Resultaten är lovande men läkemedlet kan inte stoppa den globala fetmaepidemin. Foto: Colourbox

Överviktiga som behandlades med liraglutid gick ner nästan 6 kilo mer i vikt under ett års tid och förbättrade sin metabola hälsa jämfört med patienter som gavs placebo. Det visar en studie i New England Journal of Medicine.

Liraglutid är en GLP-1-analog (glukagonlik peptid 1) som används för behandling av typ 2-diabetes, men även har visat sig påverka viktminskning. I en dubbelblindad randomiserad studie [1] jämfördes viktminskningseffekten av liraglutid med placebo hos 3 731 patienter med BMI >30 eller BMI >27 om de hade dyslipidemi eller hypertoni.

Försökspersonerna, varav 78,5 procent var kvinnor, fick en daglig subkutan injektion av antingen 3 mg liraglutid eller placebo under drygt ett års tid. Sedan jämfördes bland annat kroppsvikt, midjemått, kardiometabola biomarkörer och glukos- och insulinnivåer. Alla fick vid studiestart rådgivning om minskat kaloriintag och ökad fysisk aktivitet.

Efter 56 veckor hade patienterna som fått aktiv behandling gått ner i genomsnitt 8,4±7,3 kg, medan patienterna som fått placebo gått ner 2,8±6,5 kg. Skillnaden mellan grupperna var –5,6 kg (95 procents konfidensintervall –6,0 till –5,1). 63,2 procent av patienterna som behandlats med liraglutid gick ner mer än 5 procent av sin kroppsvikt, 33,1 procent gick ner mer än 10 procent och 14,4 procent gick ner mer än 15 procent. Det kan jämföras med 27,1 procent, 10,6 procent respektive 3,5 procent hos patienterna som fått placebo. 92 procent av dem som fått aktiv behandling gick ner i vikt jämfört med 65 procent av de som fått placebo. Behandling med liraglutid var också kopplad till förbättrad metabol hälsa och glykemisk kontroll såsom minskat midjemått, lägre blodtryck, mindre insulinresistens och lägre nivåer av glukos och fasteinsulin. Färre drabbades av typ 2-diabetes under studiens gång jämfört med patienterna i placebogruppen.

De vanligaste biverkningarna som rapporterades i behandlingsgruppen var gastrointestinala symtom såsom illamående och diarréer av mild eller måttlig karaktär. Allvarliga biverkningar rapporterades hos 6,2 procent jämfört med 5,0 procent hos de som fått placebo. Problem med gallblåsan var vanligare (2,5 jämfört med 1,0 procent i placebogruppen), och något fler patienter drabbades av bröstcancer (0,2 jämfört med 0,1 procent). Säkerhetsprofilen för liraglutid stämde överens med tidigare studier.

Författarna drar slutsatsen att daglig injektion av liraglutid i kombination med god kosthållning och fysisk aktivitet är kopplad till viktnedgång och förbättrad metabol hälsa hos överviktiga och obesa personer.

I en ledare i New England Journal of Medicine [2] välkomnas fynden med tanke på tidigare misslyckanden med olika viktminskningsstrategier, men man kommenterar samtidigt att liraglutid inte är något botemedel mot den globala fetmaepidemin.

Den kliniska studien finansierades av läkemedelsbolaget Novo Nordisk, som marknadsför liraglutid.