Autoreferat. Tarmsvikt innebär att tarmen har otillräcklig förmåga att tillgodose tillväxt utan parenteral nutrition. Korta tarmens syndrom är den vanligaste orsaken till tarmsvikt hos barn. Omhändertagandet av dessa barn är komplext och omfattar strategier för enteral och parenteral nutrition. I vissa fall kan kirurgi vara aktuell. Sedan 2003 används seriell transversell enteroplastik (serial tranverse enteroplasty, STEP) för att göra förlängning och försnävning av tarmen i utvalda fall. Syftet med denna studie var att följa upp de barn som opererats med denna metod i Sverige.

I en observationell studie utvärderades alla barn som genomgått STEP vid någon av de barnkirurgiska klinikerna i Sverige från september 2005 till januari 2013. Tolv barn hade genomgått sammanlagt 16 STEP-operationer; fyra hade gjort en andra STEP på grund av återdilatation av tarmen. Indikationen för STEP var i samtliga fall dysmotilitet och oförmåga att tolerera enteral näringstillförsel. Före operationen utgjorde den enterala tillförseln av kalorier 14 procent (median 3–43) av det totala kaloribehovet. Den första operationen gjordes vid medianåldern 5,8 (0,9–19,0) månader. Den totala tunntarmslängden var 45 cm (21–55) före rekonstruktionen och 65 cm (29–90) efter rekonstruktionen (P = 0,005). Alla barn följdes upp 37,2 (3,0-87,5) månader efter STEP-operationen. Sju av de 12 barnen var fria från parenteral nutrition 19,5 månader (2,3–42,9) efter STEP. Även 2 av de 4 som genomgått en andra STEP-operation var fria från parenteral nutrition vid uppföljningen. Inget barn avled eller behövde tunntarmstransplantation under uppföljningstiden.

Det lilla patientmaterialet och avsaknaden av kontrollfall gör att resultaten i viss mån är svåra att tolka. Barn med tarmsvikt utgör en mycket heterogen grupp, och det är svårt att förutsäga vilka som kommer att ha nytta av autolog tarmrekonstruktion. Nästan alla våra patienter (11 av 12) hade tunntarmsatresi som delorsak till den korta tarmen. Dessa barn har ofta en kraftigt dilaterad tarm med ineffektiv peristaltik som kan leda till bakteriell överväxt, störd enteral absorption av näringsämnen, behov av parenteral nutrition och risk för tarmsviktsrelaterad leversjukdom.  Ett viktigt syfte med tarmförlängningskirurgi är att reducera tarmens diameter och därigenom minska risken för bakteriell överväxt.