Var tredje dansk kommer någon gång i livet att få psykiatrisk behandling, visar en omfattande studie i JAMA Psychiatry. Med hjälp av registerdata har forskare tittat på landets hela befolkning. Illustration: Fotolia

Var tredje dansk kommer någon gång i livet att få psykiatrisk behandling. Det visar en omfattande studie som presenteras i tidskriften JAMA Psychiatry. Författarna har med hjälp av registerdata tittat på landets hela befolkning, 5,6 miljoner människor, under perioden 2000 till och med 2012. Under den perioden hade över 320 000 danskar en förstagångskontakt med psykiatrisk öppenvård. I siffran ingår även individer som remitterats till psykiatrin från annan vårdgivare alternativt själva uppsökt en psykiatrisk akutmottagning.

Utifrån detta har forskarna beräknat den sammanlagda risken att en individ någon gång i livet får behandling inom psykiatrin (psykiatriska besvär behandlade i primärvården är inte inkluderade). Det visade sig att livstidsrisken uppgick till 32,0 procent bland männen och 37,7 procent bland kvinnorna.

När det gäller olika diagnoser noterades stora könsskillnader. För män var substansmissbruk, autism och mental retardation vanligare diagnoser. För kvinnor var i stället ångestrelaterade sjukdomar, depression och ätstörningar relativt vanligare. Bland män är livstidsrisken för en psykiatrisk kontakt på grund av alkoholproblem 5,3 procent, för kvinnor 3,0 procent. Tittar man på missbruk utifrån ålder ses en »topp« i 20-årsåldern och ytterligare en mellan 40 och 50 år. Den förstnämnda toppen tycks omfatta mer cannabis och kokain, medan den äldre åldersgruppens missbruk i högre utsträckning omfattar alkohol, skriver författarna.

För depression (både enstaka och återkommande  episoder) är livstidsrisken för män 9,1 procent och för kvinnor 15,5 procent.  Störst könsskillnader noterades för ätstörning, där livstidsrisken bland kvinnor var 3,0 procent jämfört med männens 0,2 procent. Värt att notera är också att 3,7–3,8 procent av alla danskar får behandling för schizofreni eller annan psykossjukdom någon gång under livet (inga könsskillnader förelåg). 

Den sammantagna livstidsrisken för en psykiatrisk diagnos, som alltså överstiger 30 procent för både kvinnor och män, ter sig vid en första anblick onekligen hög, men faktum är att liknande nivåer rapporterats tidigare. Enligt ett omfattande amerikanskt epidemiologiskt material beräknas att 32 procent av alla amerikaner har en psykiatrisk åkomma någon gång under livet. Den aktuella studien omfattar bara registerdata; individer som inte sökt hjälp finns således inte med, och inte heller patienter som får behandling av allmänläkare, vilket innebär att det verkliga antalet sannolikt är betydligt större.

Undersökningen är en av de största i sitt slag och skiljer sig från tidigare då den omfattar ett helt land. Noterbart är dessutom att Danmark inte har några avgifter för psykiatriska öppenvårdsbesök. Detta gör att studien ger en bra bild av den nationella situationen jämfört med amerikanska material, som kan vara mer selekterade på grund av en större privat sjukvårdssektor och indikera för låg incidens och prevalens då patienter inte har råd att söka vård. Undersökningen formligen svämmar över av värdefulla data för den som är psykiatriskt intresserad. Vill man studera prevalens och incidens för olika psykiatriska tillstånd i olika åldersgrupper, något som bland annat kan användas vid planering och dimensionering av psykiatriska vårdinsatser, är studien en guldgruva.