Vid asymtomatisk bakteriuri (ABU) hos gravida kvinnor rekommenderas generellt antibiotikabehandling. Ett nederländskt forskarlag har genomfört en prospektiv studie för att undersöka konsekvenserna av ABU hos gravida.

I den dubbelblindade studien screenades drygt 5 000 kvinnor i graviditetsvecka 16–22 för ABU genom s k dipslide-test. Prov som gav upphov till bakteriekolonier med koncentrationer på 1 x 105 CFU/ml eller mer betraktades som positiva. Kvinnor med ABU erbjöds möjligheten att delta i studien, där de randomiserades till fem dagars behandling med antingen nitrofurantoin eller placebo. Kvinnor som inte ville delta i randomiseringen fick ingen behandling alls, men de inkluderades ändå och följdes upp. Studiens primära utfallsmått var pyelonefrit med eller utan prematur förlossning. De statistiska analyserna gjordes enligt intention to treat-protokoll.

Andelen kvinnor som drabbades av pyelonefrit eller prematur förlossning skilde sig inte åt mellan obehandlade (63) eller placebobehandlade kvinnor med ABU (45) och kvinnor utan ABU (oddskvot [OK] 1,5; 95 procents konfidensintervall [KI] 0,6–3,5). Inte heller skilde sig de förstnämnda grupperna från nitrofurantoinbehandlade kvinnor (40) (riskskillnad –0,4; 95 procents KI –3,6 till –9,4). Kvinnor med ABU som inte fick behandling eller som fick placebo utvecklade pyelonefrit oftare (2,4 procent) än de som inte hade ABU (0,6 procent) (OK 3,9; 95 procents KI 1,4–11,4).

I denna studie kunde ABU alltså inte visas orsaka prematur förlossning. Risken för pyelonefrit var högre vid obehandlad ABU än vid behandlad, men den absoluta risken var låg. Att upphöra med screeningen för asymtomatisk bakteriuri hos gravida, påpekar studieförfattarna, skulle leda till både lägre kostnader och minskad antibiotikaanvändning.