Inom psykiatrin finns ett behov av att hitta objektiva mått, såsom biomarkörer i blod eller radiologiska fynd, för att identifiera individer som löper ökad risk för en psykossjukdom.

I tidskriften JAMA presenteras en studie i vilken författarna undersökt om psykotiska symtom hos unga kan kopplas till förändringar i hjärnans vita substans. Studien har gjorts av forskare från Irland och Holland och bygger på data från 28 ungdomar mellan 13 och 16 år som alla rapporterat att de vid något tillfälle haft psykotiska symtom.

En expertgrupp med en psykiater, en barnpsykiater och en psykolog har granskat varje fall där barnet rapporterat en psykotisk episod för att bedöma om det verkligen rört sig om en sådan – vilket man funnit att det gjort i 28 fall. Dessa fall har jämförts med 28 jämnåriga ungdomar som inte haft någon sådan episod. Samtliga deltagare har därefter undersökts i magnetkamera. Det visade sig att ungdomar som upplevt psykotiska symtom uppvisade förändringar i hjärnans vita substans bilateralt i striatum i områden kring putamen samt i området fasciculus uncinatus, som bland annat kopplar samman hippocampus och amygdala med frontalloben. 

Författarna sammanfattar resultaten med att de förändringar man sett i vit substans skulle kunna vara en markör för ökad risk att utveckla en psykos snarare än en följd av en psykotisk episod. Än återstår dock att visa att det verkligen finns ett sådant kausalsamband, och longitudinella undersökningar efterfrågas således. Sammanfattningsvis kan man säga att hjärnans vita substans överför information mellan olika områden i den grå substansen där bearbetning av informationen sker.