Spelmissbruk, hypersexualitet och tvångsmässigt shoppande var överlag extremt ovanliga biverkningar – utom för de patienter som behandlades med dopaminagonister. Foto: Colourbox

Shoppingmani samt spel- och sexmissbruk är exempel på beteenden kopplade till bristande impulskontroll. Dysreglering av dopamin, som spelar en central roll för motivation och belöning, har kopplats till dessa tillstånd. Det är därför rimligt att misstänka att preparat som ökar dopaminnivåerna skulle kunna ha dessa beteendestörningar som en möjlig biverkan. I JAMA Internal medicine presenteras en studie i vilken man tittat på om dopaminerga preparat, som ges vid bland annat Parkinsons sjukdom, kan leda till bristande impulskontroll.

Studien bygger på data över biverkningar, och författarna har gått igenom 2,7 miljoner rapporterade fall. Det man tittat specifikt på är fall kopplade till impulskontroll, såsom spelmissbruk, hypersexualitet, tvångsmässigt shoppande, hetsätande och kleptomani. Totalt fanns 1 580 fall där sådana beteendestörningar rapporterades som biverkan. Av dessa patienter behandlades närmare hälften, 710 patienter, med en dopaminreceptoragonist. I resterande fall var det någon annan typ av medicin som gavs.

Det innebär att det var 278 gånger vanligare att dessa biverkningar rapporterades av en patient som behandlades med en dopaminreceptoragonist än av patienter som behandlades med annan medicin (samtliga övriga mediciner sammanräknade). Av beteendestörningarna var spelmissbruk klart vanligast, följt av hypersexualitet och tvångsmässigt shoppande.

Man kan sammanfatta resultaten med att spelmissbruk, hypersexualitet och tvångsmässigt shoppande överlag var extremt ovanliga biverkningar – utom för de patienter som behandlades med dopaminagonister. Ett särskilt tydligt samband såg man för dopaminagonister med hög affinitet för D3-receptorn.

I USA förskrivs varje år i storleksordningen åtta miljoner recept på dopaminreceptoragonister. Trots att preparaten är mycket vanliga, och att impulskontrollstörningar kan få stora konsekvenser ges ofta ingen information till behandlade. Författarna uppmanar förskrivande läkare att vara noga med att poängtera för såväl patienter som anhöriga att behandling med dopaminagonister innebär ökad risk för impulskontrollstörningar. Men det gäller naturligtvis att sätta dessa risker i proportion till de allvarliga konsekvenser som följer om Parkinsons sjukdom inte behandlas ordentligt.