Upp mot hälften, 30–50 procent, av alla patienter som opererar mitralisklaffen har förmaksflimmer. I New England Journal of Medicine presenteras en undersökning i vilken patienter med förmaksflimmer sedan lång tid tillbaka (minst tolv månader) som ska operera mitralisklaffen också genomgår kirurgisk ablation för sitt flimmer. Det är forskare i USA som ligger bakom studien, som har genomförts vid 20 centra. Totalt har forskarna inkluderat 260 patienter med en genomsnittålder på 70 år, vilka har lottats till två lika stora grupper: en grupp som genomgick både mitraliskirurgi och ablation (behandlingsgruppen) och en kontrollgrupp som endast genomgick mitraliskirurgi. För behandlingsgruppen gjordes ingreppen vid samma tillfälle, vilket tog i storleksordningen 15 minuter längre tid jämfört med endast klaffkirurgi. Primärt effektmått har varit andel patienter i respektive grupp som inte haft förmaksflimmer vid någon av två mätningar gjorda sex respektive tolv månader efter ingreppet. Mätningarna gjordes under tre dygn vid varje tillfälle.

Det visade sig att det var betydligt fler patienter i gruppen som behandlats med ablation som var fria från flimmer (63 procent) jämfört med kontrollerna (29 procent). Några statistiskt säkerställda skillnader vad gäller stora kardiovaskulära eller cerebrovaskulära händelser noterades inte mellan grupperna, och inte heller vad gäller andelen patienter i respektive grupp som lagts in på sjukhus under uppföljningsperioden. Författarna konstaterar att resultaten ligger i linje med vad flera mindre randomiserade undersökningar visat, nämligen att ablation innebär ökade chanser att patienten blir fri från förmaksflimmer. Två olika ablationsmetoder har använts (lungvensisolering och bilateral maze-operation) men några skillnader i resultat mellan dessa noterades inte. Bland de patienter som genomgick ablation var det dock fler som hade fått en permanent pacemaker inopererad vid uppföljningen.