En ny experimentell modersmjölksersättning med ett lägre energi- och proteininnehåll samt tillsats av en komjölksfraktion, mjölkfettdroppsmembran, innehåller en lång rad biologiskt aktiva komponenter varav många ingår i human mjölk. Foto: Happy Alex/Fotolia/IBL

Avhandling. I en studie genomförd i Umeå visas att tillsats av bovint mjölkfettdroppsmembran till modersmjölksersättning påverkade barnens neurologiska utveckling positivt och att sjukligheten i öroninflammationer minskade.

Av olika anledningar kan inte alla barn ammas som rekommenderat, och ska då få modersmjölksersättning. Trots att modersmjölksersättningar förbättrats genom åren och att spädbarn i dag kan få en säker näringstillförsel med ersättning, kan man i observationsstudier på gruppnivå fortfarande se skillnader mellan barn som ammas och barn som får modersmjölksersättning. I i-länder är de tydligaste skillnaderna att ersättningsuppfödda barn växer snabbare under det första året, har en långsammare kognitiv utveckling och en högre sjuklighet i infektioner som öroninflammation, luftvägsinfektioner och magsjuka.

I en randomiserad kontrollerad studie randomiserades 160 barn som slutat amma före 2 månaders ålder till att få konventionell modersmjölksersättning eller en ny experimentell ersättning. Den nya ersättningen hade ett lägre energi- och proteininnehåll samt tillsats av en komjölksfraktion, mjölkfettdroppsmembran, som innehåller en lång rad biologiskt aktiva komponenter varav många ingår i human mjölk. Eftersom vegetabiliskt fett är den huvudsakliga fettkällan i modersmjölksersättning har denna fraktion tidigare saknats i ersättning. Med modern mejeriteknik kan mjölkfettdroppsmembranet renas från komjölk och tillsättas i livsmedel.
Barnen åt ersättningarna upp till 6 månaders ålder. De följdes med mätningar och provtagningar upp till 1 års ålder. Resultaten visade att barnen som fått den nya ersättningen presterade bättre i den kognitiva domänen av det psykologiska instrumentet Bayley Scales of infant and toddler development (3rd edition), vid 12 månaders ålder. De hade dessutom signifikant lägre incidens av akut mediaotit under de första sex månaderna. Resultaten tolkas som att mjölkfettdroppsmembranet innehåller komponenter som är nödvändiga för en optimal utveckling av såväl nervsystemet som immunförsvaret. Barnen som fick den nya ersättningen skilde sig i dessa avseenden heller inte från en referensgrupp med 80 ammade barn som också följts i studien.
En annan hypotes var att det minskade energi- och proteininnehållet skulle påverka tillväxten hos barn som fick den nya ersättningen. Det gjorde det inte, utan barnen kompenserade helt för skillnaden genom att justera volymen på sitt intag. Här skiljer sig fynden från tidigare studier som visat att barn som äter ur nappflaska har en nedsatt förmåga att själva reglera sitt intag. Detta kan troligen kopplas till att de flaskmatande föräldrarna skattade sin oro och kontroll över barnets ätande lägre än vad som visats i tidigare studier.
Resultaten från studien är lovande och kan, om de bekräftas i fler studier, innebära hälsovinster på såväl kort som lång sikt för barn som inte kan ammas. En långtidsuppföljning av studiepopulationen planeras också.