Gravida som utsätts för passiv rökning löper ökad risk för prematur förlossning med medföljande komplikationer för barnet, såsom bland annat ökad risk för astma och låg födelsevikt.

Så vad händer om restriktioner för rökning införs på offentliga platser, t ex på restauranger och arbetsplatser? Den frågan ställs i en metaanalys som presenteras i Lancet. Författarna har sammanställt data från elva olika studier vilka i sin tur undersökt hälsoeffekterna av offentligt rökförbud. Majoriteten av studierna avser Storbritannien och USA, och ett inkluderat material har även tittat på Norge. Men ingen studie finns med där man undersökt vad som hänt i Sverige efter rökförbudet på restauranger som infördes 2005.

Det författarna främst tittat på är kopplingen mellan rökförbud och för tidig födsel, låg födelsevikt samt sjukhusbesök på grund av astma hos barn (när det gäller förekomst av barnastma har barnen i de flesta material varit under 12 år). Totalt omfattar studierna 2,5 miljoner förlossningar och närmare 250 000 exacerbationer av astma. Det visade sig att rökförbud var kopplat till 10 procent färre akutbesök för astma bland barn. Dessutom sjönk antalet fall av för tidig förlossning med i genomsnitt 10 procent efter förbudet. Däremot fanns inga statistiskt säkerställda effekter av rökförbud vad gäller födelsevikt.

I Lancets kommentar till artikeln understryks att studien visar att rökförbud har omedelbara effekter på folkhälsan och att man inte behöver vänta i decennier innan man ser resultat, t ex i form av minskad kardiovaskulär risk. »Sällan har en så enkel intervention visats kunna förbättra folkhälsa och minska sjukvårdskostnader så kraftigt som rökförbud på offentliga platser«, konstateras i kommentaren. En begränsning med studien är att man inte inkluderat material från låg- eller medelinkomstländer, där en allt större andel av världens rökare finns. 40 procent av alla barn världen över utsätts i dag för passiv rökning, enligt artikeln.