fotolia
Operationssalen är ett av de ställen inom vården där flest allvarliga vårdskador inträffar. En aktuell intervjustudie i British Journal of Surgery bland engelska allmän- och kärlkirurger på specialist- och ST-nivå visar att vårdskada efter kirurgi leder till allvarliga, ofta långvariga, känslomässiga reaktioner hos inblandade kirurger, vilket de flesta menade hade negativ inverkan på deras sätt att arbeta. 27 kirurger tillfrågades om hur de påverkats av vårdskador uppkomna i samband med operation, vilka faktorer som hade betydelse för reaktionerna och åsikter om det stöd som kirurger erhåller och behöver efter en sådan händelse.
Samtliga deltagare i studien hade egen erfarenhet av inblandning i en kirurgisk vårdskada. De beskrev känslomässiga och ofta långvariga reaktioner i form av bl a skuldkänslor, ångest, vrede, förlust av självförtroendet och påverkan på arbetssättet genom osäkerhet och minskad riskbenägenhet efter händelsen. Faktorer som skadans allvarlighetsgrad (17 deltagare), undvikbarhet (16 deltagare), patientens och närståendes (13 deltagare) liksom kollegernas (9 deltagare) reaktioner hade betydelse för reaktionens svårighetsgrad. En skuldbeläggande och straffande miljö var en starkt bidragande faktor till de känslomässiga reaktionerna. Till exempel beskrevs fallkonferenser, avsedda för analys av inträffade skador, som allt annat än de lärande och förlösande tillfällen de var tänkta att vara. De präglades i stället av försvarsattityder och skönmålningar av egna insatser. Egna strategier för att hantera situationen beskrevs vara dels problemorienterade, där det viktigaste var att få diskutera det inträffade med erfarna kolleger, dels känslomässigt orienterade där öppna samtal med patient och närstående liksom stödjande samtal med kolleger angavs som viktiga.
19 av de intervjuade upplevde att det stöd som arbetsgivaren gav var otillräckligt. Endast fyra kirurger uppgav att debriefing och handledning gavs. Det mest eftersökta – stödet från kolleger – behövde formaliseras och möjligheter att få operera i par med kollega införas.
Författarna konkluderar att kirurger på alla nivåer skulle vara hjälpta av strukturer som underlättar bearbetning av svåra kirurgiska händelser. Sådana strukturer borde innehålla bl a information under utbildningen om hur man som ansvarig kirurg reagerar på operationsskador och hur man bäst stöder en drabbad kollega, systematisk handledning och samtalsstöd efter inträffad skada, fallkonferenser som syftar till lärande, möjligheter att operera i team med erfaren kollega och tillgång till professionell psykologisk hjälp.
Denna studie bekräftar andra liknande studier [Andreen Sachs M, et al. Läkartidningen 2013;110:550-2]. Allvarliga och långvariga, ibland ödesdigra, känslomässiga reaktioner hos hälso- och sjukvårdspersonal efter en vårdskada är ett stort och hittills obeaktat arbetsmiljöproblem som bottnar i den ofelbarhetsmyt som präglar hälso- och sjukvårdskulturen. Det är angeläget med kraftfulla initiativ, av det slag som skisseras i denna och liknande studier, från utbildningsansvariga och hälso- och sjukvårdsledningar.
Nyheter 13 DEC 2019 Omkring 150 läkare, varav 50 professorer, har ställt sig bakom ett nytt upprop om Karolinska universitetssjukhuset. Läkarna vill bland annat att rutinsjukvård ska in på Nya Karolinska Solna för att säkerställa kompetens, utbildning och forskning.
Nyheter 13 DEC 2019 Läkemedelsverket utreder om apotek ska få skriva ut receptbelagd springmaskmedicin till sina kunder. Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren är dock skeptisk.
Krönika 13 DEC 2019 Som sommarjobbande ungdom i vården får man sprita britsar, bädda rent och gå ärenden tills ryggen värker. Men man träffar också människorna, de som jobbar för att hjälpa och de som får lindring eller tröst. Man ser och förstår och strålar av glädje på kvällen. Nina Cavalli-Björkman berättar.
Nyheter 13 DEC 2019 Flera regioner har för miljontals kronor köpt in utbildningar för exempelvis ST-läkare, som innehåller ett kritiserat personlighetstest som kallats för pseudovetenskapligt. Ett par kurser har även certifierats av Lipus, ett dotterbolag till Läkarförbundet.
Nyheter 13 DEC 2019 Den primärvårdsreform som skulle presenteras i december kommer att dröja. Det senaste budet är att den kommer i början av nästa år, rapporterar Dagens Medicin.
Nyheter 13 DEC 2019 Det stora flödet av information inom sjukvården i Region Kalmar är oöverskådligt och skapar risker för patientsäkerheten. Det anser Kalmar läns läkarförening som nu skickat en begäran till Arbetsmiljöverket.
Nyheter 13 DEC 2019 Sverige ska förstärka forskningen inom life science och bli ett föregångsland inom precisionsmedicin. Det vill regeringen som nu presenterar en strategi med 30 målsättningar.
Vårdutveckling 13 DEC 2019 Utredningen av två utbrott av barnsängsfeber presenteras. Hos fyra av de fem patienterna med barnsängsfeber hade smittspridning sannolikt skett från personal. Smittspridningen hade sannolikt kunnat undvikas genom noggrann följsamhet till basala hygienrutiner.
Författarintervjun 13 DEC 2019 Malin Bengnér, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län, beskriver tillsammans med kollegor utbrott av barnsängsfeber på två av regionens förlossningsavdelningar.
Nyheter 12 DEC 2019 65 procent av läkarna i primärvården upplever arbetet som mycket eller oerhört stressigt. Däremot är de relativt nöjda nöjd med att arbeta som läkare. Det visar resultat från en stor internationell jämförelse. (3 kommentarer)
Nyheter 12 DEC 2019 Ingemar Engström, läkare och professor i barn- och ungdomspsykiatri, har tilldelats Statens medicinsk-etiska råds etikpris 2019.
Nyheter 12 DEC 2019 88 procent av studenterna på läkarutbildningarna tar ut läkarexamen. Det är den näst högsta examensfrekvensen på de stora utbildningarna med yrkesexamen, enligt nya siffror från Universitetskanslersämbetet.
Nyheter 12 DEC 2019 Nu tar Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) fram nya råd till vården kring induktion av förlossning vid överburenhet. Två förlossningsenheter i landet har redan ändrat sina rutiner med anledning av resultaten av studien Swepis.
Nyheter 12 DEC 2019 På senare tid har läkare i Stockholm utfärdat felaktiga dödsbevis för fyra levande patienter. Enligt regionens patientnämnd har antalet felaktiga dödbevis ökat de senaste åren.
Nya rön 12 DEC 2019 I en studie undersöktes sambandet mellan depression och senare utveckling av abdominellt aortaaneurysm. Studiens resultat tyder på att depression bör evalueras som en möjlig riskfaktor i samband med att man överväger strategisk ultraljudsscreening av personer med ökad risk för abdominellt aortaaneurysm.
Debatt 12 DEC 2019 Syftet med vårdförlopp är att vi ska ha en jämlik, god och effektiv vård i hela landet. Vården ska utgå från den enskilda patientens behov, skriver Fredrik Lennartsson, Sveriges Kommuner och regioner, och Mats Bojestig, ordförande, Nationellt system för kunskapsstyrning, i detta inlägg i en aktuell debatt i Läkartidningen.
Nyheter 11 DEC 2019 En arbetsgrupp jobbar med att ta fram en ny modell för de hyllade närsjukvårdsteamen i Skaraborg. I år har läkarna i alla tre teamen sagt upp sig och Skaraborgs sjukhus har krävts på svar om hur de ska lösa krisen.
Nyheter 11 DEC 2019 Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska – på uppdrag av regeringen – jobba med att underlätta arbetet med sjukskrivning för både läkare och Försäkringskassans handläggare. Det handlar bland annat om att utveckla läkarintyget så att det blir lättare att lämna uppgifter. (4 kommentarer)
Nyheter 11 DEC 2019 Flera regioner har inte koll på vilka merkostnader hyrpersonal medför och har dessutom inte budgeterat för utgiften. Det visar en enkät som Dagens Medicin har gjort. (2 kommentarer)
Recension 11 DEC 2019 Finansborgarrådet i Region Stockholm, Irene Svenonius, har skrivit en debattbok om hur svensk sjukvård borde styras och skötas. Gott om ideologiskt präglade tankar, mindre av faktaunderbyggd, balanserad genomgång, finner Läkartidningens recensent. (2 kommentarer)