En optimal cancerbehandling angriper egenskaper som endast återfinns hos cancerceller, och under det senaste årtiondet har flera sådana läkemedel introducerats. Ett välkänt exempel är imatinib som används för behandling av BCR/ABL-muterad leukemi. Även om dessa terapier fungerar bra så är användningen begränsad då endast ett fåtal patienter har de relevanta mutationerna och därmed kan dra nytta av läkemedlen.

Till skillnad från sällsynta mutationer är hyperaktiv metabolism en egenskap som delas av nästan alla cancertyper och särskiljer dem från normal vävnad. Detta särdrag utnyttjas redan för att visualisera cancer med PET-kamera, då maligna celler tar upp stora mängder radioaktivt glukos och »lyser upp«. Den höga metabolismen för med sig hög produktion av reaktiva syreradikaler som lätt oxiderar intracellulära molekyler, framför allt nukleotiderna (byggstenar för DNA).

Inkorporering av oxiderade nukleotider i DNA orsakar DNA-skada och celldöd. Forskare vid Karolinska institutet har upptäckt att cancerceller är beroende av enzymet MTH1 för att neutralisera oxiderade nukleotider och därmed förhindra DNA-skador. För normala celler är MTH1 icke-essentiellt.

Med RNA-inteferens berövades cancerceller MTH1 och ådrog sig då DNA-skador och dog. Uppmuntrade av det här resultatet genomsökte man Karolinska institutets biblioteket efter kemiska substanser för att identifiera hämmare av MTH1. Utifrån träffarna i biblioteket utvecklade medicinska kemister en specifik hämmare som selektivt tycks döda cancerceller. MTH1-hämmaren förfinas nu kemiskt för att få högre potens och bättre farmakokinetiska egenskaper. Toxikologiska studier påbörjas i höst, och om allt går väl kan kliniska prövningar starta redan nästa år.

Parallellt med och oberoende av detta arbete fann en österikisk forskninggrupp att MTH1-hämning var en tidigare okänd verkningsmekanism hos cancermedicinen crizotinib [Huber KVM, et al. Nature. 2014;508:222-7]. Sammantaget pekar båda arbetena ut MTH1-hämning som en lovande cancerbehandling.