I tidskriften JAMA Pediatrics presenteras en amerikansk studie som kommit att bli mycket uppmärksammad. Författarna har undersökt om det finns ett samband mellan att växa upp i fattigdom i USA och hjärnans utveckling. Bakgrunden är att det är välkänt att barn i fattiga områden i USA överlag presterar sämre i skolan och på standardiserade test. Frågan är vad detta beror på, och i den aktuella undersökningen har författarna undersökt om påverkan på hjärnans utveckling kan spela en roll.

Totalt har 389 barn och ungdomar från olika socioekonomiska grupper ingått i studien. Samtliga deltagare var mellan 4 och 22 år. Hjärnan har undersökts med magnetkamera vid flera tillfällen, och det forskarna tittat på är hur hjärnan utvecklas över tid hos barnen och ungdomarna, särskilt utvecklingen av grå substans i frontal- och temporalloben samt hippocampus, viktig för bland annat minne och emotionell reglering och belägen i temporalloben. Fattigdomsgränsen för en familj med två barn sattes i studien vid 3 000 dollar per månad i disponibel inkomst, det vill säga runt 25 000 kronor. Barn som växer upp i familjer med inkomster under denna nivå växer alltså upp i fattigdom, enligt författarnas definition.

Magnetkameraundersökningarna visar strukturella skillnader i hjärnans utveckling hos barn som växer upp under fattigdomsgränsen. Volymen grå substans är 3 till 4 procent under vad som betraktas som utvecklingsnormen. Hos barn och ungdomar som växer upp i riktigt fattiga familjer, vilket för en tvåbarnsfamilj innebär en disponibel månadsinkomst som understiger 17 000 kronor, är skillnaderna än större. Då noteras att volymen grå substans ligger 8 till 10 procent under utvecklingsnormen.

Frontal- och temporalloben samt hippocampus innehåller viktiga områden för inlärning, minne och logiskt tänkande, det vill säga funktioner som är viktiga för att kunna prestera bra i skolan. En nedsatt volym grå substans i dessa regioner bör därför innebära sämre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Författarna beräknar att de strukturella skillnaderna i hjärnans utveckling som man kunnat mäta i grå substans, specifikt i frontal- och temporalloben, och som kopplats till fattigdom kan förklara 15 till 20 procent av skillnaderna i skolresultat. Den aktuella studien utgör naturligtvis politiskt sprängstoff, inte minst inför det kommande amerikanska presidentvalet, och kommenteras på ledarplats i JAMA Pediatrics under rubriken »Poverty’s most insidious damage: the developing brain« (ungefär: Fattigdomens smygande skada: hjärnan under utveckling). Studien är tidskriftens överlägset mest lästa på nätet.