Silver har en begränsad effekt för behandling av viktiga sårbakterier, och det finns en koppling mellan silverresistensgener hos bakterier och antibiotikaresistens. Det visar en doktorsavhandling från Uppsala universitet.

Antibakteriella egenskaper hos silvernitrat har varit kända sedan medeltiden, och ämnet har traditionellt använts för sårbehandling. Även andra silverföreningar har länge använts inom sjukvården, och moderna silverprodukter innehåller ofta silver i form av nanopartiklar.

Det finns i dag ett stort utbud av silverbaserade sårförband och andra medicintekniska produkter på marknaden. Silver används också i en rad konsumentprodukter för att förhindra mikrobiell tillväxt, trots att det saknas både riskbedömning och vetenskapliga belägg för att det skulle ha någon relevant effekt.

Tidigare studier tyder på att användningen av biocider, inklusive silverföreningar, kan påverka utvecklingen av resistens mot både biocider och antibiotika.

I avhandlingen undersöktes förekomsten av silverresistens och effekten av silverexponering på bakteriella populationer av klinisk signifikans på olika platser i världen.

Resistensgener mot silver, sil-gener, undersöktes hos olika populationer och återfanns i hög utsträckning hos bakterier som isolerats från människor boende i Sverige. Isolat från patienter på onkologi- och hematologiavdelningar hade högst förekomst av silverresistensgener. Dessa gener var även vanligare i isolat från äldre patienter och kvinnor. I isolat från kinesiska barn var sil-gener sällsynta, och bland fåglar och i bakterier som huvudsakligen lever i icke-urbaniserad miljö förekom de knappt alls. Fynden tyder på att silverresistensen har en koppling till livsstil och mänskliga aktiviteter i Sverige och västvärlden.

Forskarna fann också en association mellan silverresistens och resistens mot betalaktamer i isolat av Enterobacteriaceae.

I ett av avhandlingens delarbeten isolerades en silverresistent Enterobacter cloacae-stam från ett kroniskt bensår efter tre veckors behandling med silverbaserade förband. In vivo-effekten av behandlingen var begränsad, och varken grampositiva eller gramnegativa bakterier utplånades.

Enligt forskarna indikerar fynden att silverexponering kan orsaka silverresistens, minska bakteriers mottaglighet för betalaktamer och selektera för bakterier som är resistenta mot kliniskt viktiga antibiotika. Fynden överensstämmer med tidigare rapporter om biocider.