Under en 12-veckorsperiod gav interleukin-17-hämmaren ixekizumab bättre lindring för patienter med måttlig till svår psoriasis än TNF-hämmaren etanercept. Det visar en studie i Lancet.

Etanercept är en vida använd biologisk psoriasisbehandling som riktar sig mot TNFα (tumörnekrosfaktor). Antikroppen ixekizumab riktar sig i stället mot interleukin-17A, en ny måltavla för behandling av psoriasis. Antikroppens kortsiktiga effekt har nu utvärderats i två dubbelblindade kliniska fas III-studier, UNCOVER-2 och UNCOVER-3, med totalt 2 570 patienter med måttlig till svår plackpsoriasis. Patienterna randomiserades till behandling med ixekizumab varannan eller var fjärde vecka, etanercept två gånger per vecka eller placebo. De primära utfallsmåtten var reduktion i PASI (psoriasis area and severity index) med minst 75 procent (PASI 75) och en förbättring enligt sPGA (static physician global assessment).

Effektstorleken i UNCOVER-2/UNCOVER-3 för PASI 75 var 87,4/80,0 procent för patienter som fick ixekizumab varannan vecka jämfört med patienter som fick placebo, och 48,1/33,9 procent jämfört med patienter som fick etanercept. Effektstorleken för PASI 75 var 75,1/76,9 procent för patienter som fick ixekizumab var fjärde vecka jämfört med patienter som fick placebo, och 35,9/30,8 procent jämfört med patienter som fick etanercept.

Effektstorleken i UNCOVER-2/UNCOVER-3 för sPGA var 80,8/73,8 procent för patienter som fick ixekizumab varannan vecka jämfört med patienter som fick placebo, och 47,2/38,9 procent jämfört med patienter som fick etanercept. Effektstorleken för sPGA var 70,5/68,7 procent för patienter som fick ixekizumab var fjärde vecka jämfört med patienter som fick placebo, och 36,9/33,8 procent jämfört med patienter som fick etanercept.

Inom 12 veckor hade drygt två tredjedelar av patienterna som fått ixekizumab varannan vecka uppnått PASI 90, och cirka 40 procent hade helt och hållet blivit av med sina psoriasisplack. PASI 75 har tidigare betraktats som ett framgångsrikt resultat, men PASI 90 och PASI 100 har blivit nya terapeutiskt mål i takt med att allt effektivare biologiska läkemedel utvecklas.

Allvarliga biverkningar rapporterades hos 1,9 procent av patienterna i alla grupper. Inga signifikanta skillnader noterades i antalet patienter som avbröt behandlingen med ixekizumab jämfört med placebo. Däremot rapporterades fler biverkningar för ixekizumab överlag jämfört med placebo och etanercept, bland annat candida-infektioner. Dessutom drabbades en patient som behandlats med ixekizumab av Crohns sjukdom, och en patient som redan hade denna sjukdomen fick förvärrade symtom. Säkerhetsprofilen stämde överens med tidigare fas II-studier.

Den största svagheten med studien var den korta behandlingstiden. För att utreda den långsiktiga effekten av behandlingen och ytterligare utvärdera säkerhetsprofilen krävs betydligt längre studier, som just nu pågår.