Avhandling. Att finna metoder för att förebygga folksjukdomar som stroke kan få stor betydelse. Det övergripande syftet i en avhandling som försvarades vid Göteborgs universitet var att utveckla strategier för främjande och förebyggande arbete i primärvården, och att longitudinellt och i tvärsnitt studera effekten av fysisk aktivitetsnivå på upplevt välbefinnande i Kvinnoundersökningen (KVUS), som pågår sedan 1968–69 i Göteborg.

Syftet var också att i samma studie efterforska hur många som insjuknade i stroke (hjärnblödning eller hjärninfarkt) i ett 32-årsperspektiv och vilka riskfaktorer för framtida strokeinsjuknande som kunde ses.  

Sökande vid åtta vårdcentraler fick besvara livsstilsrelaterade frågor och erbjöds hälsoprofil, hälsosamtal, blodtrycks- och blodsockerkontroll. Ettårsuppföljning gjordes. 

I KVUS jämfördes grad av fysisk aktivitet och upplevt välbefinnande i ett 32-årsperspektiv. Likaså fastställdes, när så var möjligt, typ av stroke i de fall Patientregistret angav ospecifik diagnos. Efter kvalitetssäkring analyserades uppgifter från studiestart om riskfaktorer för stroke och deras association till insjuknande i stroke.

Livsstilsinstrumenten kunde användas i ordinarie primärvårdskontext. Motiverade individer med negativa livsstilsfaktorer valde att delta, och vid uppföljning sågs signifikant förbättring. 

Starkt samband mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd hälsa noterades. Ospecifika strokediagnoser minskade från 37 procent till 11 procent. Signifikanta samband mellan stroke och övervikt, diabetes, hypertoni, rökning och låg utbildning sågs. Individer med förmaksflimmer hade klart ökad strokerisk.

Ett stegvis program för livsstilsintervention kunde implementeras i ordinarie primärvård. Programmet fångade upp personer som var motiverade till och i behov av livsstilsförändring. Förbättring vid ettårsuppföljning av flera livsstilsfaktorer liksom blodtryck och blodsocker noterades. Resultaten är lovande men långtidseffekter måste tolkas med försiktighet i avsaknad av kontrollgrupp. Metoden är genomförbar för kliniskt bruk och för ytterligare studier avseende långtidseffekter.

Välbefinnande hos kvinnor i ett 32-årsperspektiv var kopplat till fysisk aktivitetsnivå vid undersökningens start, och förändring av fysisk aktivitetsnivå var också associerad till förändring av upplevt välbefinnande. Ökad fysisk aktivitet hos stillasittande individer kunde bidra till deras välbefinnande. 

I 32-årsuppföljningen av stroke i KVUS ökade incidensen avsevärt med ålder, liksom i andra studier. Rökning, övervikt och låg utbildning vid start påverkade framtida risk för stroke. Blodtrycksnivåer överensstämmande med grad 1-hypertoni var inte signifikant associerade med stroke, men med ökande systoliskt och diastoliskt blodtryck, vardera eller i kombination, stärktes sambandet. Resultaten är i överensstämmelse med aktuella riktlinjer som rekommenderar livsstilsintervention och uppföljning av blodtryck som förstahandsåtgärd.