Artikelförfattarna ser flera möjliga mekanismer bakom resultaten, som att färre infektioner skulle kunna reflektera egenskaper hos immunförsvaret av betydelse. De noterar också att de infektioner som var associerade med minskad risk för reumatoid artrit primärt orsakas av gramnegativa bakterier. Bilden föreställer kolibakterier.

Bild: Abhijith3747/Fotolia/IBL

Autoreferat. Att ha haft maginfektion, urinvägsinfektion eller underlivsinfektion de senaste två åren var associerat med minskad risk för reumatoid artrit. Detta visar analyser från den populationsbaserade fall–kontrollstudien EIRA (Epidemiological investigations of rheumatoid arthritis), som gjordes för att undersöka huruvida vanliga infektioner (maginfektion med diarré, urinvägsinfektion, underlivsinfektion, prostatit, antibiotikabehandlad halsfluss, antibiotikabehandlad bihåleinflammation och lunginflammation) påverkar risken för reumatoid artrit [1].

2 831 patienter med nydiagnostiserad reumatoid artrit och 3 570 personer utan reumatoid artrit inkluderades i studien. Båda grupperna svarade på ett frågeformulär som innefattade frågor om huruvida de haft ovanstående infektioner de senaste två åren. Fall- och kontrollgrupperna var matchade för kön, ålder, kalenderperiod och bostadsort. Betingad logistisk regression som justerades för rökning och socioekonomisk status i form av utbildning användes i analysen.

Att ha haft maginfektion de senaste två åren var associerat med 29 procent minskad risk för reumatoid artrit, urinvägsinfektion med 22 procent minskad risk och underlivsinfektion med 20 procent minskad risk. Alla dessa fynd var statistiskt signifikanta och justerade för rökning och socioekonomisk status. Att ha haft alla dessa tre infektioner under de senaste två åren innebar en halvering av risken; även detta var statistiskt signifikant. I kontrast till dessa fynd påvisades inget samband mellan insjuknande i reumatoid artrit och antibiotikabehandlad halsfluss, antibiotikabehandlad bihåleinflammation eller lunginflammation. 

Vi ser resultaten som hypotesgenererande, men med ett flertal möjliga mekanismer; man kan tänka sig att färre infektioner reflekterar egenskaper hos immunförsvaret som på ett ännu okänt sätt kan länkas till mottagligheten för reumatoid artrit. En annan förklaring skulle kunna vara att gastrointestinala och urogenitala infektioner leder till förändringar i tarmfloran, mikrobiomet, något som tidigare kopplats till uppkomsten av reumatoid artrit [2]. Slutligen noterar vi att de typer av infektioner som var associerade med minskad risk i den här studien primärt härrör sig från gramnegativa bakterier. Potentiellt kan det finnas en direkt effekt av de antibiotika som infektionerna typiskt behandlas med, flera av dessa antibiotika har visat effekt på reumatoid artrit i äldre studier.