Avhandling. Patienter med diabetes eller kronisk njursvikt som drabbats av hjärt–kärlsjukdom har en ökad risk för återinsjuknande och död. Förebyggande insatser för återinsjuknande i hjärt–kärlsjukdom är av största vikt, men tidigare studier har visat dålig följsamhet till aktuella riktlinjer. I en ny avhandling redovisas risk för stroke efter hjärtinfarkt i två grupper med hög risk samt hur förebyggande insatser förbättrades genom sjuksköterskeledd telefonuppföljning för patienter med diabetes eller kronisk njursvikt.

Data från databasen Swedeheart visade att 19 procent av 173 000 patienter med akut hjärtinfarkt under 1998–2008 hade diabetes, och 34 procent av 118 000 patienter med akut hjärtinfarkt 2003–2010 hade kronisk njursvikt. Risken för ischemisk stroke inom ett år efter insjuknande i hjärtinfarkt var högre för patienter med diabetes än för dem utan, men minskade över tid i båda grupperna. Bland patienter med diabetes sågs en kumulativ incidens på 7,1 procent 1998–2000 och 4,7 procent 2007–2008. Inom ett år efter utskrivning från sjukhus efter vård för hjärtinfarkt sågs även förhöjd risk för ischemisk stroke för patienter med kronisk njursvikt i förhållande till patienter med normal njurfunktion. Risken minskade dock över tid, från 4,1 procent 2003–2004 till 2,5 procent 2009–2010.

Patienter som vårdats på Östersunds sjukhus för akut koronart syndrom eller stroke randomiserades till antingen intervention med sjuksköterskeledd telefonuppföljning eller till kontroll med rutinmässig uppföljning i primärvården. Första riskfaktorkontrollen skedde 1 månad efter det initiala insjuknandet. För patienter med förhöjda LDL- eller blodtrycksvärden skedde läkemedelstitreringar i interventionsgruppen. Riskfaktorvärden för patienter i kontrollgruppen vidarebefordrades till hemmahörande hälsocentral. Vid 12-månadersuppföljningen uppnåddes målvärden för både LDL och blodtryck hos 40 procent av de 225 patienterna i interventionsgruppen och för 28 procent av de 215 patienterna i kontrollgruppen. Hos patienter med förhöjda riskfaktorvärden vid 1 månad var telefonuppföljning associerad med ett lägre LDL efter 12 månader jämfört med uppföljning i primärvård (2,2 respektive 3,0 mmol/l).

Under studiens gång skedde en förändring i riktlinjer, med sänkning av LDL-målvärdet för patienter med diabetes. Genom sjuksköterskeledd telefonuppföljning implementerades förändringen bättre än i gängse primärvård. Av patienterna i interventionsgruppen uppnådde 65 procent det nya målvärdet under året efter förändringen, medan motsvarande andel patienter i primärvården var 36 procent.

Sammanfattningsvis ses att risken för ischemisk stroke efter en hjärtinfarkt har minskat under första årtiondet av 2000-talet. Förebyggande behandling kan troligen delvis förklara den minskade risken. Sjuksköterskeledd telefonuppföljning visar lovande resultat för att förbättra förebyggande insatser efter hjärt–kärlsjukdom och på så sätt minska risken för återinsjuknande i såväl ischemisk stroke som annan hjärt–kärlsjukdom.