Användning av antipsykotiska läkemedel under graviditeten var inte förknippad med ökad risk för vanliga graviditetskomplikationer i en kohortstudie publicerad i BMJ. Ingen koppling till för tidig födsel eller avvikande födelsevikt hos barnet observerades heller.

Den kanadensiska kohortstudien [1] omfattade 1 209 kvinnor som ordinerats antipsykotiska läkemedel minst två gånger i följd under graviditeten och som börjat att ta läkemedlet senast i graviditetsvecka 27. Den stora majoriteten hade ordinerats atypiska antipsykotiska läkemedel i form av quetiapin, olanzapin eller risperidon.

1 021 av dessa kvinnor kunde matchas med kvinnor som inte ordinerats antipsykotika under graviditeten enligt så kallat high dimensional propensity score (HDPS) för att få en så lik kontrollgrupp som möjligt och undvika förväxlingsfaktorer.

I den matchade kohorten var den relativa risken (RR) att drabbas av graviditetsdiabetes 1,10 (95 procents konfidensintervall [KI] 0,77–1,57) hos kvinnor som fick antipsykotika jämfört med kvinnor som inte fick det. RR för högt blodtryck, preeklampsi och eklampsi var 1,12 (95 procents KI 0,70–1,78), och RR för venös blodpropp var 0,95 (95 procents KI 0,40–2,27).

Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs heller avseende för tidig födsel eller avvikande födelsevikt hos barnen till de kvinnor som fått antipsykotika jämfört med deras matchade kontroller. De skillnader som observerades i den matchade kohorten gällde igångsättning av förlossning (RR 1,23; 95 procents KI 1,03–1,48) och användningen av sugklocka/tång (1,55; 95 procents KI 1,10–2,19).

Det är värt att nämna att för tidig födsel skedde hos cirka 14 procent av kvinnorna i båda grupper i den matchade kohorten, vilket är en ungefär dubbelt så hög siffra som hos den allmänna befolkningen. Den neonatala dödligheten var också dubbelt så hög, cirka 1 procent.

Statistiskt signifikanta skillnader observerades i betydligt större utsträckning hos kvinnor i en kohort som inte matchats enligt HDPS. I jämförelsen mellan kvinnor som fått antipsykotika och kvinnor som inte fått det var skillnaderna i den omatchade kohorten signifikanta för diabetes, högt blodtryck, preeklampsi och eklampsi, för tidig födsel och hög födelsevikt.

Författarna menar att en av styrkorna med deras studie är just HDPS-matchningen, som skapar en relevant och noga matchad kontrollgrupp. Genom att jämföra resultaten för den matchade kohorten med resultaten för en omatchad kohort kunde också potentiell bias påvisas.

Slutsatsen är att kvinnor i behov av antipsykotiska läkemedel löper högre absolut risk att drabbas av komplikationer i samband med graviditet och förlossning jämfört med den allmänna befolkningen. Däremot verkar antipsykotiska läkemedel i sig själva inte ha någon större negativ påverkan på kvinnors hälsa under graviditeten, och inte heller på hälsan hos deras nyfödda barn på kort sikt. En tidigare svensk studie [2] har dock visat en ökad risk för makrocefali hos spädbarn som utsatts för olanzapin och klozapin under fosterstadiet, ett utfall som studien i BMJ inte alls tittade på.