ESCAPE-studien (European study of cohorts for air pollution effects) utgörs av elva separata kohortstudier samt en metaanalys av de samlade resultaten. Studien genomfördes i fem europeiska länder (Finland, Sverige, Danmark, Tyskland och Italien) i syfte att undersöka associationen mellan exponering för olika slags luftföroreningar och akut koronart syndrom (AKS), det vill säga akut hjärtinfarkt och instabil angina pectoris.

Exponering för luftföroreningar uppskattades genom en standardmetod. Samtliga 100 166 studiedeltagare var fria från tidigare AKS vid studiens början och följdes i 11,5 år i genomsnitt. Information om hälsoutfall erhölls framför allt genom hälso- och sjukvårdsregister.

För två slags luftburna partiklar (diameter <2,5 mikrometer respektive <10 mikrometer) sågs en ökning i årlig mängd med 5 respektive 10 mikrogram per kubikmeter medföra en riskökning för AKS på 13 procent (95 procents konfidensintervall 0,98–1,30) respektive 12 procent (95 procents konfidensintervall 1,01–1,25). Sambandet mellan luftburna partiklar och incidens av AKS bestod när man justerade för socioekonomiska och livsstilsfaktorer.

Studiens mest anmärkningsvärda fynd är att positiva samband detekterades även vid nivåer som låg under de europeiska gränsvärdena för dessa luftburna partiklar. Enligt författarna bör fynden tolkas som stöd för att med folkhälsan i åtanke sänka de europeiska gränsvärdena för luftföroreningar.