Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2015;112:DTDL Lakartidningen.se 2015-11-26

Nya fynd kring ECT vid depression

Pia Nordanskog, med dr, överläkare, psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping

Avhandling. Elektrokonvulsiv terapi (ECT) används över hela världen vid svåra och ibland livshotande tillstånd inom psykiatrin, exempelvis allvarlig depression. Verkningsmekanismerna för ECT är ofullständigt kända. Den kliniska användningen av ECT i Sverige har inte undersökts systematiskt sedan 1975.

Fjorton patienter som fick behandling med ECT för depression undersöktes med magnetkamera (3T-MRI) före och direkt efter behandling med ECT, samt vid uppföljning efter 6 och 12 månader. Skattningar av depressionssymtom och neuropsykologiska test av minnesfunktioner gjordes vid alla fyra tillfällen.

Vi kunde visa att volymen av hippokampus ökade signifikant bilateralt direkt efter ECT, men också en återgång till ursprungliga värden efter 6 månader. Resultaten var unika i samband med publikation, men flera oberoende forskargrupper har nu replikerat fynden.

Baserat på prekliniska data är en teori att den övergående volymökningen har sin grund i att ECT stimulerar återväxt av celler som varit skadade under depressionen. Återgången kan förklaras av normala reduktionsmekanismer efter snabb proliferation, men då depression ofta är en periodiskt återkommande sjukdom kan en koppling till predisponerande patofysiologi inte uteslutas. Vi fann inte något statistiskt samband mellan volymförändringar och klinisk effekt eller minnesbiverkningar. 

Av 14 undersökta patienter förbättrades 13 kliniskt efter ECT, och av dem var 8 helt symtomfria direkt efter att behandlingsserien avslutades. Blodflödesmätning med magnetkamera (DSC-MRI) påvisade att det endast var dessa 8 individer som hade ett signifikant sänkt blodflöde i höger pannlob efter ECT. Fyndet skulle kunna markera behandlingseffekt och skapar intressanta följdhypoteser kring bakomliggande biologi.

Vissa delar av minnesförmågan var markant försämrade direkt efter ECT (språkligt händelseminne och förmågan att planera och utföra uppgifter), medan andra delar tenderade att förbättras (uppmärksamhet och mental snabbhet). Vid uppföljning fanns ingen kvarstående sänkt prestation i något neuropsykologiskt deltest. Detta resultat överensstämmer med tidigare och metodologiskt liknande minnesforskning vid ECT.

Analys av data från nationellt ECT-kvalitetsregister och patientregister visade att den svenska ECT-användningen år 2013 var oförändrad sedan 1975 (41 respektive 42/100 000). Det är en internationellt sett relativt hög användning, men metodologiska skillnader begränsar säkerheten i jämförelser.

I Sverige är svår depression den vanligaste indikationen. Fler kvinnor än män får behandlingen, medelåldern är 55 år och i genomsnitt ges 7 behandlingar i en serie. Vi fann också att ECT i 20 procent av fallen används på indikation som inte listas i kliniska riktlinjer för ECT. Samtidigt ges behandlingen till en lägre andel än förväntat, 38 procent, av slutenvårdade patienter med tillstånd där ECT rekommenderas som förstahandsval. En slutsats är därför att urvalet av patienter bör preciseras bättre i klinisk verksamhet.

Referenser

Nordanskog P. On electroconvulsive therapy in depression – clinical, cognitive and neurobiological aspects [avhandling]. Linköping: Linköpings universitet; 2015.

Kommentarer (1)

  • Har reparativ reaktion efter ECT beaktats?

    2015-11-26 16:43 | I studien antar man att volymökningen i hippokampus beror på att ECT stimulerar återväxt av celler "som varit skadade under depressionen" (underlag för detta?). ECT är dock en mycket onaturlig påverkan på hjärnan, och kan inte en trolig hypotes vara, att effekten av ECT är en reparativ reaktion i hjärnan, dvs. att kroppen uppfattar ECT som ett trauma, som därefter måste motverkas?

    Hannes Qvarfordt, brukarföreträdare, Ombud för föreningarna RSMH-Livet/-Näckrosen, Göteborg

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Nu kommer patienten på besök via videolänk

Nyheter | På avtalad tid klockan nio dyker en man upp i fönstret på min datorskärm och läkarbesöket börjar. Jag sitter hemma i soffan och träffar verksamhetschef Kjell Andersson på Råcksta Vällingby vårdcentral via videolänk. Allt fler vårdcentraler erbjuder virtuella besök. Men det är bara en av flera möjligheter som »andra generationens telemedicin« öppnar, menar primärvårdsläkare som Läkartidningen har talat med. () 28 JUN 2016

Cancervård koncentreras mer

Nyheter | Samtliga inblandade landsting och regioner väljer att följa RCC:s rekommendationer om att koncentrera ytterligare sex åtgärder inom cancervården till ett fåtal platser i landet. () 28 JUN 2016

bild

»Jag älskar landstingskaffe
i farten, sparkcykelfärder genom kulvertar...«

Krönika | Man älskar sitt jobb, sjukhusen, patienterna, och allt som läkaryrket bjuder på. Man jobbar konstant för att lära sig mer. Men ibland är den viktigaste kompetensutveckling man kan ägna sig åt är att lära sig konsten att ta ledigt. Nyblivna underläkaren Ulrika Nettelblads krönika förklarar. () 28 JUN 2016

ABC om Smärtlindring vid förlossning

Medicinens ABC | Förlossningssmärta skattas högre än flera svåra smärttillstånd, och förlossningssmärta har en rad negativa konsekvenser förutom det lidande det orsakar den födande. I en ABC-artikel beskrivs såväl farmakologiska som icke-farmakologiska metoder för smärtlindring vid förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Fem frågor till Maria Lengquist

Författarintervjun | Maria Lengquist har tillsammans med kollegor skrivit en ABC-artikel om smärtlindring vid vaginal förlossning. () 28 JUN 2016

bild

Viktigast inom global hälsa är att göra något – även om det är litet

Människor & möten | Huvudsaken är att göra någonting, om än aldrig så litet – och att göra det nu. Den inställningen har barnläkaren Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa. Han är med i planeringskommittén för höstens konferens i global hälsa den 26–27 oktober i Umeå. () 28 JUN 2016

Kvalitet i forskning utvärderas

Nyheter | Vetenskapsrådet får av regeringen i uppdrag att utvärdera den kliniska forskningens vetenskapliga kvalitet vid de sju universitetslandstingen. Utvärderingen kommer vara en del i resursfördelningen enligt ALF-avtalet. () 27 JUN 2016

bild

Det är dags att se värdet av forskning som är patientnära

Debatt | Värdet av patientnära forskning är stort inom medicinska forskningsfält där sjukdomar utvecklas under lång tid, och där behandling och rehabilitering pågår under månader/år. Det är dags att se vårdens potential som kunskapskälla, skriver Anders Wallin (bilden). (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Läkare åtalas efter dataintrång

Nyheter | En läkare åtalas bland annat för grovt dataintrång efter att olovligen ha tagit del av patientjournaler för 392 patienter. () 27 JUN 2016

bild

Säkerheten vid omskärelse av pojkar måste kunna bli bättre

Debatt | Allvarliga komplikationer förekommer vid omskärelse av små pojkar, och vi föreslår åtgärder för att förbättra säkerheten för barnen, skriver Estelle Naumburg och medförfattare. (3 kommentarer) 27 JUN 2016

Guide ska följa upp förskrivning

Nyheter | Nu finns en vägledning så att landsting och regioner kan följa upp hur antibiotika förskrivs i primärvården i relation till diagnos. () 27 JUN 2016

Primärvård vid bruk på 1870-talet

Kultur | Ägaren av Forsmarks bruk i Uppland i slutet av 1800-talet månade om arbetarnas hälsa. Fri sjukvård för arbetarfamiljerna inrättades, besök till badhusen var gratis och goda matvaror utgjorde en del av lönen. Hälsoläget hos bruksborna finns dokumenterat i provinsialläkaren doktor August Johan Brandts årliga rapporter till Medicinalverket i Stockholm. () 27 JUN 2016

Staten behöver ta ett större och tydligare ansvar för vården

Debatt | Jag ser inte att det behövs en statlig kriskommission för sjukvården, men ett omställningsarbete som leds av staten. Det skriver sjukvårdsminister Gabriel Wikström (bilden) som svar på inlägget »En sjukvårdspolitikers ansvar«. () 23 JUN 2016

Vårdköerna börjar att växa igen

Nyheter | Efter att kömiljarden avskaffades 2015 har vårdköerna börjat växa igen, enligt den öppna statistik som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redovisar varje månad. () 23 JUN 2016

»Vi har inte nått upp till våra ambitioner«

Nyheter | Västerbotten är ett av de landsting där köerna växt mest de senaste åren. Men orsaken är inte den slopade kömiljarden utan en kärv ekonomi, enligt hälso- och sjukvårdsdirektören Ann-Christin Sundberg. () 23 JUN 2016

Kritiskt läge för kirurgkliniken vid Mälarsjukhuset

Nyheter | Sjuksköterskeflykten fortsätter från Mälarsjukhusets kirurgklinik. Och om inget händer finns risken att verksamheten inte finns kvar efter sommaren. () 23 JUN 2016

Jobb i fokus

145 lediga jobb på

Annons
Annons
Annons Annons Annons