Nästan tre fjärdedelar av de patienter med okomplicerad blindtarmsinflammation som behandlades med antibiotika slapp genomgå operation inom ett års tid, och de som ändå genomgick operation drabbades av få komplikationer. Det visar en studie i JAMA.

Blindtarmsoperation är standardbehandling av blindtarmsinflammation. För att testa om antibiotika kan vara ett bra alternativ vid okomplicerad akut blindtarmsinflammation genomfördes en oblindad randomiserad klinisk prövning vid 6 finska sjukhus.

Totalt 530 patienter mellan 18 och 60 år med blindtarmsinflammation som konstaterats genom datortomografi randomiserades till behandling med kirurgi eller antibiotika (ertapenem intravenöst följt av oralt intag av levofloxacin och metronidazol). Patienterna följdes sedan under ett års tid. Av de patienter som fick antibiotika behövde 27,3 procent (n = 70) genomgå operation inom ett år. Baserat på tidigare studier inom området sattes 24 procents felfrekvens som gräns för vad som är acceptabelt. Därför kunde studien inte visa att antibiotika är ett lika bra alternativ som kirurgi enligt de kriterier som satts.

Av de patienter som först fått antibiotika och senare genomgått operation hade drygt 80 procent okomplicerad akut blindtarmsinflammation vid återinsjuknandet. 10 procent hade komplicerad akut blindtarmsinflammation, medan 7 procent egentligen inte hade behövt genomgå operation eftersom deras blindtarm visade sig vara normal. Ingen av patienterna drabbades av svåra komplikationer, såsom allvarlig infektion. Komplikationsrisken var signifikant lägre hos patienter som behandlats med antibiotika (2,8 procent; 95 procents konfidensintervall [KI] 1,0–6,0) än hos patienter som direkt genomgått operation (20,5 procent; 95 procents KI 15,3–26,4).

En svaghet med studien är att det främst var öppna operationer som genomfördes snarare än titthålsoperationer. Tillvägagångssättet valdes för att det är mer utbrett och därför antogs vara mer standardiserat och leda till resultat av större global relevans. Titthålsoperationer är dock kopplade till mindre smärta, kortare sjukhusvistelse, snabbare återgång till normala aktiviteter och färre sårinfektioner. Komplikationsrisken hade troligen blivit lägre med titthålskirurgi, eftersom de flesta komplikationer som uppstod var relaterade till sårinfektioner. En annan svaghet är risken för bias på grund av att vissa blindtarmsinflammationer kanske hade läkt även utan antibiotikabehandling.

Författarnas slutsats är att uppskjuten operation som föregås av antibiotikabehandling hos patienter med konstaterad okomplicerad blindtarmsinflammation har få konsekvenser, och att dessa patienter därför bör kunna fatta egna beslut om vilken behandlingsstrategi de föredrar. De påpekar dock att bredspektrumantibiotika som ertapenem kan orsaka antibiotikaresistens. Därför bör kommande studier inom området fokusera på smalare antibiotika.