I Lancet presenteras en fallrapport som fått mycket uppmärksamhet, inte minst i icke-medicinska medier. Det är neurokirurger i Hannover som rapporterar om en 50-årig man som i januari 2013 sökte akutmottagningen med två veckors anamnes på tilltagande huvudvärk. Mannen var väsentligen frisk och hade ingen missbrukshistorik.

En datortomografi avslöjade att han drabbats av ett högersidigt subduralhematom med medellinjeförskjutning. Hematomet utrymdes kirurgiskt och mannens huvudvärk klingade av.

Men vad berodde det på? Det visade sig att patienten fyra veckor före ankomsten till sjukhuset, det vill säga två veckor innan huvudvärken startade, varit på en konsert med det brittiska rockbandet Motörhead, känt för att spela med extremt hög volym. Mannen hade under konserten »headbangat«, det vill säga att i takt med den snabba musiken slänga huvudet fram och tillbaka. Författarna bedömer att hans headbangande var orsaken till subduralhematomet. Man hittade vid en kontrollröntgen dessutom en araknoidalcysta i anslutning till blödningen, vilket kan indikera en ökad blödningsrisk. Författarna har efter en artikelsökning hittat tre liknande fall med subaraknoidalblödning till följd av headbangande. I ett av dessa fall hittade man i likhet med det aktuella fallet en cysta, som dock inte var kopplad till blödningen. I ett annat fall, beskrivet i Lancet 1991, avled en man till följd av ett subduralhematom han ådragit sig av headbangande. Till andra hälsorisker förknippade med headbangning som finns beskrivna i forskningslitteraturen hör bland annat pisksnärtskada och karotisdissektion. Neurokirurgerna bedömer att fallet kan ses som bevis på att Motörhead är »en av världens hårdaste rockgrupper«.

Det är inte första gången ämnet headbangande belyses i en prestigefylld medicinsk tidskrift. I BMJ presenterades 2008 en studie från forskare i Australien där man undersökt nack- och skallskador kopplade till headbangande (refererad i Läkartidningen, nr 6/2009). Metodiken i den undersökningen hörde onekligen till det ovanligare slaget då författarna åkte runt på rockkonserter och intervjuade headbangande artister och publik om symtom.