Senarelagd glutenkontakt minskar inte celiakirisk

En senarelagd exponering för gluten i dieten har ingen inverkan på risken att utveckla celiaki bland spädbarn tillhörande riskgruppen för sjukdomen, konstaterar en omfattande klinisk studie publicerad i New England Journal of Medicine. HLA-genotyp för hög risk för celiaki är en tidig och pålitlig varningsklocka för insjuknande.

I en studie, finansierad med stöd från det italienska celiakiförbundet, randomiserades 832 nyfödda med någon förstagradssläkting diagnostiserad med celiaki till introduktion av gluten i dieten antingen vid 6 månaders ålder (grupp A) eller vid 12 månaders ålder (grupp B). Barnens HLA-genotyp bestämdes vid 15 månaders ålder och serologisk utvärdering med avseende på celiaki genomfördes vid 15, 24 och 36 månaders ålder – liksom därefter i 5-, 8- och 10-årsåldern. Tarmbiopsier togs från de barn som testade positivt för antikroppar. Utfallsmått för studien var att undersöka prevalensen av autoimmunitet respektive utvecklad celiaki hos barn som fyllt 5 år.

Av 707 barn kvar i studien efter 36 månader hade 553 en HLA-genotyp som motsvarade »normal« respektive hög risk att få sjukdomen. Dessa barn fullföljde studien. Vid 2 års ålder visade en signifikant högre andel av barnen i grupp A, jämfört med grupp B, den typiska autoimmunreaktionen mot gluten (16 procent mot 7 procent, P = 0,002), respektive fullt utvecklad celiaki (12 procent mot 5 procent, P = 0,01). När barnen fyllt 5 år var skillnaden mellan grupperna inte längre signifikant vare sig i fråga om autoimmunreaktion (21 procent i grupp A mot 20 procent i grupp B, P = 0,59) eller utvecklad celiaki (16 procent mot 16 procent, P = 0,78). Vid 10 års ålder var risken för autoimmunreakion mot gluten mycket högre hos barnen med HLA-genotyp för hög risk än hos barn med HLA-genotyp för »normalrisk« (38 procent mot 19 procent, P = 0,001). Samma tendens noterades för utvecklad celiaki (26 procent mot 16 procent, P = 0,05).

Studien visar att autoimmunitet mot gluten utvecklas tidigt (vanligen före 5-årsåldern) hos barn som har genetiska anlag för celiaki. Barnets ålder vid första kontakten med gluten i dieten tycks inte påverka nämnvärt risken att utveckla sjukdomen. Däremot kan debuten för celiaki hos riskbarnen komma senare om man senarelägger barnets första glutenkontakt.

»Trots flera goda skäl att rekommendera amning under längre tid – oavsett om barnet har genetisk risk för celiaki eller inte – så verkade amning inte ha någon skyddande effekt mot sjukdomsdebut«, skriver forskarna i sin rapport.