Autoreferat. Vid en basal minnesutredning diagnostiseras Alzheimers sjukdom utifrån anamnes, kognitiva test och datortomografi av hjärnan. Vid specialistkliniker har man även möjlighet att komplettera med exempelvis likvoranalys av betaamyloid 1-42 (Aβ42), totalt tau (T-tau) och fosforylerat tau (P-tau), som är associerade med sjukdomsmekanismer vid Alzheimers sjukdom (betaamyloidplack, cellsönderfall i hjärnan och tau-patologi). Med denna kompletterande diagnostik ökar säkerheten för alzheimerdiagnos från omkring 60–70 procent till 90 procent.

Betaamyloid har sedan en tid tillbaka även kunnat detekteras med PET-kamera. Metoden har till nyligen enbart använts i forskning, men är nu godkänd för kliniskt bruk i Sverige. Det råder dock delade meningar om huruvida likvoranalys eller amyloid-PET är bäst för att identifiera alzheimer. I den aktuella studien, som är den mest omfattande inom fältet hittills, undersöktes 156 personer som antingen var friska äldre eller patienter med lindrig kognitiv svikt som inom tre år utvecklade alzheimerdemens. Patienterna inkluderades från den svenska studien BioFINDER (biofinder.se). Vid baslinjen analyserades Aβ42, T-tau och P-tau i ryggvätska med två olika metoder (ELISA-analys från INNOTEST och EUROIMMUN). Vidare utfördes amyloid-PET med ämnet 18F-flutemetamol (Vizamyl). 

Resultaten visade att både likvoranalys och PET predicerade alzheimer med hög träffsäkerhet (sensitivitet: 88–97 procent, specificitet: 83–86 procent), och det fanns inte någon signifikant skillnad mellan metoderna. Vidare PET-analyser visade att mätning av betaamyloid i enskilda hjärnregioner inte var bättre än mätning i hela hjärnan. För likvoranalys var kombination av Aβ42 och T-tau eller P-tau signifikant bättre jämfört med bara Aβ42. Fynden replikerades i en amerikansk kohort (Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative, ADNI) där 146 friska äldre och 64 patienter med lindrig kognitiv svikt som senare utvecklade alzheimer genomgick amyloid-PET med liganden 18F-florbetapir och likvoranalys av Aβ42, T-tau och P-tau med Luminex-teknik (INNO-BIA AlzBio3).

Sammanfattningsvis visas att likvoranalys eller amyloid-PET kan användas som en del i utredningen av Alzheimers sjukdom för att med hög säkerhet identifiera sjukdomen tidigt. Jämförbarheten mellan metoderna var lika oavsett population, PET-ligand eller likvoranalysmetod. Valet mellan PET och likvoranalys kan därmed göras utifrån tillgänglighet, kostnad och preferenser hos läkaren och patienten.

Praktiska fördelar med likvoranalys är i nuläget tillgänglighet och pris, samt att man exempelvis kan identifiera orsaker så som infektioner eller neurodegenerativa sjukdomar med subkortikalt engagemang. Fördelar med PET är att det är mindre invasivt samt mer pålitligt vid upprepade mätningar och mellan centra.