Autoreferat. Nyttan av knäledsartroskopi på medelålders patienter med menisksymtom har på senare tid starkt ifrågasatts. I den nu publicerade studien blev 150 patienter mellan 45 och 64 år med kliniskt misstänkt meniskskada och utan tydliga tecken på artros randomiserade till fysioterapeutisk träning samt en knäledsartroskopi inom fyra veckor (75 patienter) eller enbart fysioterapeutisk träning (75 patienter). Det primära utfallsmåttet var minskning av smärta (Knee injury and osteoarthritis outcome score, delskala för smärta) efter 12 månader. Effekten av ålder och symtomanamnes (exempelvis låsningar eller akut debut) på utfallet analyserades.

Smärtan var signifikant minskad i båda grupperna vid 12 månader. Denna minskning var större i kirurgigruppen jämfört med icke-kirurgi-gruppen (gruppskillnad 10,6 poäng; 95 procents konfidensintervall 3,4–17,7; P=0,004). Liknande fynd förelåg även vid första uppföljningen efter 3 månader. Ålder och symtom påverkade inte utfallet.

Detta är oss veterligen den första randomiserade studie som påvisat en statistiskt och kliniskt signifikant positiv effekt av knäledsartroskopi som tillägg till fysioterapeutisk träning, hos medelålders patienter med menisksymtom. Vår studie skiljer sig från de flesta tidigare studier på flera punkter; nästan alla tillgängliga patienter i upptagningsområdet inkluderades, patienterna hade ingen röntgenologisk artros, och även patienter med mekaniska symtom och traumatiska skador inkluderades.

Enligt gällande rekommendationer, och med vetskapen att artroskopi kan öka risken för artrosutveckling medan träning kan minska denna risk, bör fysioterapeutisk träning vara första åtgärden. Denna studie visar dock att medelålders patienter med menisksymtom kan ha nytta av artroskopisk kirurgi utöver effekten av ett strukturerat träningsprogram. Då ålder eller symtom inte påverkade utfallet, finns i dag bristande kunskap om vilka patienter som har nytta av en knäledsartroskopi.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.