Avhandling. Cervikal radikulopati (CR) är ett symtomkomplex bestående av nacksmärta med utstrålande armsmärta, som orsakas av tryck på en eller flera nervrötter i halsryggen. Orsaken kan vara diskbråck, osteofyter eller en kombination av dessa. Främre diskutrymning och steloperation av ett eller flera kotpar (anterior cervical decompression and fusion, ACDF) är det mest utförda kirurgiska ingreppet för att behandla CR, och många hundra sådana operationer utförs i Sverige varje år. Trots detta är de vetenskapliga beläggen för effekten av ACDF jämfört med icke-kirurgisk behandling hittills ringa.

Syftet med denna avhandling var att utvärdera effekten av ACDF med efterföljande fysioterapi jämfört med enbart fysioterapi. Ett ytterligare syfte var att finna faktorer hos patienterna som kan hjälpa oss att bättre välja de patienter som kommer att ha mest nytta av respektive behandling.

63 patienter deltog i den prospektiva studien och följdes upp två år efter behandlingsstarten. 59 följdes också upp efter 5–8 år. Patienterna randomiserades till ACDF följt av fysioterapi eller till enbart fysioterapi. Utfallsmått var subjektiv funktionsnedsättning (neck disability index), smärta (VAS), patientnöjdhet, hälsa (EQ-5D) och objektiv fysisk funktion. Patientrelaterade faktorer såsom ålder, kön, rökning och psykologiska faktorer analyserades för att öka möjligheterna att förutsäga behandlingsresultatet.

Under de första två åren var de enda statistiskt säkerställda skillnaderna mellan grupperna att de opererade patienterna hade mindre nacksmärta under hela perioden och att patienternas egen gradering av behandlingseffekten var till fördel för operation efter ett år. Efter 5–8 år hade de opererade patienterna bättre resultat i fråga om subjektiv funktionsförbättring, minskning av nacksmärta och självskattad gradering av behandlingsresultatet. Av de opererade patienterna ansåg sig 93 procent då bättre eller mycket bättre än före behandlingen, jämfört med 62 procent av de icke-opererade. Ingen statistiskt säkerställd skillnad fanns avseende armsmärta, allmän hälsa eller objektiv fysisk funktion. Faktorer som gjorde behandlingsresultatet för opererade patienter bättre jämfört med enbart sjukgymnastik var bland annat smärtduration < 12 månader före operationen, kvinnligt kön samt större förekomst av ångest/oro relaterad till nack-/armbesvären före behandling.

Baserat på resultaten är det rimligt att som första steg i behandlingen av CR rekommendera ett strukturerat fysioterapeutiskt program. För patienter som efter detta har väsentliga kvarvarande symtom utgör ACDF ett gott alternativ för att åstadkomma en större och snabbare förbättring, som också kan förväntas kvarstå i minst 5–8 år. Kön eller förekomst av ångest/oro bör inte utesluta patienter från kirurgisk behandling när sådan är indicerad. Ett bättre resultat av kirurgisk behandling kan förväntas om operationen sker inom ett år från symtomdebuten.