Resultaten har varierat i tidigare studier om kopplingen mellan amning och IQ. Foto: Colourbox

Barn som ammas får inte högre IQ än barn som flaskmatas, enligt en stor kohortstudie som följt barn upp till 16 års ålder. Resultaten presenteras i PLoS ONE.

Den aktuella studien [1] har följt 11 582 enäggs- och tvåäggstvillingar från den brittiska kohorten TEDS (Twins early development study). Barnen föddes 1994–1996, och deras IQ mättes vid 9 tillfällen mellan 2 och 16 års ålder. 62 procent av tvillingparen ammades under i genomsnitt 4 månaders tid, medan 38 procent flaskmatades.

Efter justering för ett antal faktorer såsom mammans ålder, graviditetsvecka då barnet föddes och socioekonomisk status hade flickor i 2-årsåldern som ammats något högre IQ än flickor som inte ammats. Skillnaden var signifikant men liten och observerades inte hos pojkar. Vid senare mätningar när barnen blivit äldre observerades inga skillnader i intelligens oavsett kön.

Eftersom den observerade effekten av amning var så pass svag, könsberoende och dessutom övergående tolkar forskarna resultaten som bevis för att amning inte påverkar den kognitiva utvecklingen under barndomen och upp i ungdomsåren. Resultaten ligger i linje med en nyligen genomförd systematisk litteraturöversikt [2] som kom fram till att förväxlingsfaktorer troligen ligger bakom de skillnader som ibland observeras i studier av amningens påverkan på IQ.

Några svagheter med kohortstudien är att olika mätmetoder för IQ användes beroende på försökspersonens ålder och att det fortfarande finns risk för att man missat att justera för potentiella förväxlingsfaktorer, exempelvis föräldrarnas IQ.

Det önskvärda för att minimera förväxlingseffekter vore att jämföra hur olika exponeringar för de olika individerna i ett tvillingpar påverkar utfallet. Det har man dock inte kunnat undersöka i den aktuella studien eftersom sådana data saknades.