Barn till kvinnor som genomgått obesitaskirurgi löper större risk att födas prematurt och att vara små för gestationstiden (SGA; small for gestational age), enligt en studie från Karolinska institutet som publiceras i BMJ.

Antalet obesitaskirurgiska ingrepp har ökat kraftigt i Sverige det senaste decenniet, och en majoritet av dem som opereras är kvinnor. Resultat från mindre studier har antytt att näringsbrist till följd av obesitaskirurgi kan hämma fostertillväxt.

En populationsbaserad matchad kohortstudie genomfördes, baserad på svenska hälsodataregister, i syfte att undersöka hur genomgången obesitaskirurgi hos modern påverkar risken för prematuritet (<37 veckor), SGA, barn stort för gestationstiden (LGA; large for gestational age), intrauterin fosterdöd och neonatal död (0–27 dagar efter födseln). I studien ingick 2 562 barn födda 1992–2009 vars mödrar genomgått obesitaskirurgi, och för varje barn upp till fem kontroller vars mödrar inte opererats, matchade för bland annat BMI och ålder.

Hos barn till obesitasopererade kvinnor sågs en ökad risk för prematuritet (oddskvot [OR]1,7, 95 procents konfidensinterfall [KI] 1,4–2,0) och för SGA (OR 2,0, 95 procents KI 1,5–2,5). Dessa riskökningar kvarstod då kontrollgruppen ändrades till barn till kvinnor som uppfyllde indikationen för obesitaskirurgi (BMI ≥35 respektive 40, två kohorter). Kvinnor som genomgått obesitaskirurgi hade en minskad risk för barn stora för tiden(OR 0,6, 95 procents KI 0,4–0,7). Risken för intrauterin fosterdöd eller neonatal död var opåverkad.

Resultaten bör vägas mot att fetma i sig är en riskfaktor vid graviditet och förlossning. Författarna föreslår att graviditet efter obesitaskirurgi betraktas som riskgraviditet.