Att barn inte startar eller fullföljer cancerbehandling är ovanligt i höginkomstländer. Foto: Colourbox

99 procent av alla barn med cancer som inte startar eller fullföljer behandling beräknas bo i låg- och medelinkomstländer. Det visar en global undersökning som publiceras i PLoS One.

Utebliven framgång i att starta eller fullfölja cancerbehandling är ett ovanligt fenomen hos barn i höginkomstländer. I låg- och medelinkomstländer är det vanligare och bidrar ofta till misslyckad behandling och dödsfall.

Forskarna bakom den aktuella studien har försökt kartlägga den globala bördan av problemet hos 0–14-åringar genom att skicka ut en internetbaserad undersökning till 101 länder. 602 fullständiga rapporter från centra runt om i världen kom in, de flesta besvarade av läkare och framför allt pediatriker. Frågorna behandlade omfattningen av problemet, sannolikheten att det inträffar för tio olika cancerdiagnoser och andelen patienter från fattiga familjer som vårdas vid centrumet.

Globalt var frekvensen för behandlingsvägran och -avhopp 15 procent, men skillnaderna mellan höginkomstländer och låg- och medelinkomstländer var stora (1 procent respektive 18 procent). Betydande variationer inom länder noterades också för länder med stora inkomstklyftor.

Analysen visar att medianfrekvensen av behandlingsvägran och -avhopp var ≥6 procent i 44 av 101 studerade länder (9 procent i höginkomstländer, 41 procent i högre medelinkomstländer, 80 procent i lägre medelinkomstländer och 90 procent i låginkomstländer). En frekvens på ≥6 procent förekom i stora delar av världen, men inte i Nordamerika, Europa eller Australien.

99 procent av barnen som inte tar emot eller hoppar av sin cancerbehandling bor enligt analysen i låg- och medelinkomstländer. Det totala antalet barn som årligen beräknas drabbas av denna problematik i låg- och medelinkomstländer (n = 26 116) är nästan lika stort som det totala antalet cancerdrabbade barn i höginkomstländer (n = 26 368).

Incidens- och mortalitetsdata från Globocan 2012 antyder att överlevnaden i barncancer är nästan dubbelt så hög (82 procent) i rika länder som i fattiga länder (44 procent).

Studien bekräftar att det är betydligt vanligare i låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer att barn inte tar emot cancerbehandling och belyser den negativa påverkan av fattigdom. Författarna konstaterar att fokus på tidig diagnostik, effektiv behandling och ett minskat antal behandlingsrelaterade dödsfall inte räcker för att reducera antalet dödsfall i barncancer.

En uppenbar begränsning med studien är upplägget med undersökningar vid enskilda centra för att få fram data för ett helt land.