I Lancet presenteras en studie som har alla förutsättningar att bli mycket uppmärksammad. En grupp forskare har undersökt hur sjuksköterskors utbildning och arbetsbörda, definierat som antal patienter de ansvarar för, påverkar om patienter avlider till följd av vanliga kirurgiska ingrepp.

Det är ett mycket omfattande material, studien inkluderar uppgifter från 422 730 patienter från 300 olika sjukhus i 9 länder: Sverige, Norge, Finland, Belgien, England, Spanien, Irland, Holland och Schweiz. Samtliga patienter var över 50 år och de vårdades för vanliga kirurgiska ingrepp som höft- och knäplastik samt gallblåse- och blindtarmskirurgi. Dessutom har författarna haft tillgång till uppgifter om arbetssituation och utbildning för över 26 000 sjuksköterskor som vårdat patienterna. Det författarna främst tittat på är hur stor andel av patienterna som avled inom en månad efter att de skrevs ut från sjukhuset efter ingreppet. Det visade sig vara ovanligt att patienterna avlidit en månad efter utskrivning; andelen låg mellan 1,0 och 1,5 procent beroende på land. Sverige låg för övrigt bäst till med en dödlighet på 1,0 procent.

När man slog samman data från samtliga länder såg författarna dock att mortaliteten var ökad bland patienter vars sjuksköterskor haft ansvar för många patienter. Likaså påverkades mortaliteten av sjuksköterskornas utbildning. Utbildningsnivå har definierats utifrån andelen sköterskor som har motsvarande kandidatexamen, vilket motsvarar tre års eftergymnasiala studier.

Tar man som exempel ett sjukhus där en sköterska ansvarar för i genomsnitt 6 patienter och där 60 procent av sköterskorna har kandidatexamen och jämför det med ett sjukhus där sköterskorna har hand om 8 patienter och där 30 procent har en kandidatexamen, så var dödligheten en månad efter ingreppet runt 30 procent lägre i det förstnämnda fallet. Studien visar dessutom att varje extra patient som läggs till en sjuksköterskas arbetsbörda ökar risken att en patient ska dö inom en månad efter ingreppet med 7 procent. Samtidigt innebär en 10-procentig ökning av andelen sköterskor med kandidatexamen att risken att dö minskar med 7 procent. Resultaten är justerade för faktorer som ålder, kön, typ av kirurgiskt ingrepp och förekomst av andra sjukdomar (som diabetes eller hypertoni) samt sjukhusets tekniska standard.

Studien är relevant i ett hälsoekonomiskt perspektiv givet att kostnader för att anställa ytterligare sköterskor kan visa sig vara välinvesterade pengar när det gäller vårdkvalitet. Dessutom pekar den på värdet av ytterligare utbildningsinsatser. Till studiens svagheter hör bland annat att definitionen av utbildningsnivå kan skilja sig mellan olika länder. Dessutom har forskarna inte tagit hänsyn till nattarbete, då bemanningen inte sällan är lägre. Om nattpersonal är över- eller underrepresenterad kan detta snedvrida resultaten.

Intressant att notera är dessutom att sköterskornas arbetsbörda skiljde sig kraftigt mellan olika länder. I Spanien hade en sköterska till exempel i genomsnitt 12,7 patienter jämfört med 5,2 patienter i Norge. I Sverige var siffran 7,6.