De som ägnade mer än 6 timmar åt hushållsarbete, som t ex dammsugning och trädgårdsarbete, hade 43 procents lägre risk att utveckla Parkinsons sjukdom, jämfört med dem som ägnade mindre än 2 timmar åt detta. Foto: Fotolia/IBL

Autoreferat. Djurstudier tyder på att intensiv fysisk träning kan skydda nigrostriatala dopaminerga neuron och därmed minska risken för Parkinsons sjukdom. Ett fåtal epidemiologiska studier har undersökt sambandet mellan motion och risk för Parkinsons sjukdom. Vi ville emellertid undersöka sambandet mellan alla typer av fysisk aktivitet och parkinson.

Vår studie var en longitudinell studie i den s k Riksmarschkohorten. År 1997 deltog drygt 43 000 personer i Riksmarschen, en aktivitet som anordnades av Cancerfonden. Deltagarna ombads att fylla i ett utförligt 36-sidigt frågeformulär om livsstil och hälsa med bl a noggranna frågor om fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet räknades om till MET-timmar/dygn. MET (metabolic energy turnover) uttrycker hur mycket energi som förbrukas vid en viss aktivitet, där 1 MET är energiförbrukningen vid vila, 2 MET är dubbelt så mycket (t ex att gå i maklig takt) osv. Genom att summera alla MET-värden med tiden för respektive aktivitet fås måttet MET-timmar/dygn, som ger en uppfattning om den genomsnittliga energiförbrukningen.

Deltagare som fått parkinson identifierades genom Patientregistret. Med hjälp av Cox-regression beräknade vi risken för Parkinsons sjukdom för individer med olika nivåer av fysisk aktivitet. Vi kontrollerade för kända förväxlingsfaktorer som kön, ålder, rökning, kaffeintag, alkoholkonsumtion, BMI och utbildning.

Vid studiestart ingick 43 368 deltagare med en medelålder på 50,3 år som vid enkättillfället inte fått någon parkinsondiagnos. Uppföljningstiden var i genomsnitt 12,6 år. Vi följde studiedeltagarna tills de fått diagnosen Parkinsons sjukdom, emigrerat, dött eller nått uppföljningstidens slut år 2010.

Vid studiens slut hade 286 deltagare diagnostiserats med parkinson, 158 män och 128 kvinnor. Deltagare som ägnade mer än 6 timmar åt hushållsarbete, som t ex dammsugning och trädgårdsarbete, eller promenad eller cykling till och från arbetet, hade 43 procents lägre risk att utveckla Parkinsons sjukdom jämfört med dem som ägnade mindre än 2 timmar åt detta. När fysisk aktivitet i samband med hushållsarbete, resor till arbetet och träning på fritiden slogs ihop sågs också en minskad risk för Parkinsons sjukdom med ökad fysisk aktivitet (28 procents lägre risk för den tredjedel som hade högst aktivitet jämfört med den tredjedel som hade lägst). Vi fann emellertid inget samband mellan enbart träning på fritiden eller yrkesrelaterad fysisk aktivitet och risk för parkinson.

De främsta styrkorna med studien är vårt detaljerade frågebatteri om fysisk aktivitet, vilket möjliggjorde att vi kunde studera hela spektrumet av aktiviteter snarare än att bara fokusera på träning, samt den longitudinella studiedesignen – möjlig genom tillgången till våra svenska hälso- och sjukvårdsregister. Studien ger underlag för att rekommendera vardagsmotion för att minska risken att utveckla Parkinsons sjukdom.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, ICA Sverige, Ericsson, Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.